Vetenskap

Vågor visar universums första sekund

Forskarna Clem Pryke, Jamie Bock, Chao-Lin Kuo och John Kovac på måndagens presskonferens.
Forskarna Clem Pryke, Jamie Bock, Chao-Lin Kuo och John Kovac på måndagens presskonferens. Foto: Elise Amendola/AP

Forskare har med hjälp av ett teleskop på Sydpolen gjort en av de största upptäckterna i vetenskapens historia. De har sett de första bevisen för hur universum växte under sin första bråkdels sekund.

Vår kunskap om universum har tagit ett gigantiskt kliv närmare begynnelsen. Hittills har kosmos historia bara varit känd från ungefär en sekund efter Big bang. Men nu har vi fått de första bevisen på vad som hände innan dess, när universum bara var bråkdelar av en sekund gammalt.

– Det här är en av de största upptäckterna i vetenskapens historia, säger Max Tegmark, professor i fysik vid MIT i USA och en av världens främsta kosmologer.

Teleskopet Bicep på Sydpolen har upptäckt tio miljarder ljusår långa vågor i rymden som måste vara en rest från universums första extrema expansion. På bara ett ögonblick växte det från mindre än en atom till större än allt våra starkaste teleskop kan se i dag.

Den våldsamma expansionen, inflationen som den kallas, gick snabbare än ljusets hastighet (det strider inte mot fysikens lagar eftersom det var själva rymden som utvidgade sig). Redan för mer än 30 år sedan formulerade amerikanen Alan Guth och ryssen Andrei Linde teorin om inflationen för att förklara varför universum verkar se likadant ut i alla riktningar.

De var båda med vid presskonferensen när resultaten från Bicep presenterades, liksom Max Tegmark och många, många andra.

– Det här är ett otroligt spännande ögonblick, det är verkligen julafton. Om det här står sig, då har vi lärt oss om när universum var helt vansinnigt ungt, och hade vansinnigt hög energi: 1.000 miljarder gånger mer än i acceleratorn LHC på Cern, säger Max Tegmark.

Teleskopet Bicep mäter mikrovågor som är en rest från när universum bara var några hundra tusen år gammalt och ungefär lika varmt som solen. Bilderna de får fram visar alltså hur universum såg ut när det var riktigt ungt. Rymdvågorna, eller gravitationsvågorna, gör att bilderna blir förvrängda, ungefär som i en spegel i Lustiga Huset på Gröna Lund.

Sydpolen är det bästa stället på jorden att mäta detta. Det ligger långt över havsnivån, och luften är torr och klar, och bilden störs inte av vattenånga i atmosfären.

Vågorna Bicep har upptäckt ser precis ut som inflationsteorin förutsäger, och ger även detaljerad information om hur snabbt universum växte. Och om observationerna bekräftas av andra ger detta ett solklart Nobelpris till Alan Guth och Andrei Linde.

– Priset borde också gå till Bicep. Det är ett otroligt svårt experiment att göra. Jag är väldigt imponerad av deras arbete och hur försiktiga de är i sin analys, säger Max Tegmark.

Det finns ännu fler dimensioner på resultaten från Bicep. Att gravitationsvågor över huvud taget existerar är nämligen också ett tecken på något ännu mer grundläggande: att fysikens två viktigaste teorier - kvantfysiken och den allmänna relativitetsteorin – går att förena.

– Resultaten talar inte bara om vårt kosmiska ursprung, utan även om hur fysiken verkligen fungerar. Det är otroligt spännande, säger Max Tegmark.