Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Värktabletter ökar risken för muskelskador

För att dämpa träningsvärk och smärta sneglar motionärerna på elitidrottarna och tar receptfria värktabletter när de tränar.

Nu varnar läkare för att muskler och senor försvagas. Dessutom går träningseffekten förlorad.

I kväll springer 30 000 löpare Midnattsloppet i Stockholm. Många har sannolikt tagit receptfria värktabletter för att behandla småskador och döva smärta under loppet.

Maria Carlsson ska tävla i helgen. När de andra löparna i klubben Running Sweden ger sig i väg på veckans snabba terränglöpningspass i Karlbergsparken väljer hon att småjogga.

– Jag har löparkompisar som tar Voltaren för att inte känna smärta och för att kunna köra på. Är det starkt eller dumt, kan man undra, säger hon.

Försäljningen av receptfria värktabletter som innehåller de verksamma ämnena diklofenak och ibuprofen ökar kraftigt i Sverige trots att de kan ge stroke och hjärtinfarkt vid långvarigt bruk. Mellan åren 2005 och 2011 ökade den totala försäljningen med trettio procent.

Flera studier visar att det är vanligt att värktabletterna och gelerna används regelbundet av idrottsmän. Höjdhopparen Stefan Holm har berättat i tv-dokumentären ”Medaljens pris” om hur han åt Voltaren ”nästan som smågodis” och att han tog en Ipren inför varje träning och tävling. Sanna Kallur och Carolina Klüft har också vittnat om hur de kämpar mot skador och bedövar smärtan med värktabletter.

– Det har rapporterats att mellan 35 och 80 procent av långdistanslöparna tar de här medlen. De är också vanliga inom ishockey, fotboll, gymnastik och cykling, säger Mikael Mattsson, som är fysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm.

En rundringning som DN har gjort bland olika idrottsförbund, klubbar och tränare visar att det inte bara är proffsen som använder de tillåtna medlen. Även bland motionärer är de vanliga.

– När elitidrottarna berättar hur de gör för att kunna träna mer sprider sig det till motionärerna. Jag tror att få känner till alla biverkningar, säger Mikael Mattsson.

De inflammationshämmande läkemedlen kan till exempel öka risken för skador.

– På kort sikt försvinner smärtor och det blir lättare att tävla och träna, men skadan tar längre tid att läka ut fullständigt. På längre sikt kan muskler och senor bli svagare, säger Bo Berglund, som är chefsläkare inom Svenska olympiska kommittén.

Men läkemedlen kan få ännu allvarligare följder för motionärerna. Vid hård fysisk ansträngning kan de leda till allvarlig njursvikt, även hos friska.

– Risken är stor vid vätskebrist vid långlopp i värme, säger Bo Berglund, som i dag ser en hajp kring läkemedlen bland motionärer.

Studier visar också att personer som tränar med läkemedlen i kroppen förlorar mycket av träningseffekten.

– Vid styrketräningspass får man varken muskeltillväxt eller ökad styrka, säger Mikael Mattsson.

– De här läkemedlen ska tas vid akut skada och under högst två veckor. Är man i behov av smärtstillande efter träning ska man i första hand ta Alvedon eller Panodil, säger Bo Berglund.

Cyklister hör till de motionärer som ofta blir skadade.

– De tar fram cykeln på våren och kör lite för hårt och får ont i knäna. Det är inte ovanligt att man självmedicinerar sig med Voltaren. Att det är receptfritt ger en signal om att det är ofarligt, säger Fred Helgesen, som är förbundsläkare inom Svenska cykelförbundet.

Även inom lagsporter som fotboll används medlen flitigt.

– Jag hör om föräldrar som köper tabletter och gel till sina ungdomar och barn ända ner till 10–11-årsåldern. Det är en quick fix när det är match på gång, säger Annelie Norén, som är spelutvecklare inom Stockholms fotbollförbund.

Det svenska Läkemedelsverket har noterat den ökade användningen av diklofenak och ibuprofen.

– Det vore intressant att följa upp sambandet mellan motion och värktabletter. Internationella studier visar ju på en hög konsumtion bland idrottare, säger Karl-Mikael Kälkner, tf enhetschef vid Läkemedelsverket.

I Danmark är de inflammationsdämpande medlen receptbelagda. Några sådana planer finns inte i Sverige. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA gör nu en utredning om säkerhet och biverkningar av värktabletterna.

Muskler och senor försvagas

När en muskel blir skadad sker en rad reaktioner. Enzymet COX (cyclooxygenas) deltar i produktionen av inflammatoriska prostaglandiner, som vidgar blodkärlen och ökar genomblödningen.

De vita blodkropparna kan då lättare ta sig till det skadade området. De utvecklas då till "ätarceller" som tar hand om den skadade vävnaden.

Inflammationen är alltså en del av läkningen. För idrottare leder den också till oönskade följder som svullnad och sämre muskelfunktion.

På kort sikt minskar läkemedel som Voltaren och Ipren inflammation och smärta. På lång sikt kan muskler och senor dock blir svagare.

Inom Svenska olympiska kommittén har man under de senaste åren fått ner användningen av medlen bland de aktiva.