”Arbetskraftsinvandring hjälper inte offentlig sektor”
Publicerat 2009-10-15 00:50
Rapport till regeringen i dag: Det finns inga starka offentligt finansiella argument för invandring. Argument finns för invandring av specialister och det finns skyddsargument för flyktinginvandring. Men effekterna av invandring som ett medel för att underlätta för välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning är små. En orsak är att invandringen ökar befolkningen, vilket ställer större krav på den offentliga sektorn, skriver nationalekonomen Jan Ekberg.
Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning
Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning, CAFO, grundades 1987 vid Växjö universitet. Där är Jan Ekberg professor i nationalekonomi. Hans forskningsområden är ekonomiska och demografiska effekter av invandring samt invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. Han har medverkat som expert i ett antal offentliga utredningar om invandring och integration.
Expertrådet för studier i offentlig ekonomi, ESO, sorterar under finansdepartementet. Rådet arbetar med analysunderlag inför framtida finanspolitiska och samhällsekonomiska utmaningar.
Den offentliga sektorns totala utgifter per år i Sverige överstiger 50 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Enbart välfärdsutgifterna överstiger 30 procent av BNP. Med en åldrande befolkning kommer kraven på den offentliga sektorn att öka ytterligare.
Kan invandring vara ett medel för att i framtiden underlätta för det offentliga välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning? Frågan ligger högt på den politiska dagordningen i EU-länderna. Invandrare har vanligtvis en gynnsam ålderssammansättning med låg andel åldringar och hög andel i förvärvsarbetande åldrar. Detta tycks vara fallet i alla invandringsländer och gäller både arbetskraftsinvandrare och flyktinginvandrare.
Om invandrare och infödda har samma sysselsättningsgrad i förvärvsarbetande åldrar kan det därför förväntas att invandrare ger en positiv effekt på de offentliga finanserna, det vill säga att deras bidrag i form av skatter och socialförsäkringsavgifter blir större än deras användning av den offentliga sektorn. Ett reformutrymme skapas, vilket skulle kunna användas för att underlätta försörjningen av en åldrande befolkning.
Visserligen åldras efterhand även de som invandrat, men på grund av invandringen föds också fler barn i Sverige vilket gör att det befolkningstillskott som uppkommer även på mycket lång sikt har en gynnsammare ålderssammansättning än den infödda befolkningen. Blir däremot integrationen på arbetsmarknaden dålig kan vi få en negativ effekt på de offentliga finanserna trots den gynnsamma ålderssammansättningen.
Om framtida positiva effekter skulle uppkomma – vilken storleksordning är det frågan om? Jag har gjort beräkningar i en rapport till ESO (Expertrådet för studier i offentlig ekonomi) som offentliggörs i dag. Underlaget för beräkningarna är en av Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognoser där prognos också finns över den framtida invandringen fram till 2050. Prognosen visar att det befolkningstillskott som uppkommer genom nyinvandring (invandring utöver ett lågalternativ) skulle uppgå till cirka 165 000 personer år 2015, till cirka 480 000 år 2025, till cirka 830 000 år 2035 och till knappt 1,4 miljoner år 2050. Andelen 65 år och däröver i befolkningstillskottet respektive år blir 2,8 procent, 3,9 procent, 5,7 procent och 10,2 procent.
Trots den gynnsamma ålderssammansättningen får befolkningstillskottet endast tämligen små effekter på totalbefolkningens ålderssammansättning. Skälet är att befolkningstillskottet inte hinner bli tillräckligt stort innan det själv börjar åldras.
I den nuvarande befolkningen i Sverige är andelen 65 år och däröver nästan 18 procent och i stigande. Till prognosen har jag kopplat den offentliga sektorn. Denna antas utvecklas som i den senaste långtidsutredningen. Detsamma gäller tillväxten i BNP.
Om befolkningstillskottet antas ha samma sysselsättningsgrad, och i genomsnitt samma arbetsinkomst per sysselsatt som den i landet redan befintliga befolkningen i samma åldrar, uppkommer årliga positiva effekter på den offentliga sektorns finanser men effekterna blir små. Kalkylen är således grundad på god integration på arbetsmarknaden av invandrare och liknar den situation som vi hade på 1960- och 1970-talen. Under de senaste 20 åren har integrationen på arbetsmarknaden varit betydligt sämre. Årsbeloppet (framtida årligt reformutrymme) motsvarar cirka 0,1 procent av BNP år 2015, cirka 0,4 procent av BNP år 2025, cirka 0,6 procent av BNP år 2035 och cirka 0,7 procent av BNP år 2050. Känslighetsberäkningar med alternativa antaganden om utveckling av offentlig sektor ger ungefär samma procenttal.
Skälet till att de positiva effekterna inte blir större är att genom invandringen ökar också Sveriges befolkning, vilket ställer krav på utbyggnad av den offentliga sektorn.
Resultaten i ESO-rapporten ligger väl i linje med internationella studier. Professor Robert Rowthorn vid universitetet i Cambridge publicerade 2008 en sammanfattning av ett stort antal liknande undersökningar avseende den hittillsvarande invandringen till länder i Europa och Amerika. Hans slutsats är att positiv/negativ årlig effekt på den offentliga sektorns finanser är små och ligger för de flesta länder i intervallet plus/minus 1 procent av BNP. Negativ effekt uppkommer vid svag integration på arbetsmarknaden av invandrare.
Om vi i den framtidsinriktade kalkylen för Sverige i stället antar att sysselsättningsgraden i befolkningstillskottet blir densamma som för utrikes födda boende i Sverige i dag, blir de negativa årliga effekterna mindre än 1 procent av BNP. Även en negativ effekt ligger således inom det intervall som Rowthorn anger. Om invandring ger positiv eller negativ effekt på de offentliga finanserna är således i hög grad en fråga om integration på arbetsmarknaden.
Det finns således inga särskilt starka offentligt finansiella argument för framtida invandring. Däremot kan det finnas andra argument. Det kan finnas argument för invandring av specialister, men det rör sig då om ett begränsat antal individer. Dessutom finns skyddsargument för flyktinginvandring.
Jan Ekberg
professor i nationalekonomi
vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO), Växjö universitet
Visar 1-10 av 109. Per sida:
Jan ekberg.. Vet du inte att det finns en tyst överenskommelse att såna här saker inte ska lyftas fram i off ljus. Skäms... du låter ju som en sd:are.... rasist...Där klippte du av benen på det viktigaste argumentet för ökad invandring. jaja......
mikke, 10:12, 18 oktober 2009. Anmäl
Rapporten torde underskatta de kostnader som uppkommer. Det skulle vara intressant att se avgränsningarna när det gäller allmän kostnadspåverkan samt mera detaljerade antaganden om arbetsfrekvens. Tillgång till regeringskansliets utredningsresurser med tydliga avgränsningar torde visa på avsevärt större kostnader för landet även om denna rapport går åt rätt håll. Hopp finns om att så skall bli fallet efter 2010.
Synpunkt, 12:31, 17 oktober 2009. Anmäl
Det finns inga jobb! Sverige behöver ingen invandring, punkt! Sverige har inte råd med flera bidragstagare, punkt! Göran Persson talade om social turism - han hade rätt! (men fick faen). Om inte politikerna fattar det, kommer allt fler att rösta på SD. Hur många svenskar vill bekosta modersmålsundervisning i 78 okända dialekter från Afrika och mellanöstern? Majoriteten av invandrare kan inte och kommer inte att kunna försörja sig inom överskådlig framtid.
Mia, 01:29, 17 oktober 2009. Anmäl
Andelen i arbetsför ålder är och blir större än någonsin!
Förr ca 100 år sen såg befolkningpyramiden ut som en gran, färre /gamla/ högst upp och många /barn och unga/ nederst, dödligheten bland de
senare var enorm (infektioner, skador, undernäring).
Nu är "granen" mer kompakt.
Aldrig har vi haft en så stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64) som nu och framöver! Jag förstår inte talet om behov arbetskraftsinvandring (förutom vissa specialkunniga då)!
Intressant bl a att under 30-talet föddes ca 80 000 barn/år i 10 års tid. Under 80-talet en liknande period. Och just nu ca 100 000 nyfödda/år.
Kolla rörlig befolkningspyramid via SCB:
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/_bilder/befp yramid.swf
Niklas, 17:26, 16 oktober 2009. Anmäl
SD 2010!
Jesus Jones, 15:14, 16 oktober 2009. Anmäl
Javisst c.l från början kom vi alla från Afrika och/eller Kina och bosatte oss i den höga nord och blev H.sapiens.
En Lille en, 14:16, 16 oktober 2009. Anmäl
Sven: Du tycker att vi ska rädda den svenska kulturen och våga säg nej till mångkulturen. Problemet är bara det att den svenska kulturen i snart tusen år varit en mångkultur!
c.l., 14:05, 16 oktober 2009. Anmäl
Många anklagar Ekberg för att ta fram en negativ aspekt av invandringen. Sanningen är ju att Ekberg alltid har haft den lägsta kostnaden på invandringens kostnader, bland forskare. Att han nu talar öppet om problemen är både illavarslande ändå ett döljande av problemens rätta gigantiska nivå.
Civilekonom, 13:40, 16 oktober 2009. Anmäl
Jag är demokrat och vill helst rösta på ett av våra riksdagspartier. Pga deras katastrofala massinvandringspolitik kan jag bara inte göra det.
Återstår att rösta på SD och hoppas att de stramar upp sin politiska agenda fram till valet. De är i alla fall inte längre främlingsfientliga eller rasistiska. Eftersom de vill ha många väljare tror jag att de strävar mot svensk mittenpolitik som de nuvarande riksdagspartierna.
Anja, 11:47, 16 oktober 2009. Anmäl
Redan i mitten av 80-talet förstod jag att invandringen skulle blia negativ för Sverige. Som etnolog/tolk i arabiska så insåg jag att om massinvandringen av "flyktingar" från Mellanöstern fortsätter så skulle Sverige raseras.Jag varnade politiker och media, men blev kallad rasist! Nu efter 25 år men den negativa demografiska degenereringen av Sverige så är det tyvärr försent. Ansvariga politiker och journalister är nu plötsligt försvunna. Arenan är numera Sverige Demokraternas!
Sapere aude!, 09:12, 16 oktober 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
