Vetenskap

Vad är problemet med klimatet?

Bakgrund. Klimat


Vad är det egentligen som händer med klimatet?

Växthusgaserna gör att temperaturen i världen stiger. Vart och ett av de tre senaste decennierna har haft en högre medeltemperatur än det föregående, och de har alla varit varmare än något tidigare decennium sedan 1850. Åren 1983 till 2012 var förmodligen den varmaste trettioårsperioden på åtminstone 1 400 år på norra halvklotet. Det påverkar klimatet på fler sätt: havsnivåerna stiger, haven blir varmare och surare, glaciärer krymper och försvinner, extrema väderhändelser som torka, värmeböljor och översvämningar har blivit vanligare, och istäcket vid Arktis minskar.

 

Men, varför sker de här klimatförändringarna?

Vi människor har orsakat större delen av klimatförändringarna sedan 1950,

främst genom våra utsläpp av växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas. Ekonomisk tillväxt och befolkningsökningen har drivit på utvecklingen.

Växthusgaserna håller kvar en del av värmen från solen som annars skulle ha strålats ut i rymden nära jordytan. När det blir varmare ökar också mängden vattenånga i atmosfären. Vattenånga är också en växthusgas, så det leder till att jorden värms upp ännu mer.

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har nått nivåer som är högre än de varit på minst 800 000 år.

Koldioxiden finns kvar länge i atmosfären och kommer att fortsätta att påverka klimatet under lång tid, även efter att vi har fått ner våra utsläpp till noll.

 

Vilka växthusgaser finns, och var kommer de ifrån?

Kor – källa till växthusgaser. Foto: Alamy.

Koldioxid är den viktigaste växthusgasen, den står för 76 procent av alla utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter. 16 procent är metan, sex procent är lustgas och två procent är fluorföreningar. Även vattenånga är en växthusgas, och när medeltemperaturen stiger ökar mängden vattenånga i atmosfären.

Koldioxid kommer framför allt från eldning med fossila bränslen. Koldioxid finns kvar länge i atmosfären och kan påverka klimatet i många hundra år.

Metan kommer från utvinning av fossila bränslen, från idisslande djur som kor och får, från risodlingar, soptippar och kolgruvor. Metan finns kvar i atmosfären mycket kortare tid än koldioxid, men är å andra sidan en mycket mer kraftfull växthusgas.

Lustgas kommer från jordbruk, transporter och industrin. Fluorföreningar kommer främst från kylanläggningar.

 

Hur vet vi att det inte är naturliga förändringar?

Jordens klimat påverkas av solens aktivitet, av vulkanutbrott och naturliga variationer i mängden växthusgaser i atmosfären. Men en del av de klimatförändringar vi har sett de senaste 50 åren liknar ingenting som har hänt under de senaste miljontals åren i jordens historia, och går inte att förklara med naturliga orsaker. Solens aktivitet har till exempel

varit lägre än den var i början av 1900-talet, och flera stora vulkanutbrott borde ha lett till en avkylning av klimatet, men trots det har planetens medeltemperatur ökat.

Klimatpanelen IPCC, med forskare från hela världen, är eniga om att det är ytterst sannolikt, eller minst 95 procent säkert, att människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till klimatförändringarna.

 

 

Vilka effekter är tydliga redan nu?

Havsnivån steg med 19 centimeter mellan år 1901 och 2010. Under det senaste halvseklet har vattnet stigit snabbare än på 2 000 år.

Jordens medeltemperatur har ökat med 0,85 grader sedan 1880.
Sedan 1971 har havstemperaturen nära ytan (ner till ett djup av 75 meter) stigit med 0,11 grader per decennium.

Haven har blivit 26 procent surare sedan industrialiseringen började.
Grönland och Antarktis förlorar is, och glaciärer i hela världen krymper. På norra halvklotet har snösmältningen börjat tidigare och snötäcket på våren minskat under fem decennier. Mellan 1979 och 2012 minskade isen vid Arktis med mellan 3,5 och 4,1 procent per decennium.

Extrem kyla har blivit mer sällsynt medan värmeböljor, högt vattenstånd och kraftiga regnoväder har blivit vanligare i många delar av världen.

 

Varifrån kommer utsläppen?


Foto: TT

Under 2010 släppte vi ut växthusgaser motsvarande nästan 50 miljarder ton

koldioxid. Av dem kom mer än en tredjedel, eller 35 procent, från energiproduktion. 24 procent kom från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning, 21 procent från industrier, 14 procent från transporter och drygt sex procent från byggnader.

Mellan år 2000 och 2010 ökade de genomsnittliga årliga utsläppen med motsvarande 10 miljarder ton koldioxid. Det är en större ökning än under något av de tre föregående decennierna, trots alla försök att minska dem. Utsläppen från energiproduktion ökade allra mest, följt av industri och transporter.

 

 

Vad kan vi göra för att hejda klimatförändringarna?


Foto: TT.

Enligt klimatpanelen IPCC är det fortfarande möjligt att hejda uppvärmningen så att jordens medeltemperatur inte har ökat med mer än två grader vid slutet av seklet. Men då måste vi minska våra utsläpp med minst mellan 40 och 70 procent till 2050 och gå ned till noll innan seklets slut.

Det är framför allt fyra saker som kan hjälpa oss att klara målet, enligt den senaste rapporten från klimatpanelen IPCC:

• Avskaffa subventionerna för fossila bränslen.

• Införa utsläppsrätter eller skatt på koldioxid.

• Ge stöd och bra villkor för förnybar energi.

• Förhandla fram internationella avtal så att alla länder inför liknande

åtgärder.

 

Vilka kommer att drabbas av klimatförändringarna?

Foto: TT.

Alla kommer att påverkas, men de fattiga och redan utsatta drabbas värst, av värme, torka, översvämningar, sjukdomar och brist på rent vatten.

Jordbruket har gynnats av klimatförändringarna på vissa håll i världen men de negativa konsekvenserna överväger, och de kommer att bli värre. Värmeböljor blir vanligare, längre och intensivare, och det drabbar livsmedelsförsörjningen, människors hälsa, växter och djur.

Om vi lyckas begränsa temperaturhöjningen vid seklets slut till två grader kan konsekvenserna av klimatförändringarna fortfarande vara hanterliga. Men vid en fyragradig temperaturökning kommer delar av planeten att bli obeboeliga under den varma årstiden. Dessutom kommer hundratals miljoner människor vid kustområden att drabbas av översvämningar och stormfloder.

 

 

Vad skulle en temperaturändring på två grader innebära för Sverige?

Foto: TT.

Om den globala medeltemperaturen ökar med två grader skulle temperaturen i norra Sverige öka med mer än tre grader under vintern. Det skulle bli färre riktigt kalla dagar och i södra landet skulle de varmaste dagarna bli upp till tre grader varmare.

Nederbörden under vintern skulle öka med mellan 10 och 20 procent och även på sommaren skulle den öka i norra Sverige.

Risken skulle bli större för översvämningar, ras, skred och erosion. Mer nederbörd kan förorena dricksvatten och sprida sjukdomar.

Högre temperatur ger längre växtsäsong och större skördar i jordbruk och skogsbruk, men också nya skadeinsekter och sjukdomar. Blötare marker och mindre tjäle påverkar skogsbruket och ökar risken för stormfällningar. Trädgränsen höjs i fjällen, och rennäringen drabbas hårt.

Källa: IPCC, SMHI