Vädret i Florida har under de senaste dagarna varit ett orosmoment och det var också lokala åskväder som till sist satte stopp för en uppskjutning i dag klockan 07.36 svensk tid. De åskväder som fanns i området hela morgonen flyttade långsamt på sig men bara minuter före start bedömdes läget fortfarande för osäkert. Beskedet blev "No Go", alltså ingen start, från Nasas meteorologer.
Några andra problem som skulle kunna stoppa uppskjutningen fanns aldrig, alla system fungerade som de skulle. En isbildning som upptäckts på en av kablarna in till skytteln bedömdes till exempel inte som någon fara vid en eventuell start. Is kan vara en stor fara om klumpar skulle lossna och träffa färjan under starten.
I väntan på besked om start satt astronauterna i tre rader bakom varandra inne i skytteln. Nu får de lämna "Discovery" för att återvända i morgon igen. Christer Fuglesang sitter även då längst bak tillsammans med två andra medlemmar i besättningen.
Skytteln står uppställd på den klassiska startplatta 39A på John F. Kennedy Space Center. Platsen användes även för uppskjutningarna av Apollo-farkosterna till månen i slutet av 60- och början av 70-talet.
Tidpunkten för uppskjutningen är viktig för att "Discovery" och "ISS" ska kunna mötas in omloppsbana runt jorden. Om skytteln hade skjutits upp i dag så skulle "ISS" ha befunnit sig 360 kilometer sydväst om Nya Zeeland, 350 kilometer över jordytan i uppskjutningsögonblicket. Det tar sedan nästan två dagar innan de två möts i rymden.
Om något skulle gå fel strax efter uppskjutningen finns nödlandningsplatser förberedda i Spanien och Frankrike. Också på dessa platser måste vädret vara bra för att uppskjutningen ska genomföras.
Fuglesangs färd är en av de sista med rymdfärjor som Nasa kommer att utföra. STS-128, som färden kallas på Nasaspråk, är den sjunde från slutet innan färjorna ”Atlantis”, ”Endeavour” och ”Discovery” tas ur drift 2010. Då har den amerikanska rymdfärjeflottan genomfört 134 flygningar.
Beslutet om att sluta använda den återanvändbara skytteln istället för engångssystem som Saturn V-raketen, togs i februari 2003 efter det att rymdfärjan ”Columbia” förolyckats med sju besättningsmän ombord. Då hade rymdfärjeprogrammet pågått sedan 1981 och drabbats av ytterligare en katastrofal olycka då ”Challenger” exploderade 73 sekunder efter start. Även då omkom samtliga astronauter.
För Christer Fuglesang kommer rymdfärden att erbjuda två rymdpromenader; den första om sju dagar och den andra om nio dagar. I och med den här färden kommer den svenske astronauten att ha genomfört fem rymdpromenader, mest av en astronaut utanför de amerikanska och ryska rymdprogrammen.
Den internationella rymdstationen "ISS" kommer att vara i drift i ytterligare sju år. Därefter planeras den att gå samma öde till mötes som ryska "Mir" som skickades ned genom jordatmosfären för att brinnande störta i Stilla havet i mars 2001.
I och med att rymdskytteln pensioneras blir det ett glapp på flera år innan en amerikansk rymdfarkost åter kan docka med "ISS". Enligt siffror publicerade i det senaste numret av New Scientist är risken stor att ingen astronaut kommer att skjutas upp till "ISS" från USA innan rymdstationen stängs 2016.
Chefen för Space Policy Institute vid George Washingtonuniversitetet i Washington DC, Scott Pace, säger till tidskriften att om president Barack Obamas förerslagna budgetnedskärningar för Nasa på 24 miljarder kronor mellan åren 2011 till 2013 blir verklighet så drabbar det de bemannade rymdfärderna extremt hårt:
- Då är det över, då har vi inget bemannat rymdprogram längre, säger Pace.
En annan analytiker, John Logsdon vid National Air and Space Museum i Washington DC, är också han mycket skeptisk till USA:s framtida bemannade rymdprogram:
- Detta visar att vi har levt med en illusion, medan vi har pratat om att åka till olika platser så har vi inte sett till att det funnits medel för att göra det, säger han till tidskriften.