”Äldre par måste garanteras den sista tiden tillsammans”
Publicerat 2009-11-19 00:50
Jan Björklund och Barbro Westerholm: Det är hög tid att lagstifta om äldres rätt att kunna fortsätta bo med sin livskamrat. Att tvingas leva åtskilda efter att ha delat allt under ett helt liv innebär en stor påfrestning. I dag är det upp till kommunernas goda vilja om makar får fortsätta leva tillsammans när en av dem inte längre kan bo kvar hemma. På Folkpartiets landsmöte, som inleds i dag, kommer partistyrelsen att föreslå en förstärkt parboendegaranti i socialtjänstlagstiftningen, som gör det möjligt för dem som vill att kunna leva tillsammans även om bara en av makarna har biståndsbeslut. Det är inte kommunernas sak att avgöra när det är dags för makar att skiljas åt, skriver Jan Björklund och Barbro Westerholm.
DN Teman i artikeln
Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen är en så kallad ramlag som ger varje kommun stora möjligheter att utforma sin verksamhet efter skiftande behov. Den trädde i kraft 1982 och ersatte barnavårdslagen, nykterhetsvårdslagen och socialhjälpslagen. Socialtjänstens inriktning ändrades från att vara överordnad och kontrollerande till att bli serviceinriktad och hjälpande. Lagens första paragraf, portalparagrafen, stadgar bl a att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.
Källa: Wikipedia.
I dag inleds Folkpartiet liberalernas landsmöte i Växjö. Partistyrelsen kommer att föreslå landsmötet att en så kallad parboendegaranti för äldre ska införas. Garantin innebär att äldre som lever tillsammans ska ha en lagstadgad rätt att fortsätta leva ihop när den ena behöver flytta till ett äldreboende. Det är oanständigt att livskamrater splittras och nekas möjligheten att leva den sista tiden tillsammans.
Många äldre makar har levt ett långt liv tillsammans, kanske ända sedan ungdomsåren, och har tänkt leva tillsammans till livets slut. Men som bekant kan inte alla äldre leva den sista tiden i det egna hemmet utan många behöver flytta till ett boende där de kan få vård och omsorg. Om par i denna situation ges möjlighet att leva de sista åren tillsammans är i dag upp till kommunernas godtycke.
Det är lika upprörande varje gång det rapporteras om äldre par som av kommuner nekas att fortsätta bo tillsammans när en av dem får sämre hälsa och behöver flytta till ett äldreboende. Omställningen och sorgeprocessen är för många stor när de tvingas lämna sitt hem och blir i många fall ännu större av att de också tvingas lämna sin livskamrat. Kvar hemma bor inte sällan en förtvivlad ensam kvinna eller man som saknar sin livskamrat att dela vardagen med.
Sedan 2006 innehåller socialtjänstförordningen en paragraf som säger att makar, sambor eller registrerade partner som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i samma boende, om de så vill. Det var en välkommen förändring men långt ifrån tillräcklig, eftersom den inte gäller när bara ena parten har rätt till omsorg.
I dag är det upp till kommunernas goda vilja om makar får fortsätta bo tillsammans när en make inte längre kan bo kvar hemma. I vissa kommuner finns möjligheten för par att fortsätta bo ihop, även när endast en av makarna har biståndsbeslut, men i många fall nekas livskamrater möjligheten att fortsätta leva tillsammans. I flera kommuner har under senare år en diskussion därför väckts kring en så kallad parboendegaranti.
I exempelvis Norrbotten tillåter tre av fjorton kommuner par att bo tillsammans i äldreboenden trots att bara en av parterna har behov av vård. I flera reportage i SVT Nordnytt under slutet av september i år blev betydelsen av kommungränser skrämmande tydlig.
Anna-Lisa och Halvard i Piteå, som har varit gifta i 66 år, har fått en tvårummare på ett äldreboende i Piteå, eftersom Halvard har stora omvårdnadsbehov. Anna-Lisa berättar: ”Det är toppenbra, det går inte att få bättre. Vi har ju hjälp med allt och de kommer på nätterna och hjälper en och det är ju bara att trycka på larmet så har vi hjälp.”
I Gällivare däremot kan Albin och Gunborg inte längre bo tillsammans, eftersom Gunborg inte längre orkar ta hand om Albin i hemmet. ”Det är ju inte roligt att vara skilda. Han har ropat efter mig och jag sitter här hemma och gråter”, säger Gunborg i reportaget.
De kommunala skillnaderna i hur äldre par behandlas i detta avseende är inte rimliga. Möjligheten att fortsätta bo tillsammans med sin man/hustru på äldre dagar ska inte vara beroende av i vilken kommun någon bor.
Att tvingas leva åtskilda efter att ha delat allt under ett liv innebär naturligtvis en stor påfrestning, inte minst genom den oro som det vållar att inte få vara nära den som är sjuk. Ofta ligger även boendet långt från makarnas ursprungliga gemensamma hem, vilket kan försvåra möjligheten att besöka varandra.
Ett fortsatt liv tillsammans kan ge många äldre en ökad trygghet och livskvalitet, men innebär även att den anhöriga kan vara en resurs och underlätta personalens arbete genom sin närvaro.
Vi anser att det är hög tid att lagstifta om äldres rätt att fortsätta bo med sin livskamrat. Inget par ska tvingas leva åtskilda under sina sista levnadsår. Självklart kan det hända att makarna själva av olika skäl anser att det är den bästa lösningen att endast den ena i paret flyttar till ett äldreboende. Det kan bero på många år av ett alltför stort omvårdnadsansvar eller att exempelvis demens gör det svårt att leva tillsammans. Det måste alltid vara ett frivilligt val.
Folkpartiet har i många år varit pådrivande för att skapa fler platser inom äldreomsorgen. Äldreboendedelegationen, som leddes av Barbro Westerholm, överlämnande sitt slutbetänkande ”Bo bra hela livet” i december 2008 och konstaterade att behovet av bostäder anpassade till den åldrande människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid. Redan i dag råder det platsbrist i många kommuner och uppskattningsvis kommer 50 000 till 70 000 nya platser att behövas fram till 2040. Kommunerna behöver därför i snabb takt öka antalet platser.
Alliansregeringen stimulerar redan i dag den här utvecklingen genom det investeringsstöd som infördes redan 2007. En halv miljard om året har regeringen satsat för att få i gång byggandet av fler äldrebostäder i kommunerna, men hittills har endast en tredjedel av pengarna utnyttjats. Men förutom att detta arbete behöver påskyndas krävs en ökad flexibilitet och mångfald i boendeformer för äldre. En förstärkt parboendegaranti i socialtjänstlagstiftningen skulle kunna öka mångfalden av boenden. När nya lägenheter planeras och byggs kan en del av dessa anpassas till äldre makar med olika behov.
Alla makar, oavsett kommun och vårdbehov, ska kunna känna sig säkra på att de kommer att få leva sina sista år tillsammans om de så önskar. Det ska inte längre vara upp till kommunen att avgöra när det är dags för makar att skiljas åt.
Jan Björklund
partiledare (FP)
Barbro Westerholm
talesperson för äldrefrågor (FP)
Visar 1-10 av 24. Per sida:
Självklart ska de bo tillsammans, har arbetat 26 år på ett S-hus iStockholm .Det har aldrig varit tal om attskilja på ett gift par.
Britt O, 14:39, 23 november 2009. Anmäl
Har själv varit chef för ett boende där båda makar fick flytta in, alltså att det var en två. Problemet blev sedan den ene avlidit och lägenheten i och för sig uppehölls av en frisk men dock gammal person. Det gjorde att på ett boende med 40 lägenheter så bodde exvis 7-8 pigga personer. Medans andra väntade i kön. Att säga upp den friske gick inte.
Så det är inte så lätt i praktiken utan måste finnas regler för detta i så fall. Annars är det helt OK naturligtvis att båda ska flytta in.
lana, 18:27, 20 november 2009. Anmäl
Sverigedemokraterna är i sak helt eniga med artikelns innehåll, men utspelet upprör ändå Sverigedemokratiska kommunpolitiker som gång på gång tvingats beskåda hur Folkpartiet röstat ned SD:s motioner om införande av parboendegaranti för äldre.
Några av de kommuner där Folkpartiet röstat emot SD:s motioner om införandet av en parboendegaranti är: Tranås, Motala, Helsingborg, Trelleborg, Klippan, Gävle, Ulricehamn, Tranemo, Gislaved, Älv-Karleby och Bollnäs.
Folkpartiet, hycklarnas parti!, 18:12, 20 november 2009. Anmäl
hear hear. Vad annars?
u bet, 00:11, 20 november 2009. Anmäl
Det bästa jag har hört komma från det partiet någonsin! äntligen lite klokhet!
glatt överraskad, 20:39, 19 november 2009. Anmäl
Valfläsk eller inte!
Har kämpat i över 2 år för att ett par ska få bo på samma boende pga att den ena är demenssjuk och att den andra har ganska grava andra sjukdomsproblem tex förträngning av aortan , förändringar på levern, cystor på njurarna, kärlkramp mm + konstaterad påbörjad alzheimer. Har fått avslag för 6:e gången av kommunens biståndhandläggare!!!! Är detta rimligt när man är 94 år och har problem med gula fäcken (ser inte att läsa eller att skriva, ser ej vem man pratar med!) hör dåligt mm. Var finns empatin? Personen vill få egen trygghet i sitt boende samtidigt få vara nära sin älskling sedan mer än 63 år.
IE, 19:28, 19 november 2009. Anmäl
Parboendegaranti känns självklart. Förverkligandet är mer tveksamt om man tänker på den nya men så gott som verkningslösa lagen mot åldersdiskriminering som en fp-minister presenterade 1.jan 2009.
En slags läpparnas bekännelse.
Både Barbro och Jan har gång på gång kritiserat den svenska åldersdiskrimineringen.
Har därför under de sista åren haft mejlkontakt med båda två om detta.
Jag är en mycket kompetent yrkesperson, har arbetat i ett offentligt företag i över 18 år.
Jag är friskast av över 400 anställda, trivs utmärkt med arbetet och vill gärna fortsätta att bidra till vårt BNP.
I början av sommaren blev jag uppsagd eftersom jag hade levat i över 67 år.
Men jag erbjöds timanställning med försämrade löne- och arbetsvillkor.
Klagade till Diskrimineringsombudsmannen.
Men DO sa att den nya lagen förhindrar inte en sådan 'godtycklig' uppsägning.
Danskarna verkar mycket duktigare på att ta vara på sina resurser. De har i många år haft högre BNP och har högre arbetslöner.
Sturla, 16:22, 19 november 2009. Anmäl
Hur gör man om den sjukaste maken (som blivit beviljad plats) dör först?
Skall den "friska" makan bo kvar på (demens-)boendet?
Skall ursprungliga lägenheten finnas kvar?
Vem skall stå för den kostnaden?
Boendetiden för sjuka som bereds plats på särskilt boende är väldigt kort, genomsnittligt sett.
Det kan sluta med ett boende där en hel del friska änkor/ änklingar bor kvar.
Hur trivsamt är det för dem? Sedan maken dött.
Många praktiska frågor, som jag har stött på i anhöriggrupper.
Jag kan förstå det om båda är lika skröpliga, varav den ena maken klart platsar i särskilt boende medan den andra är mera tveksamt.
Men B.W. pratade i dag i Nordegren i P1 om friska makar.
Inga Lövgren, 15:43, 19 november 2009. Anmäl
Cuula > alla måste väl inte slåss om samma typ av boende? varav denna trängsel i tanken? det går bra att bygga äldreboende för par.
mormor, 15:35, 19 november 2009. Anmäl
Är väl nästintill en mänsklig rättighet att få tillbringa ålerdomen med sin livskamrat.
Lars, 14:54, 19 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
