"Bristerna i arbetslivet höjer sjukskrivningstalen"
Publicerat 2007-08-15 00:50
Läkare protesterar mot försäkringskassans handläggning: Nekad sjukpeng gör de sjuka ännu sjukare. När försäkringskassan ifrågasätter rätten till sjukersättning trots läkares utlåtande spär sådana beslut ofta på de sjukas problem. Sjukdomsbilden förvärras. Underlaget för försäkringskassans handläggare hämtas ofta från annat håll än den läkare som skrev ut sjukintyget från början. Detta skapar frustration hos de sjuka och merarbete hos läkare och myndigheter. Dessutom är det oacceptabelt att sjukersättning kan nekas retroaktivt. Det skriver Björn Taubert, husläkare i Tyresö utanför Stockholm och specialist i allmänmedicin.
Även om man är förlamad från halsen och nedåt kan man arbeta. Problemet är att dagens arbetsliv är så effektiviserat att det inte är lönsamt att låta alla arbeta. Därför formuleras arbetsoförmåga vid sjukskrivning "kan ej arbeta i på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete".
De höga sjukskrivningstalen handlar mer om arbetsmarknadens brister än om sjukdomar. Man får måhända en kostnadseffektivitet i det enskilda företaget vid nedskärningar, men i samhället i stort blir produktionen allt mindre effektiv ju mer företagen gör personalnedskärningar. Ineffektiviteten består i att en stor del av arbetskraften går sjukskriven eller arbetslös, medan de som har anställning förväntas arbeta så hårt att det får negativa konsekvenser.
I mitt arbete som distriktsläkare möter jag ett brett sjukdomspanorama, och får dagligen ta ställning till sjukskrivning. Det kan handla om såväl förkylningar som mer allvarliga sjukdomar som depression eller hjärtsjukdom.
Jag skriver ett intyg som kallas medicinskt underlag, till vardags "sjukintyg". Försäkringskassan bedömer utifrån det och andra uppgifter om sjukersättning är berättigad.
Handläggarna på försäkringskassan har olika bakgrund, inte självklart medicinsk, även om man åtminstone tills den senaste nedskärningsvågen på försäkringskassan påbörjades strävade efter att alla skulle ha beteendevetarkompetens. Om handläggaren på försäkringskassan har svårt att bedöma det medicinska underlaget kan denne visa det för försäkringskassans förtroendeläkare, som bedömer intyget utan att träffa den försäkrade. Handläggaren kan också kontakta den läkare som utfärdat intyget. Enligt min erfarenhet kontaktas förtroendeläkaren oftare än intygsskrivande läkare.
Ibland bedömer försäkringskassans handläggare att sjukersättning inte är befogad. Då skickas ett brev till den försäkrade, så kallad "kommunikation", samt att den försäkrade har två veckor på sig att inkomma med ytterligare uppgifter.
Vanligen ringer då en uppriven patient mig och får då oftast tid för samtal relativt snart. Eftersom jag utfärdat intyget har jag bedömt att sjukersättning är berättigad, varför jag får ägna tid åt att utfärda ett mer ingående utlåtande, oftast på separat papper eftersom så detaljerade uppgifter inte brukar få plats på den blankett som det första intyget skrevs på.
Avslag på sjukersättning sker enligt min erfarenhet oftast vid depressionsliknande tillstånd såsom krisreaktion eller stressreaktion. Vid sådana tillstånd föreligger ofta mycket lidande och ofta skadat självförtroende. Lidandet syns inte utanpå, varför patienten har svårt att få förståelse från omgivningen. Ett ifrågasättande från försäkringskassan om rätten till sjukersättning brukar oftast spä på dessa negativa känslor. Jag får därför också ofta ägna en stund åt att dela den ångest, förtvivlan och känsla av kränkthet som försäkringskassans ifrågasättande har utlöst.
Trots ett kompletterande utlåtande från mig händer det ändå att min patient nekas sjukersättning. Beslutet kan komma en månad efter sjukskrivningens påbörjande. Min patient står då utan inkomst den månaden. Det går i det läget inte heller att vända sig till annan läkare, som kanske är bättre på att formulera medicinska utlåtanden än vad jag är, eftersom den läkaren inte kan intyga hur det medicinska tillståndet var från början, en månad tidigare.
Då återstår bara att överklaga beslutet, en process som brukar ta omkring tre månader. Man kan också söka bidrag från socialtjänsten. Det är dock ingen idé om man äger till exempel en bil eller bostad.
Det som hänt är att min patient har fått bära det fulla ansvaret för en dåligt fungerande arbetsmarknadspolitik, ett ansvar som borde bäras av våra folkvalda tillsammans med företagsägarna.
Jag förväntar mig inte att principerna för dagens produktionsapparat skall kunna förändras inom en nära framtid. Jag begär däremot förståelse för vad en sjukskriven person kan utsättas för. Jag vill att försäkringskassans handläggare i första hand skall kontakta intygsskrivande läkare vid ifrågasättande av rätten till sjukersättning och att sjukersättning inte skall kunna nekas retroaktivt. Om beslutet blir att ersättning inte beviljas, skall det börja gälla först från den dag beslutet fattas.
Björn Taubert
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
