Alliansens tre kriser
Publicerat 2008-05-17 00:05
Regeringens hantering av det yttre och inre försvaret skadar förtroendet för de borgerliga partierna. Det gör också det bristande försvaret av humaniteten.
Den borgerliga regeringens arbete präglas just nu av tre kriser.
De löper parallellt, skadar förtroendet för allianspartierna
och handlar i samtliga fall om kärnvärdena
i ett demokratiskt samhälle.
Det yttre försvaret
I alliansens överenskommelse från Bankeryd utlovades satsningar på försvaret. Samma budskap återkom i moderaternas budgetmotion våren 2006, i vilken partiet ökade resurserna med drygt en miljard under 2008.
Nu gör regeringen tvärtom, och det sker utan en ordentlig utredning av försvarets uppgifter, organisation eller ekonomi. Processen är bakvänd och undergräver tilltron till svensk försvarspolitik. Besluten blir framhastade och illa genomtänkta. Den förväntade respekten för försvarsledningens kompetens saknas.
Ekonomistyrningsverkets granskning innehåller berättigad kritik av försvarsmaktens budgetarbete, men ger inget stöd till regeringens kvartalspolitik. Slutsatsen av rapporten är att det behövs bättre långsiktig planering, uppföljning och budgetkontroll - inte besparingsförslag som plockas fram på en månad.
Det är särskilt allvarligt att försvaret missköts samtidigt som behoven av såväl internationella som nationella insatser ökar. Nu riskerar Sverige att varken klara sina åtaganden utomlands eller på hemmaplan. Saken blir inte bättre av att politikerna i Försvarsberedningen i vintras gjorde en säkerhetspolitisk be-dömning som, för att citera Utrikespolitiska institutets chef Tomas Ries, var "undermålig och [helt] saknade en strategisk analys av Sveriges säkerhets-
politiska miljö."
Det inre försvaret
Trots löften om att rättsväsendet ska stärkas kommer tecken på motsatsen. Åklagarmyndigheten befinner sig en budgetkris som redan fått svåra följder. Rättegångar ställs in, ärenden bordläggs och rättssäkerheten skadas, eftersom det saknas pengar för att anställa åklagare.
Bakgrunden är att antalet ärenden ökat kraftigt de senaste åren utan att statens anslag skrivits upp i motsvarande mån.
I år fattas drygt 50 miljoner kronor,
vilket regeringen enkelt skulle kunna ordna.
I en begärd redogörelse till JO, justitieombudsmannen, skriver chefen för en av Sveriges största åklagarkammare att resursläget är "snudd på katastrofalt" och att han tvingas ta till "drastiska åtgärder" för att klara det viktigaste. Mot denna bakgrund tog chef-JO Mats Melin i onsdags initiativ till en granskning av arbetsläget vid samtliga allmänna kammare i Stockholm. Senast i nästa vecka ska chefsåklagarna inkomma med svar.
Enligt uppgift är chefs-JO "mycket bekymrad" över situationen. Många åklagare som kontaktat DN vittnar om att arbetet är hårt pressat och att brottsoffer drabbas. Riksåklagarens senaste enkät visar att endast 29 procent av landets åklagare anser att de hinner med sitt jobb på ordinarie arbetstid.
Försvaret av humaniteten
Vården för asylsökande är på väg att regleras i lag. Men det finns inget regeringsförslag om att låta gömda och papperslösa personer få rätt till sjukvård på samma villkor som andra.
Som Maciej Zaremba visade i en artikel i söndagens DN gör Sverige en stötande uppdelning av människor och människor.
Akutvård ska finnas tillgänglig för gömda och papperslösa - men bara för dem som betalar ur egen ficka. Vårdens personal tvingas kompromissa med sin yrkesetik när staten inte bidrar med finansieringen, i sammanhanget mycket små belopp.
Paul Hunt, FN:s särskilda rapportör för människors rätt till hälsa, har kritiserat Sverige för att inte leva upp till en grundläggande humanitär nivå. Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etikråd, har sagt att svenska läkare i dag tvingas bryta både mot yrkesetiken och sjukvårdslagen, som säger att alla har rätt till vård efter behov.
Varför erbjuds inte vård på lika villkor? Jo, därför att politiker oroar sig för att gömda eller papperslösa får starkare skäl att stanna i Sverige.
Att sjukvården används som ett migrationspolitiskt verktyg är upprörande.
Dessa tre punkter rör olika politiska områden men handlar ytterst om grundvärdena i ett demokratiskt, rättssäkert och mänskligt samhälle. Ansvaret för att frågorna utvecklats till kriser kan inte läggas på enskilda ministrar. Det vilar ytterst på de fyra borgerliga partiledarna.
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
