Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Vem ska rädda maten när humlor och bin hotas?

Humlor och bin har pollinerat växter i miljoner år. När de nu hotas arbetar forskare på att bygga små flygande robotar som kan pollinera blommorna i binas ställe. Men biologiprofessorn Dave Goulson tror inte att teknik är lösningen.

I ett avsnitt i den mörka brittiska tv-serien ”Black mirror” har alla bin dött ut. Företaget Granular tillverkar små robotar för att ersätta dem.

– De är solcellsdrivna, de behöver ingen nektar, men de pollinerar blommor på samma sätt som levande bin, säger projektets ledare Rasmus Sjöberg, spelad av Jonas Karlsson.

– Tillverkar de honung också, frågar en besökare i företagets växthus spydigt, utan att Rasmus förstår att hon skämtar.

”Black mirror” är en science fiction-serie, men framtiden som beskrivs i avsnittet behöver inte vara så avlägsen. I alla fall inte vad gäller bidöden.

Problemet fick riktigt stor uppmärksamhet första gången våren 2007, då amerikanska biodlare hade förlorat en tredjedel av sina samhällen under vintern. Hos en del odlare hade så många som 90 procent av bina dött.

Att bin, humlor och andra pollinerande insekter försvinner är dåliga nyheter även för oss. En tredjedel av maten vi äter behöver pollinerare, direkt eller indirekt, för att produceras.

Precis som i tv-serien försöker forskare och ingenjörer bygga små flygande robotar som kan pollinera blommorna i binas ställe.

Foto: Alexander Mahmoud

– Jag såg ett tv-program om krisen för pollinerare, och att konstruera robotar är också något som engagerar mig. Jag tänkte att det är bråttom att hitta en lösning, säger Eijiro Miyako, kemist vid National Institute of Advanced Industrial Science and Technology i Tsukuba i Japan.

Han har skapat en gel som är precis lagom klibbig så att pollen från en blomma kan fastna på ett konstgjort bi och sedan befrukta nästa blomma. Resultaten publicerades i våras i tidskriften Chem.

Från början var det ett misslyckat experiment. Eijiro Miyako tog fram gelen för tio år sedan som en elektrisk ledare till bland annat batterier, men han lyckades aldrig få den att fungera tillräckligt bra. Den hamnade i en flaska utan lock i ett skåp, och Eijiro Miyako glömde bort den, tills han skulle byta labb härom året.

– När jag hittade den igen föll allt på plats. Jag blev fascinerad av hur gelens egenskaper hade bevarats under denna långa tid. Den var lika klibbig och hade inte avdunstat, och en så hållbar gegga är lovande för polleninsamling, säger han.

Än är det långt kvar till birobotarna i ”Black mirror”, som själva lär sig att hitta till rätt blommor med hjälp av kameror och mönsterigenkänning. När Eijiro Miyako och hans medarbetare pollinerade blommorna hos en liljeväxt, Lilium japonicum, använde de en färdigköpt liten drönare med fyra propellrar som de manövrerade med en fjärrkontroll.

– Det var mycket svårt att styra med den precision som krävs, säger Eijiro Miyako.

Han tror ändå att drönare kan användas för pollinering i lantbruket i större skala i framtiden.

– Jag hoppas att robotpollinerare kan ersätta bin, som ju är hotade. Men det är ännu viktigare att vi kan använda dem tillsammans. Det kan skapa goda synergieffekter, säger Eijiro Miyako.

Den viktigaste orsaken till att bina dör är förmodligen att så mycket av deras mat har försvunnit.

Foto: – Om du är ett bi erbjuder ett modernt jordbrukslandskap inte mycket att äta. Bekämpningsmedel håller ogräs borta, och så vidare, säger Dave Goulson (bilden), professor i biologi vid universitetet i Sussex i södra England.

Han är specialiserad på ekologi och humlor, grundare till organisationen The Bumblebee Conservation Trust som arbetar för att bevara humlor och deras livsmiljöer, och författare till böckerna ”Galen i humlor” (A sting in the tale) och ”Galen i insekter” (A buzz in the meadow). 

I länder med storskaligt och industrialiserat jordbruk är ängar och andra områden med mycket blommor är nästan helt utrotade.

– Och ovanpå det har vi av misstag spridit bisjukdomar över hela världen. Nu måste bina hantera sjukdomar de inte har någon naturlig motståndskraft mot, säger Dave Goulson.

Ett exempel är varroa, ett kvalster som angriper honungsbin. Det kommer från Asien, och asiatiska honungsbin har viss resistens mot det, men inte de europeiska.

Ett mer omdebatterat hot mot bina är bekämpningsmedel.

– Det är egentligen inte kontroversiellt. Det är ju rätt självklart att om man sprutar en massa gifter, däribland insektsmedel, så kommer det att påverka insekter som humlor och bin. Men jordbruksindustrin vill påskina att det är helt ofarligt. Det är mycket frustrerande, säger Dave Goulson.

I slutet av juni kom två nya studier, de största hittills, om så kallade neonikotinoider, insektsmedel som kemiskt liknar nikotin och som bland annat används vid odling av raps och sockerbetor. Studierna visar att medlen skadar humlor och bin under lång tid och även vid de mycket låga doser som bina utsätts för nära behandlade åkrar. Sjuka bin ser också ut att vara känsligare än friska.

– Jag tror personligen att detta kan vara spiken i kistan för neonikotinoider. Men de kommer bara att ersättas med andra medel. Det löser inte själva problemet, säger Dave Goulson.

Bin har pollinerat växter i minst 120 miljoner år. De är verkligen väldigt, väldigt bra på det. Det skulle vara otroligt svårt att bygga något som är lika bra.

Bina som är så livsviktiga för oss lever alltså i en miljö med för lite mat, nya sjukdomar och skadliga bekämpningsmedel.

– Bina är hungriga, sjuka och förgiftade på samma gång. Därför försvinner de, säger Dave Goulson.

”Black mirror”-avsnittet om robotbin heter ”Hated in the nation”, hatad i nationen, en antydan om att tekniken leder till en katastrof. Dave Goulson tror inte heller på att konstgjorda bin ska kunna rädda oss.

– Jag hoppas verkligen att ingen på allvar tror att de skulle kunna ersätta levande bin, säger han.

Foto: Alexander MahmoudFramför allt är bin så enastående bra på det de gör.

– Bin har pollinerat växter i minst 120 miljoner år. De är verkligen väldigt, väldigt bra på det. Det skulle vara otroligt svårt att bygga något som är lika bra, säger Dave Goulson.

Olika blommor pollineras också av olika insekter. Det finns 200.000 arter av bin, och även fjärilar, skalbaggar och andra insekter är pollinerare.

– Om vi bara tar arten honungsbin, så finns det hela tiden uppskattningsvis ungefär tre biljoner honungsbin i världen, som pollinerar blommor. Ska vi bygga tre biljoner robotar för att ersätta dem?

Skulle det vara möjligt att bygga en robot för bara ett öre skulle det ändå kosta 30 miljarder kronor.

– Tänk dig hur mycket utsläpp det skulle leda till. Och sedan kommer robotarna att gå sönder, och behöva repareras. Det kommer att kosta otroligt mycket pengar att upprätthålla en birobotflotta. Förmodligen skulle de inte heller vara biologiskt nedbrytbara, så det skulle bli enormt mycket nedskräpning, säger Dave Goulson.

Levande bin ger bara fördelar.

– De är mycket bra på att pollinera. Och de är gratis, och har erbjudit oss pollinering gratis under miljoner år. De är biologiskt nedbrytbara, de fortplantar sig själva, och ger oss dessutom honung, som en extra tjänst utöver pollineringen, säger Dave Goulson.

Han är orolig över hur vi tror att vi kan ordna alla problem med nya tekniska lösningar.

– När jorden eroderar bort tror vi att vi ska kunna odla grödor utan jord, när bina dör vill vi bygga robotar för att ersätta dem, och när klimatet blir för varmt tänker vi spruta ut aluminium och liknande i atmosfären för att reflektera bort solljuset. Att i stället ta hand om det vi redan har vore en mycket vettigare lösning, säger Dave Goulson.

Foton i text: Alexander Mahmoud
och Privat (porträttbilden)

  • Läs mer:

Vanligt insektsmedel skadar bin och humlor

Om bin och honung

Fakta. Colony collapse disorder, CCD

Colony collapse disorder, CCD, är ett syndrom hos honungsbin. Kolonin dör plötsligt efter att de flesta arbetsbin har lämnat kupan, medan drottningen, larver och mat kan finnas kvar.

Syndromet upptäcktes i USA och Kanada 2006, då många biodlare förlorade en stor del av sina bisamhällen.

Senare har CCD också rapporterats i Europa.

Bara honungsbin verkar drabbas.

Arbetsbina lämnar kupan för att samla mat, men återvänder inte, så deras förmåga att navigera verkar vara påverkad.

Orsakerna är inte helt kända, men angrepp av kvalster, virus och parasitsvampar, och insektsmedel med bland annat så kallade neonikotinoider verkar ligga bakom.

Källa: NE

Fakta. Honungsbin

Foto: Alexander Mahmoud

Honungsbi, eller tambi, Apis mellifera, är en art av sociala bin.

Arten kommer troligen från Medelhavsområdet och Mindre Asien.

Den odlas över hela världen för honung och vax. Nationalekonomiskt är den mycket viktigare som pollinatör av odlade och vilda växter än som honungsproducent.

I ett bisamhälle finns en drottning, mellan 10.000 och 70.000 arbetsbin, som alla är sterila honor, och under sommartid upp till 2.000 drönare, eller hanar. Bin och larver lever av nektar och pollen.

Källa: NE

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.