Klimatet

”Vi skapar en väldig ängslan utan att det är befogat”

Temperaturkurvan visar förändring; siffran noll anger genomsnittet för hela perioden. Koldioxiden: ppm betyder miljondelar. T h Lennart Bengtsson.

Foto: Christine Olsson / Grafik: DN / Källa: NOAA Temperaturkurvan visar förändring; siffran noll anger genomsnittet för hela perioden. Koldioxiden: ppm betyder miljondelar. T h Lennart Bengtsson.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Forskningsläget / Lennart Bengtssons sammanfattning

Jordens medeltemperatur har stigit med 0,8 grader på drygt hundra år, framför allt under två uppvärmningsperioder: 1910–1940 (0,3 grader) och 1980–2000 (0,5 grader). Det mesta av den senaste ökningen förklaras med människans utsläpp.

De senaste cirka 15 åren har uppvärmningen tagit paus. Vad det beror på är oklart. Sannolikt är det en naturlig variation. Det innebär att temperaturtrenden just nu ligger långt under klimatpanelens fyragradersscenario. Hur trenden kommer att ligga i framtiden är oklart, men sannolikt är pausen ett tecken på att klimatkänsligheten är något lägre än i de första modellerna.

Koldioxidhaltens uppvärmningseffekt är logaritmisk: ju högre halten är, desto mindre blir effekten av en ytterligare ökning.

Fler värmeböljor och färre kalla perioder är att räkna med och kan redan observeras. Att andra former av extremväder skulle ha ökat finns inga belägg för. När det gäller stormar syns heller ingen förändring i framtidsmodellerna.

Havsytans nivå har stigit ganska jämnt i hundra år med 2–3 millimeter per år. Stigningen har inte accelererat.

Ja, människan påverkar klimatet. Men nej, inget tyder på att uppvärmningen är så allvarlig att vi behöver drabbas av panik. Det menar Lennart Bengtsson, en av de mest välmeriterade svenska klimatforskarna, som på senare tid blivit ”tilltagande frustrerad” av debatten.

Ja, människan påverkar klimatet. Men nej, inget tyder på att uppvärmningen är så allvarlig att vi behöver drabbas av panik. Det menar Lennart Bengtsson, en av de mest välmeriterade svenska klimatforskarna, som på senare tid blivit ”tilltagande frustrerad” av debatten.

En av klimatdebattens förbannelser är att den ofta framställs som om den bestod av två läger: De som förstått att människan orsakar en uppvärmning av jorden och de som förnekar detta. Så enkel är sällan verkligheten, i synnerhet inte när det gäller vetenskap. Det är ett av budskapen från klimatforskaren Lennart Bengtsson.

– Vi skapar en väldig ängslan utan att det är befogat, och det leder inte till någon handlingskraft. Det viktiga är att komma fram till förnuftiga lösningar, säger han till DN.

Annons:

Lennart Bengtsson var chef för det stora europeiska vädercentret i engelska Reading under 1980-talet, han var föreståndare för Max Planckinstitutet i Hamburg på 1990-talet (och har fortfarande kvar en emeritustjänst där), han sitter i ledningen för atmosfär- och rymdinstitutet ISSI i Bern och är ledamot av Vetenskapsakademien. Numera är han också gästprofessor i Uppsala.

Han deltog i det tidigaste arbetet med FN:s klimatpanel, och han kände panelens första ordförande Bert Bolin väl. Sedan dess har han följt dess arbete nära och bidragit med underlag.

Bengtsson har arbetat utomlands i många decennier och hittills inte gjort mycket väsen av sig i den svenska klimatdebatten. Men på senare tid har han gett sig in i diskussioner i bloggforum och debattartiklar, bland annat i ett DN-inlägg publicerat ett par dagar efter det att denna intervju gjordes.

– Jag har blivit tilltagande frustrerad över bristen på vetenskaplig substans i mycket av det som sägs i medierna. Det går ut över vetenskapen på sikt.

Att koldioxid och andra växthusgaser höjer temperaturen är känt sedan över 100 år, och att människan bidrar till koldioxidhalten i atmosfären är det vid det här laget heller knappast någon som tvivlar på. Men precis hur stor effekten är av detta är långt ifrån avgjort. Det har gjorts beräkningar som pekat på en stor effekt, och de har ofta hamnat i fokus. Men det har också gjorts studier som pekar på en mindre effekt. Det enda säkra är vad man hittills kunnat mäta.

– Den uppvärmning jorden upplevt de senaste hundra åren är så liten att den inte hade noterats om inte meteorologer och klimatologer informerat om den. Det indikerar att klimatkänsligheten förmodligen är lägre än klimatmodellerna åtminstone till en början antog, menar Bengtsson.

FN:s klimatpanel säger i sin senaste rapport att en fördubbling av koldioxidhalten troligast ger en uppvärmning på runt 3 grader. Hittills är den 0,8 grader sedan 1800-talet, och sedan tio femton år har kurvan blivit flackare, medan utsläppen av växthusgaser har fortsatt i samma takt som tidigare.

– Det är ingen tvekan om att människan har en påverkan. Vad vi inte är säkra på är varför uppvärmningen går så långsamt. Det är möjligt att planeten kyler ned sig mer effektivt än vad vi tidigare räknat med. Det är också möjligt att det lagras mer värme i djuphavet, så att det finns en tröghet.

Lennart Bengtsson reagerade på en rapport från ett institut i Potsdam som publicerades av Världsbanken i höjd med klimatmötet i Doha i höstas. Den beskrevs allmänt som om det nu skulle vara fastslaget att jorden är på väg mot fyra graders uppvärmning. Det gör nu inte rapporten, men den handlar om vad som förmodas hända om det blir så mycket varmare.

– Jag är kritisk. Man använde sig av ett av de mer extrema alternativen i scenarierna. Det är naturligtvis inte fullständigt uteslutet, men sannolikheten är mycket låg.

Bengtsson medger att det förmodligen skulle vara värre om riskerna helt ignorerades än överdrevs, men han tror att tilltron till vetenskapen skadas om man jagar upp ett svart scenario och sedan inte mycket händer.

Att en så komplicerad vetenskap som klimatforskning förmedlas till lekmän i så stor omfattning som nu görs är ett problem, menar han, eftersom budskapen blir svartvita och slutsatserna förenklade.

– Det är alltid så när det blir en hajpfråga att vissa människor blir väldigt engagerade. Men många av dem är inte alltid de mest sakkunniga, och många väldigt duktiga forskare är inte speciellt intresserade av mediala aktiviteter. En del forskare känner sig frustrerade och provocerade, och ibland ger de efter för trycket och ger indikationer på att man är säkrare än man är.

– När man jobbar aktivt med en fråga ser man svårigheterna. Klimat är oerhört komplicerat. Det jag har väldigt svårt att förklara för folk är den kaotiska aspekten, det som inte är förutsägbart. Det är en fundamental egenskap som inte går att ändra på.

En uppmärksammad del av klimatscenarierna handlar om extremväder. Vid sidan av fler värmeböljor och färre kalla dagar finns inga klara belägg för att extrema väderhändelser har ökat.

– De man kan kalla aktivister, som känner ett behov av att varna människor för en förestående katastrof, de grips naturligtvis av viss frustration och tar vilken extrem händelse som helst och säger att de beror på klimatförändingen.

– Och har man profilerat sig finns det väl en tendens att man håller fast vid det.

Det Lennart Bengtsson förmedlar avviker inte från vad forskarkollegerna i FN:s klimatpanel kommit fram till. Däremot gäller för alla som är insatta i ett ämne att man kan betona somt och tona ned annat.

Även om inte apokalypsen väntar runt knuten bör vi definitivt lägga om våra energisystem, menar Lennart Bengtsson. Han tycker att FN:s klimatpanel IPCC är bra, ”för annars skulle vi översvämmas av vinklade rapporter, som den från Världsbanken”.

– Å andra sidan har klimatfrågan blivit extremt politiserad. Frågan är så komplex att man inte kan begära att människor ska övertygas om att hela det ekonomiska systemet ska ändras bara för man har gjort några datorsimuleringar.

– Så länge det inte händer något allvarligt får man acceptera att man angriper frågan gradvis. Man kan alltid ställa sig frågan hur ängslig man ska vara för något som händer på hundra års sikt. Man får vara realist, ställa problemet i relation till vad som går att lösa och hur säker man är.

– All right, om man nu vill vara excentrisk kan man säga att det är en katastrof i slow motion. Om växthusgaserna skulle fortsätta att öka med en faktor fem eller tio, då blir det problem av olika slag. Men tills vidare har de interna naturliga processerna nästan fullständigt dominerat.

FN:s klimatpanel presenterar sin nästa vetenskapliga rapport i Sverige i september, sex år efter den förra.

Hur stora förändringar tror du kommer att göras i rapporten?

– Jag tror inte det blir några dramatiska ändringar. Man kommer att konstatera, precis som man gjort kontinuerligt, att klimatsystemet är lite mer komplext än man ursprungligen trott.

Läs mer:

”Klimatpanelen ska ge en balanserad bild”

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

rysk_500
Foto:AP

 Förslag i duman: Privatarmé ska slåss för ryska värderingar.

lappalainenpuff
Foto:Fredrik Funck

Tomas Lappalainen menar att åldersdiskrimineringen i Sverige är särskilt otäck.  ”På väg mot döden.” 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 70 är det nya 60. Inte samma sak vara äldre nu som det var förr. 420  31 tweets  387 rekommendationer  2 rekommendationer

Annons:
loverboy_500
Foto:Polisen

 De är unga, fattiga och kära. Många kvinnor offer för ”loverboysyndrom”. 67  18 tweets  49 rekommendationer  0 rekommendationer

löfven
Foto:Roger Vikström/TT
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: