Människor dagdrömmer bort en stor del av sina liv. Enligt en ny studie tänker vi på något annat än det vi sysslar med, nästan hälften av tiden vi är vakna. Samma studie visar att dagdrömmerierna gör oss olyckliga.
Resultaten kan verka lite märkliga, men alla har väl någon gång slagits av att vi låter våra tankar vandra fritt påfallande ofta. Vi har bara inte föreställt oss att vi gör det så frekvent som de nya rönen antyder.
Bakom studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, står forskare vid Harvard University i USA. De utvecklade en automatisk databas som kontaktade cirka 5.000 personer runt hela världen vid slumpartat utvalda tider. Vid uppringningen fick personerna svara på vad de gjorde, vad de tänkte på, och hur de kände sig.
Svaren från 2.250 av personerna analyserades mer i detalj – och de ger en slående bild av hur vi människor fungerar. Vi ägnar oss åt att dagdrömma 46,9 procent av vår vakna tid.
Detta gäller oavsett vad vi sysslar med för tillfället, om vi promenerar, äter, handlar, tittar på tv, eller arbetar. Vi tänker på händelser längre bak i tiden, vi funderar på vad som kan hända i framtiden, och vi tänker på sådant som aldrig kommer att inträffa. Enda tillfället när vi inte dagdrömmer är när vi har sex.
Än mer överraskande är att vi känner oss mer olyckliga när vi dagdrömmer. Det verkar dessutom vara så att det är dagdrömmandet i sig som framkallar deppigheten, inte tvärtom. Frågan är varför.
Forskarna påpekar att förmågan att dagdrömma är en mänsklig specialitet – så vitt känt brukar inte andra arter ägna tid åt att låta tankarna löpa runt i olika riktningar.
Det hela är en sidoeffekt av att vi har en unik kapacitet att föreställa oss alternativ till det liv vi lever. Vi kan med andra ord lägga upp planer för en annan tillvaro. Detta har gett oss stora fördelar i kampen för tillvaron. Men det leder samtidigt till att våra tankar ofta vandrar omkring, i stället för att koncentrera sig på nuet – vilket medför en kostnad, emotionellt sett.