Klimatet

Den nya rapporten visar att de alarmerande uppgifterna från FN:s klimatpanel IPCC snarare underskattat de problem som väntar.

Förutom att havsytan höjs, betyder avsmältningen av glaciärerna medföra att de miljontals människor som bor längs floder som får sitt vatten från glaciärer kommer att drabbas av översvämningar och torka.

Vattnet stiger inledningsvis när glaciären smälter för att sedan minska under torrtider.

Det gör att jordbruket drabbas. Men också elförsörjningen påverkas eftersom kraftverksdammarna i floderna kommer att få mindre vatten.

- Vår största upptäckt är att de små glaciärerna bidrar mer till havsytans höjning under de närmaste hundra åren än inlandsisen på Grönland och Antarktis, säger Ursula Rick vid Coloradouniversitetet i Boulder i USA.

Hon är en av författarna till artikeln som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science i dag.

Den allra största delen av jordens is finns i Antarktis och Grönlands inlandsisar. Glaciärernas is utgör bara någon procent av den totala ismassan. Men det är ändå den som ger det största bidraget till havshöjningen de närmaste hundra åren. Det visar den nya studien som är en sammanställning av många olika studier av enskilda glaciärer.

Isen i Arktis kommer inte att höja havsytan även om den smälter eftersom den redan ligger i vattnet.

Forkarna bakom den nya rapporten förutsätter att smältvattnet från glaciärerna fortsätter att öka i samma takt som de senaste tio åren.

- Jag tror att det är mer realistiskt att räkna med nuvarande ökning av isförlusterna än att räkna med att avsmältningen fortsätter på dagens nivå, säger Ursula Rick.

- Små glaciärer smälter fortare än stora. Så ökningen av smältningstakten kan bli ännu större än den vi förutsäger, efterhand som glaciärerna blir mindre.

Ursula Rick jämför sina resultat med FN:s klimatorgan IPCC:s.

- IPCC anger havshöjningen till 0.8 millimeter per år från glaciärerna. Vi får 1.1 millimeter för 2006 och mera längre fram. Däremot har vi ungefär samma siffror som IPCC för Grönland och Antarktis, säger Ursula Rick.

Glaciologen Ninis Rosqvist vid Stockholms universitet är förvånad över att glaciärerna betydde så mycket för havsytans höjning.

- Tidigare har man inte brytt sig om att kvantifiera glaciärernas avsmältning, för det är ganska besvärligt.

- Storglaciären i Kebnekajse, är 3,5 kvadratkilometer stor. Vi har hundra år gamla foton på den och sedan dess har den minskat med en tredjedel. År 2006 förlorade den en meter i tjocklek. Men systemet är trögt. Jag tror Storglaciären kommer att finnas kvar om hundra år, säger Ninis Rosqvist.

Havsytan stiger också därför att volymen ökar när vattnet blir varmare. Just nu bidrar det lika mycket till höjningen. Totalt blir den omkring 25 centimeter fram till år 2050.

- En kvarts meter är ganska mycket. Till exempel Holland och Bangladesh ligger lågt. Och så ökar antalet stormar samtidigt. Det är inget bra, säger Ninis Rosqvist.

Glaciärerna i Anderna och Himalaya försörjer floder och sjöar med färskvatten. I takt med att de försvinner ökar sårbarheten och risken finns att länderna drabbas av torka under långa perioder.

- I Aralsjön är det redan väldigt ont om vatten. Sjöns vatten kommer ursprungligen från höga berg med glaciärer, säger Ninis Rosqvist.

Den indiska rymdforskningsorganisationen rapporterade tidigare i år i tidskriften Current Science att Himalayas glaciärer har minskat med en femtedel sedan 1962. De små glaciärerna har minskat dubbelt så mycket.

Stora glaciärer delas upp i mindre när de smälter. Det betyder att avsmältningen går fortare och fortare.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut