Nyheter

Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden

Grafik: johan Andersson
Sverige satsar mer pengar på skolan än någon­sin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan.

Landets kommuner pumpar in rekordmycket pengar i skolan. År 2000 låg prislappen per elev på 55.400 kronor. Sedan dess har anslagen till skolan ökat kraftigt. År 2011 satsade landets kommuner i snitt 87.500 kronor per elev, vilket motsvarar en ökning på 31 procent om man justerar för inflation. Ändå dalar resultaten.

Svenska elever presterar allt sämre i internationella undersökningar. Enligt kunskapsmätningen Timss 2011 är Sverige ett av få länder som visar en kontinuerlig försämring i matematik och naturvetenskap. Även resultaten i de nationella proven dalar.

Men varför är det så? DN har genomfört en omfattande datakörning och studerat vad som döljer sig bakom de negativa siffrorna. Vår analys visar att varken ökat anslag, fler behöriga lärare eller högre personaltäthet har någon som helst betydelse för elevernas prestation. Detta är faktorer som Skolverket använder som kvalitetsindikatorer, men som åtminstone inte biter på problemen med fallande skolresultat.

– Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem. Exempelvis har Finland nästan den billigaste skolan i Norden men är samtidigt klart bäst, säger Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet.

Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång. Problemen med fallande skolresultat är i stället kopplade till segregation. Det finns ett mycket starkt samband mellan snitt­resultaten på de nationella proven i årskurs nio och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan. Även arbetslösheten i den aktuella kommunen har stor betydelse för resultaten.

– Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skol­system. Det är uppseendeväckande, säger Magnus Oskarsson.

Om den genomsnittliga utbildningsnivån bland föräldrarna på skolan sjunker över tid eller om arbetslösheten ökar i ett område, försämras i de flesta fall även elevernas resultat. Det finns även ett statistiskt samband mellan hög invandring och sämre provresultat. Med invandring avses andel barn som är födda utomlands eller där båda föräldrarna är födda utomlands.

Vårterminen 2012 fick 3,3 procent av eleverna i årskurs nio underkänt i engelska på de nationella proven. Om vi enbart redovisar elever med föräldrar som saknar gymnasieutbildning är andelen 13,9 procent. För elever där föräldrarna läst på universitet eller högskola är andelen 1,4 procent.

Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygsresultat ökat kraftigt. År 1992 infördes det fria skolvalet i Sverige, vilket innebär att föräldrar kan välja var man vill placera sina barn. Enligt Skolverket har reformen bidragit till att elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.

Skolverket bekräftar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för skolresultatet. Men de menar samtidigt att det inte är dåligt om skolor får mer pengar.

– Jag tror ändå att resurser har viss betydelse. Men om man ska värdera så har familjebakgrunden mycket större betydelse, säger ­Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.

Undersökningen

Samband mellan resultaten i de nationella proven i årskurs nio och andra faktorer.

Andel lärare med examen: Inget samband.

Andel lärare med specialpedagogexamen: Inget samband.

Lärartäthet: Inget samband.

Kommunens anslag till grundskolan per elev (exklusive lokaler): Inget samband

Andel elever med utländsk bakgrund (Elever födda i utlandet alternativt med två föräldrar födda i utlandet): Svagt samband.

Arbetslöshet i kommunen: Starkt samband.

Andel föräldrar med eftergymnasial utbildning: Mycket starkt samband.

• DN har gjort statistiska analyser och jämfört resultaten i de nationella proven i årskurs nio (i matematik, svenska och engelska) med andra faktorer, såsom lärartäthet.

• Vi har tittat på om det finns något samband mellan faktorerna och jämfört både läsåret 2011/12 samt förändringar mellan läsåret 2011/12 och läsåret 2006/07.

• Analysen genererar ett värde mellan –1 och 1. Ju närmare max/min-värdet, desto starkare är sambandet. Värden över 0,61 har bedömts som mycket starkt. Över 0,41 är starkt samband. Under 0,20 är inget samband. DN