Klimatet

Jorden värms upp i takt med att människorna släpper ut växthusgaser som koldioxid. Det anser i dag en överväldigande majoritet av världens klimatforskare.
Men vid sidan om denna stadiga uppvärmning kan det inträffa mer dramatiska och plötsliga förändringar. Forskarna talar om att system på jorden kan ”tippa över”, ”passera en tröskel” eller genomgå en ”massiv och abrupt förändring”.

FN:s klimatpanel IPCC uttrycker sig försiktigt om sådana möjliga tröskeleffekter i sin senaste sammanställning, eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt.
Ingen kan säkert säga om och när exempelvis Grönlands och Västantarktis is smälter, Golfströmmen stannar, Amazonas brinner upp eller El Niño tar över i Stilla havet.
Men risken finns för alla dessa händelser.

En grupp forskare från Tyskland, England och USA har nu tagit till ett nytt grepp för att allmänhet och beslutsfattare ska få ett hum om riskerna. De har genomfört en stor enkätundersökning.
43 experter inom olika områden har bidragit med sina mest kvalificerade gissningar. Utifrån deras subjektiva åsikt har forskarna sedan gjort statistiska beräkningar av hur stora riskerna är.

Resultaten publicerades i tisdags i amerikanska vetenskaps­akademins tidskrift PNAS.
– Det finns en stor oro bland forskarna för att något av detta ska inträffa, säger Elmar Kriegler som är verksam vid Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och förs­teförfattare till studien.

Om temperaturen stiger mer än fyra grader de närmaste 200 åren är sannolikheten 56 procent att minst en av de fem undersökta händelserna inträffar, enligt studien.
Om uppvärmningen håller sig mellan två och fyra grader hamnar risken på ungefär en på sex.
– Det är en oacceptabelt hög risk­nivå, säger Elmar Kriegler.

Mest oroliga var de tillfrågade forskarna för att Grönlands is ska smälta. Om hela istäcket försvann skulle havsytan över hela jorden höjas med sex, sju meter.
Isen kan smälta långsamt, i takt med att luften blir allt varmare. Men istäcket kan också smälta mer ryckvis, med vad forskarna kallar för ”dynamiska effekter”.
En sådan dynamisk effekt uppstår exempelvis om smältvatten rinner ner i små sprickor och plötsligt börjar agera glidmedel mellan isen och berghällen. Då kan istäcket rutscha i väg mot havet med hög hastighet.

15 forskare besvarade enkätfrågan om Grönlands is nästan helt kan smälta bort.
13 av dem betraktar det som en möjlighet – även om jorden bara värms upp mellan två och fyra grader.
Två anser att en eventuell avsmältning ligger så långt bort i tiden att det inte är någon fara på taket.

Om isen på västra Antarktis smälter skulle havsytan höjas med ytterligare fyra till sex meter, förutom de sex, sju meter som kommer från Grönland.
Även Västantarktis is kan drabbas av dynamiska i effekter, som gör att isen smälter snabbare än forskarna hittills har beräknat.
16 av experterna har besvarat enkätfrågan om betydande delar av Västantarktis is kan smälta bort inom 200 år.
14 av experterna betraktar det som en möjlighet.
En av experterna avstår från att ta ställning, eftersom det är för osäkert vilka tidsskalor det handlar om.

Om Grönlands is smälter kan det påverka Golfströmmen och andra strömmar i Atlanten.
Golfströmmen transporterar varmt ytvatten från Karibien och upp till Kanada, Grönland och nordvästra Europa. Andra strömmar transporterar tillbaka kallt, djupt vatten i motsatt riktning.
Vi i Skandinavien kan tacka Golfströmmen för att vårt klimat är så pass milt, trots att vi bor så långt norrut.

Om stora mängder sött smältvatten börjar rinna ut från Grönland skulle systemet av strömmar – åtminstone i teorin – kunna blockeras. Golfströmmen skulle kunna sacka av, eller i värsta fall stanna helt.
Klimatforskarnas datamodeller kommer fram till olika resultat på denna punkt. Några modeller visar ingen effekt alls. Andra pekar mot att strömmarna kan bromsas upp till hälften inom detta århundrade.

Det skulle paradoxalt nog kunna innebära att vi här i Norden får ett kallare klimat, trots att jorden värms upp. Men den samlade bedömningen av FN:s klimatpanel är att uppvärmningen tar ut en eventuell avkylning av Norden, även om Golfströmmen bromsas upp.
Då blir konsekvenserna värre för tropikerna och södra Atlanten. Där skulle en bromsad Golfström innebära ännu större uppvärmning och troligen häftigare orkaner. Fisket skulle också kunna påverkas liksom havets förmåga att suga upp koldioxid.
22 experter har besvarat enkätfrågan om Golfströmmen skulle kunna bromsas med så mycket som 80 procent på 200 år.
16 experter betraktar det som möjligt.
4 avstod från att svara, med motiveringen att modellerna ger så motstridiga resultat.
2 betonar att en eventuell avkylning i norra Atlanten kommer att uppvägas av den globala uppvärmningen.

På andra sidan jordklotet, i Stilla havet, växlar två olika system av vindar och havsströmmar som kallas El Niño och La Niña.
Under El Niño-år blir hela världen lite varmare. Peru drabbas av översvämningar medan Indonesien och Australien drabbas av torka.
Under La Niña-år blir världen i stället lite kallare. Det senaste året har varit en La Niña-period, men den är på väg att klinga av den kommande våren.

En del forskare befarar att klimatförändringarna kan leda till att El Niño-episoderna blir vanligare och kraftigare, på bekostnad av La Niña-perioderna.
Det skulle kunna göra hela jordklotet ännu lite varmare. Sydost­asien skulle drabbas mer av torka, och det skulle även Sydamerikas inland. Sydamerikas kuster skulle däremot få mer översvämningar.
14 experter har besvarat enkätfrågan om El Niño.
10 av dem betraktar en förstärkt El Niño som möjlig.
3 experter avstod från att ge någon uppskattning, med motiveringen att både modellerna och historiska uppgifter visar motstridiga resultat.
En expert anser att El Niños utveckling inte ger särskild anledning till oro.

En förstärkt El Niño skulle få för­ödande konsekvenser för Amazonas regnskogar. Men regnskogen kan även påverkas av mindre förändringar i klimatet.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan 40 procent av skogen försvinna om regnet minskar. Om temperaturen ökar mer än tre grader är det troligt att stora delar av regnskogen brinner upp och ersätts av prärie och savann. Då skulle världen förlora regnskogens kapacitet att suga upp koldioxid från luften.
14 experter har besvarat enkätfrågan om mer än hälften av regnskogen kan försvinna, och om det i så fall får effekter för övriga världen.
10 av experterna betraktar det som en möjlighet.
En avstod från att svara med motiveringen man vet för lite om hur växtligheten reagerar på uppvärmningen.
3 tror inte att en eventuellt uppbrunnen regnskog får konsekvenser för övriga världen.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut