Under 1900-talet drabbades mänskligheten av tre stora influensapandemier. Det vill säga ett helt nytt influensavirus som vandrar från kontinent till kontinent och som på sin väg får miljoner människor att insjukna i hög feber och muskelvärk.
Först kom spanska sjukan, 1918, som skördade miljontals offer. 1957 svepte asiaten över världen. Därefter, 1968, kom hongkonginfluensan som "bara" resulterade i runt en miljon döda. För snart tre år sedan, 2009, var det dags igen, nu med svininfluensan som resulterade i den största massvaccineringen i Sverige.
Men varför förändrades influensaviruset så pass mycket att en helt ny influensatyp uppstod just dessa år?
För smittspridningen är det luftburna influensaviruset beroende av de lokala väderförhållandena. Viruset tycks trivas som bäst när det är kallt och luftfuktigheten sjunker. Under sommaren föredrar det södra halvklotet och i takt med att årstiderna skiftar vandrar det norrut. Under vår och höst pendlar det följaktligen runt ekvatorn, för att sedan komma tillbaka till oss i Norden igen när vintern står för dörren.
I det typiska fallet uppkommer en pandemi genom att ett virus från en fågel och ett annat virus från en människa bildar ett helt nytt virus hos en gris, ett virus som därefter smittar människor.
Många faktorer spelar alltså in, men varför en pandemi uppstår det ena året, men inte det andra, är det ingen som vet. Eller?
I det senaste numret av tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (Pnas) föreslår forskare vid Harvard och Columbia university, båda USA, att väderfenomenet La Niña kan vara en orsak. De fyra senaste pandemierna inträffade alla nämligen strax efter en La Niña.
La Niña, som betyder flickebarnet på spanska, kan bäst beskrivas som en kall kusin till El Niño (gossebarnet). De båda väderfenomenen är uttryck för samma skede och tillsammans utgör de vad som kallas El Niño Southern Oscillation (ENSO).
I Sverige märker vi inte så mycket av dessa fenomen. Annat är det i det tropiska Stilla havet där de innebär en återkommande förändring av både ytvattentemperaturen och vädret. Påverkan på jordbruk och fiske är stor. Namnet El Niño, som syftar på Jesusbarnet, kommer från kustbefolkningen i Peru som runt juletid vissa år drabbas av en katastrofalt minskad tillgång på fisk.
La Niña innebär att ytvattnet i östra Stilla havet, längs den sydamerikanska kusten, blir kallare än normalt.
Sammanträffandet mellan pandemierna och La Niña kan vara en slump. De amerikanska forskarna, däremot, tror att förklaringen finns i ny forskning som visar att ENSO inte bara påverkar väder och vind utan också flyttfåglarna. Vilka rutter de tar, hur länge de stannar, hur de mår, men framför allt: Vilka arter som träffar på varandra.
– Vår bästa gissning är att detta för samman fåglar som vanligtvis inte kommer i kontakt med varandra och att detta tillåter genetisk omsortering, säger professor Jeffrey Shaman, en av författarna, till BBC News.
Ett möjligt scenario, berättar han, är att vilda fåglar, som normalt inte visats i området, kommer i kontakt med tamfåglar, exempelvis ankor, som inte sällan lever tätt inpå både människor och grisar.
Jeffrey Shaman tror dock inte att La Niña ensamt kan förklara de stora pandemierna. Inte minst eftersom detta väderfenomen inträffar relativt ofta, vartannat eller vart sjunde år, utan att en ny pandemi blivit följden. Fler faktorer måste till, tror forskarna.