Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Växthuseffekten har gett fler kraftiga orkaner

Orkanen Ophelia den 14 septmber vid den amerikanska kusten.
Orkanen Ophelia den 14 septmber vid den amerikanska kusten. Other: NOOA/Pressens Bild

Orkanerna har blivit mer intensiva de senaste 35 åren, i takt med att världen har blivit varmare. Det visar en amerikansk forskargrupp som har jämfört data från vädersatelliter.

I dag råder stor enighet bland klimatforskarna om att både luften och havsvattnet har blivit varmare till följd av människors utsläpp av växthusgaser. De är också i stort sett överens om att klimatförändringarna medför mer regn, fler extrema värmeböljor och högre vattenstånd.

Men när det gäller klimatförändringarnas eventuella effekter på orkaner har de varit mer tveksamma.

Globala observationer finns bara från de senaste 35 åren, så länge som vädersatelliterna har varit uppe. Dessförinnan är observationerna mer sporadiska, med stark övervikt för Amerikas fastland, dit bara två promille av orkanerna når.

I fredagens nummer av tidskriften Science presenterar en grupp amerikanska meteorologer ny statistik.

Judith Curry vid Georgia Institute of Technology och hennes kolleger vid väderlekstjänsten NOAA har kunnat se en tydlig trend de senaste 35 åren:

Visserligen har det totala antalet orkaner inte ökat. Men orkanerna har ökat i styrka. De allra häftigaste, som klassas i kategorin fyra och fem, har blivit vanligare än ettor, tvåor och treor. Fyror och femmor har nästan fördubblats; de har ökat från 50 per femårsperiod i början av 1970-talet till 90 per femårsperiod den senaste tiden.

- Vi kan säga med viss säkerhet att det hör ihop med uppvärmningen. Det kan knappast vara naturliga variationer, säger Judith Curry.

Statistiken visar att den största ökningen av riktigt häftiga orkaner har skett i norra Stilla havet, sydväst­ra Stilla havet och Indiska oceanen. I Atlanten har de riktigt intensiva orkanerna inte ökat lika mycket, och det totala antalet orkaner har till och med minskat under 90-talet.

Erland Källén är professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Han har läst artikeln och bedömer den som "intressant och mycket vederhäftig".

- Men jag skulle förstås vilja se längre tidsserier för att bli ännu säkrare, säger Erland Källén.

För några veckor sedan publicerade en annan amerikansk orkanforskare, Kerry Emanuel vid Massachusetts Institute of Technology, en artikel i tidskriften Nature, där han med en annan metodik visade att orkanerna har blivit mer intensiva i takt med att havsvattnet blir varmare.

- De två artiklarna pekar mot att vi kan se ett möjligt samband mellan global uppvärmning och ökad förekomst av intensiva orkaner. Vi har säkrare tecken nu, säger Erland Källén.

Temperaturstigningen

FN:s klimatpanel IPCC samlar flera hundra av världens främsta klimatforskare. De formulerade år 2001 sin så kallade Tredje sammanställning, Third Assessment.

Där framgår att världen har blivit 0,6 grader varmare under 1900-talet och att det troligen till stor del beror på människors utsläpp av växthusgaser. Som en följd av denna ökade växthuseffekt kommer inom de närmaste hundra åren:

havsytan stiga med 19 decimeter

nederbörden öka på nordliga breddgrader, men minska på många andra ställen, med torka som följd

världens medeltemperatur öka med mellan 1,4 och 5,8 grader

havsströmmar som Golfströmmen minska, vilket innebär att mindre värme transporteras upp till nordliga breddgrader. Men Golfströmmen kommer inte att upphöra de närmaste hundra åren, enligt modellerna. På längre sikt kan den stanna av, och då blir klimatet i Skandinavien mycket kallare.

IPCC:s fjärde sammanställning av det rådande vetenskapliga läget väntas bli färdig år 2007.

Orkankategorier

Meteorologerna använder termen tropiska cykloner. I USA och Europa kallas dessa cykloner för orkaner (hurricanes) om de har en vindstyrka över 33 meter i sekunden. På kinesiska kallas samma fenomen för tyfoner eller taifuner.

Orkaner av kategori ett har vindstyrkor på 33 till 43 meter i sekunden.

Kategori två: 43 till 50 meter i sekunden.

Kategori tre: 50 till 56 meter i sekunden.

Kategori fyra: 56 till 67 meter i sekunden. Katrina som slog till mot USA var en fyra när den nådde land.

Kategori fem: över 67 meter i sekunden. Katrina var en femma till havs.

Flashgrafik - 16 orkaner

16 orkaner

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.