Wikileaks

Putins vänner skulle bygga till varje pris

Nord Stream i svensk zon, april 2010.

Foto: Nord Stream AG Nord Stream i svensk zon, april 2010.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Passerar fem ekonomiska zoner

■ Nord Streams naturgasledning är 122 mil lång och passerar genom fem länders ekonomiska zoner: Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och Ryssland.

■ Ekonomisk zon är inte detsamma som territorialvatten, där ett land har full suveränitet. I ekonomisk zon är rättigheterna för det land den tillhör svagare.

■ Ledningen kommer att förse över 25 miljoner europeiska hushåll med gas.

■ Nord Stream består av två parallella ledningar. Den första, som invigs i oktober i år, har en överföringskapacitet på cirka 27,5 miljarder kubikmeter per år. Den andra, som väntas blir klar 2012, kommer att fördubbla kapaciteten.

■ Projektet har en budget på 7,4 miljarder euro.

DN

Källa: Nord Stream

Wikileaks sprider känsligt material

Wikileaks verksamhet startade 2006 och syftar till att sprida känslig information som annars inte kommit fram. Bland annat har organisationen offentliggjort stora mängder amerikansk diplomatpost.

DN har tillgång till information från Wikileaks och samarbetar inte med några andra medier kring materialet. DN gör helt självständiga bedömningar av materialet och hur det ska publiceras.

DN

I dagarna läggs den omstridda ryska gasledningen Nord Stream på Österjöns botten – i svensk ekonomisk zon. En ledning många menar aldrig borde ha byggts. Men protesterna var förgäves; ryska makthavare, nära vänner till premiärminister Putin, tänkte bygga den till varje pris. Det avslöjas i hemliga amerikanska ambassadrapporter som DN tagit del av via Wikileaks.

I dagarna läggs den omstridda ryska gasledningen Nord Stream på Österjöns botten – i svensk ekonomisk zon. En ledning många menar aldrig borde ha byggts. Men protesterna var förgäves; ryska makthavare, nära vänner till premiärminister Putin, tänkte bygga den till varje pris. Det avslöjas i hemliga amerikanska ambassadrapporter som DN tagit del av via Wikileaks.

Rörläggningsfartyget ”Castoro Sei” går för full maskin söder om Karlskrona. Ombord arbetar nära 300 man med att sänka ner tusentals av de 23 ton tunga rören i havet, på Österjöns botten.

Därmed är en av de sista etapperna i det hårt kritiserade projektet Nord Stream på väg att slutföras – i april finns det en färdig, 122 mil lång naturgasledning mellan Viborg i Ryssland och Greifs­wald i nordöstra Tyskland.
Projektet orsakade stort rabalder när det offentliggjordes, och ur hemliga amerikanska ambassad­rapporter, läckta av Wikileaks, kan DN nu avslöja:

Annons:

Att ryska makthavare var fast beslutna att bygga ledningen – oavsett protester.

Hur Ryssland genom att stänga av gaskranen till Europa 2009 påstås ha försökt skapa opinion för Nord Stream.

Påståenden att Ryssland använde underrättelseofficerare för att kartlägga motståndet mot ledningen.

Detaljer om den ”pr-strategi” Nord Stream använde för att stävja det politiska motståndet.

Året var 2005 då notiser började dyka upp i tidningarna om ett samarbete där ryska, statsägda Gazprom samt tyska Eon och BASF avsåg att bygga en gasledning genom Östersjön. Därom var Rysslands dåvarande president Vladimir Putin och dåvarande tyske förbundskanslern Gerhard Schröder överens.

Det dröjde innan opinionen vaknade – när det väl skedde blev rubrikerna svarta. Inte nog med att kabeln skulle gå genom finskt, svenskt och danskt intresseområde – den skulle också dras på Östersjöns biologiskt mycket känsliga botten med giftigt sediment, gamla minor och tungmetaller.

Ett miljövidrigt geopolitiskt maktspel där Vladimir Putin med gaskranens hjälp vill agera stormakt och öka den militära närvaron i Östersjön, hävdade kritikerna.
Ett gott samarbetsprojekt där Ryssland på ett säkert och miljövänligt sätt hjälper

Europa att lösa det skriande energibehovet, hävdade förespråkarna.

Den första ansökan om att få bygga ledningen i svenskt intresseområde kom till regeringen 2007, men avfärdades snabbt. Bristfällig kallade miljöminister Andreas Carlgren (C) den och hänvisade till att det saknades en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning.

Bakom kulisserna var språket betydligt hårdare. Johan Frisell på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien kallar ansökan fruktansvärd vid ett möte på den amerikanska ambassaden i november 2008, enligt den hemliga rapport USA:s chargé-d’affaires lämnar till Washington.

Frisell säger också enligt dokumentet: ”Kom ihåg att bron till Danmark tog 8–10 år att godkänna”, och tillägger att det kommer att ta minst lika lång tid med Nord Stream-kabeln.

Men det skulle visa sig vara fel. Ryssarna, med Nord Streams majoritetsägare Gazprom i spetsen, var fast beslutna att bygga ledningen. I ett dokument från USA:s ambassad i Moskva refereras hur EU-samordnaren Dmitrij Poljanskij vid ryska UD redan i november 2007 säger att den kommer att byggas oavsett de ”högljudda protesterna” i bland annat ”Polen, Estland och Sverige”.

– Den kan inte stoppas. Inte ens av ett stort EU-land som Polen, säger han bestämt.

I ett annat dokument från september 2008 skriver USA:s Moskvaambassadör, efter ett möte med några av Nord Streams chefer att ”den ryska regeringen nästan säkert kommer att blanda sig i projektet om den måste”.

USA-diplomater beskriver också hur nära Nord Streams chefer är Vladimir Putin. De konstaterar att konsortiets vd Mathias Warnig, en före detta Stasi-agent, sedan länge är ”personlig vän” med Putin, samt att bolagets Moskvachef Vitalij Jusufov också är nära Putin genom sin far, en av Putins närmaste rådgivare.

En ”road show”, som det beskrivs i amerikanska ambassadrapporter, rul-
lar i gång för att vinna sympatier för ledningen. Nord Stream deltar i mängder av seminarier, gör otaliga besök i de av ledningen berörda länderna, träffar regelbundet potentiella intressenter, smörjer oberoende organisationer och bygger upp en hemsida på fem språk. USA:s Moskvaambassadör William J Burns kallar det i en hemlig rapport i november 2007 för ett ”pr-försök där målet delvis är att kväsa politisk opposition”.

Han raljerar över Nord Streams slogan ”Säkra gasleveranserna till Europa” – ett sätt att vinna sympatier eftersom Nord Stream-konsortiet är ”fullt medvetet om västeuropeisk oro över Rysslands nyvunna makt och dess position som den dominerande leverantören av energi i regionen”.

Nord Stream har då tillsatt Finlands före detta statsminister Paavo Lipponen som ”konsult” med uppgift att få igenom ansökan om kabeln i Finland. Gerhard Schröder, som förlorade det tyska valet bara veckorna efter att han och Putin var överens om kabeln, togs snabbt in som Nord Streams styrelseordförande. I Sverige blir en av jordbruksminister Eskil Erlandssons (C) närmaste medarbetare, Tora Leifland Holmström, kommunikationschef och även statsminister Fredrik Reinfeldts (M) sparkade statssekreterare Ulrica Schenström uppges arbeta som lobbyist för projektet. Samtidigt bjuds holländska Gasunie in till konsortiet vilket inte längre gör det rysk-tyskt.

Genom en ”smart sammansättning av partner och förmånstagare” verkar Nord Stream vara ”politiskt väl underbyggt”, skriver USA:s Moskva­ambassdör.
Nord Streams strategi är att inte kalla ledningen ett ryskt eller rysk-tyskt projekt. Bolagets vd Mathias Warnig medger för USA:s ambassad i Moskva hur noga han i stället är att framställa den som ett ”Ryssland–EU-projekt” och tillägger att rysk diplomati kan vara ”tungrodd” och ”kontraproduktiv”.

Försöken att vinna sympatier för gasledningen tar sig mer konkreta uttryck i början av 2009. Då håller Europa andan när Ryssland stänger av gasledningen som går via Ukraina till Europa, och miljontals europeiska hem står utan uppvärmning.
Ryssarna skyller på omfattande gasstölder i Ukraina och går hårt åt den dåvarande ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenko.

En del i det som kallas gaskriget är enligt amerikanska diplomatrapporter ett sätt att ”säkra” och ”bygga upp fart” för Nord Stream-kabeln.

”Kreml har helt klart kommersiella mål med dispyten, bland dem att säkra europeiskt stöd för Nord Stream/…/”, säger en analytiker som USA:s ambassadör i Ukraina möter i januari 2009. En annan oberoende analytiker som kallas till ambassaden i Moskva är än tydligare: ”Det är helt enkelt ett fall av utpressning”, säger han och anser att allt i slutändan handlar om att Ryssland säger till Europa: ”Vi sa att ni skulle bejaka och finansiera Nord Stream, så kom inte till oss och klaga när ni inte får någon gas via Ukraina.”

Inte ens när finanskrisen slår till och Gazprom blöder ekonomiskt tvivlar Ryssland på Nord Streams tillkomst.

I en hemligstämplad rapport från februari 2009 skriver den amerikanska ambassaden i Moskva att ”Gazprom troligtvis är det mest prominenta exemplet på den defekta ekonomiska modellen i Ryssland, gigantiska, ineffektiva, politiskt styrda bolag som förstör välstånd och stryper dynamik”.

Men trots att Nord Stream fortfarande väntar på tillstånd i bland annat svensk zon säger Gazproms vd Alexej Miller till ambassadören att ”vi har sålt gas till 2013” och insisterar på att Nord Stream måste byggas.

Nord Streams vd Mathias Warnig uttrycker sig än mer explicit till USA:s Moskvaambassadör i juni 2009:

”Vi spenderar pengar som fan”, säger han, nämner en summa på en miljard euro och tillägger att man trots det inte dragit över budgeten. På frågan om projektet har fullt stöd från den tyska regeringen svarar Warnig att han har ”regelbunden, direkt tillgång” till förbundskansler Angela Merkels stab.

I Estland, som sagt nej till ledningen genom att neka Nord Stream en för­studie på havsbotten, är bitterheten stor. I alla fall om man ska tro de två inflytelserika parlamentsledamöter som talar ut på USA:s ambassad i Tallinn sommaren 2009.

Marko Mikhelson, konservativ politiker och ordförande i parlamentets Europautskott, samt Mart Jüssi, ordförande i miljöutskottet och själv marinbiolog, radar upp miljöargument mot gasledningen, risken för terrorattacker samt ökad militär närvaro i Östersjön.

Mikhelson är uppenbart orolig för att Ryssland ska använda energi som ett politiskt vapen och hävdar att ryska agenter från underrättelsetjänsten SVR varit i landet för att karlägga motståndet mot gasledningen. Ett tydligt bevis för att Nord Stream är ett ”politiskt, inte ett ekonomiskt” projekt, säger han.

De har svårt att förstå hur Finland kan godkänna kabeln, och Mikhelson spekulerar i att det beror på att Ryssland givit landet skattelättnader i den så viktiga timmerexporten samt tillgång till ryska gasfält.

”Han väntar och ser vad Putin kommer att erbjuda svenskarna vid EU-toppmötet i Stockholm den 18 november”, refererar USA:s ambassadör.

Det toppmötet hölls bara dagarna efter att Sverige slutligen sagt ja till ledningen i november 2009.

Inför mötet träffar Tobias Thyberg, chef för UD:s Rysslandsgrupp, USA:s ambassadpersonal i Stockholm. Han får frågan om godkännandet av ledningen var för att blidka Ryssland inför toppmötet, vilket Thyberg förnekar.

Det tror inte amerikanerna på. I rapporten från mötet skriver ambassaden att det som skulle ha varit ett EU–Ryssland-möte även blev ett så kallat bilateralt Sverige–Ryssland-möte, där ryssarna gick med på en ”bilateral middag” med Sverige, ”eftersom Sverige godkände Nord Streams tillstånd”.

Mötet löper friktionsfritt, trots de frostiga relationerna efter utrikesminister Carl Bildts (M) hårda angrepp på Ryssland för landets inblandning i Georgienkriget 2008.

President Dmitrij Medvedev är på gott humör, tackar för godkännandet av gasledningen och bjuder in statsminister Fredrik Reinfeldt (M) till Ryssland för att ”fördjupa relationerna”.

När Sverige till sist godkände gasledningen hade man inget val, ansåg miljöminister Andreas Carlgren.

Ett land har enligt FN:s havsrättskommission rätt att lägga en gasledning på internationellt vatten utanför svenskt territorium, var regeringens bedömning. Carlgren hävdade också att farhågorna för miljöpåverkan var undanröjda.

Oppositionen, som krävt ett nej och önskat alternativa dragningar över land för att skona havets botten, var kritisk och övervägde att riva upp beslutet om den skulle vinna nästa val. Så skedde aldrig.

I april i år kommer den första ledningen att vara komplett för testkörningar. I oktober räknar Nord Stream med stor invigning. Och nästa år kommer den parallella kabel som ska fördubbla kapaciteten att vara färdig.

Det råder fortfarande delade meningar om det var rätt att låta Nord Stream bygga ledningen. Men att det spelats högt bakom kulisserna vittnar Ukrainas expresident Viktor Jusjtjenko om då han under ”gaskriget” med Ryssland 2009, enligt ett referat från USA:s ambassad i Ukraina, uttalar orden:

”Gas betyder politik, och stora mängder gas betyder storpolitik.”

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

eboladallas2-500
Foto:AP, All Over Press

 Ebolasjuk sprider oro i USA. Mannen reste via flygplats i Bryssel.

 Så sprids smittan mellan människor. Viruset kan överleva flera dagar utanför kroppen. 47  11 tweets  36 rekommendationer  0 rekommendationer

handslag244
Foto:AFP

 Kan ha smittat andra. Första ebolafallet i USA har bekräftats. 41  10 tweets  31 rekommendationer  0 rekommendationer

malmo-start-500
Foto:DN, BIldbyrån

 Avspark 20.45. DN rapporterar direkt om Malmö–Olympiakos i CL. 2  1 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Av andra supportrar. Gick till angrepp mot polis och väktare. 15  6 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

malmo-airport-144
Foto:TT
karnkraft500
Foto:Lars Lindqvist

 Om miljöpolitiken. Industrin reagerar med oro på MP och S besked. 53  24 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

 Med stöd av Sverigedemokraterna. ”Lyssnar de inte finns majoritet.” 362  55 tweets  307 rekommendationer  0 rekommendationer

bjorklund144
Foto:TT
mp_144102
Foto:Thomas Karlsson

 Olika besked om kärnkraft. Regeringen kommer inte stänga reaktorer. 199  11 tweets  177 rekommendationer  11 rekommendationer

 DN Ledare. Åsa Romson misslyckas i politikens marshmellowtest. 2  1 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Säger att han inget minns. Våldtog kvinna i flera timmar i bostaden. 16  3 tweets  12 rekommendationer  1 rekommendationer

skolor500
Foto:Thomas Karlsson

 Stora skillnader. Se din skola och jämför med resten av kommunen. 46  11 tweets  35 rekommendationer  0 rekommendationer

 Klyftor i svenska skolan. Här finns skolorna med högst betyg. 541  19 tweets  522 rekommendationer  0 rekommendationer

 Se hela listan här. Skolorna med högst genomsnittligt meritvärde. 481  3 tweets  478 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: