"Direktörernas bonuslön stryper investeringsviljan"

Investeringar är nyckeln till utveckling i företagen. Utan investeringar slås företagen ut och både jobben och välfärden hotas.

Varje företag och företagsledning har därmed ett stort ansvar, inte bara mot det egna företaget utan också för samhällets hela tillväxt.

Högkonjunktur präglar näringslivet sedan flera år. Industrin går på högvarv och slår i taket i kapacitetsutnyttjande. Vinster och aktieutdelningar når ständigt nya rekordnivåer. Prognoser för efterfrågan och lönsamhet pekar stadigt uppåt och ränteläget är synnerligen gynnsamt sedan flera år. Sammantaget borde de svenska företagens möjligheter att ta ansvar genom att investera för tillväxt och fler jobb i framtiden vara optimala.

Mot denna bakgrund är det mycket bekymmersamt att behöva konstatera att vinstintressen i det korta perspektivet alltför ofta går före ansvar för en positiv utveckling och trygga jobb i framtiden.

I den senaste konjunkturuppgången har investeringarna i svenska företag utvecklats ovanligt svagt. Den främsta orsaken till denna negativa utveckling är aktieägarnas höga avkastningskrav. Krav på snabba vinster och bonusprogram som premierar kortsiktigt beteende av företagsledningar riskerar lägga ytterligare hämsko på investeringsviljan.

Det visar en kartläggning av företagens investeringar som Sif och HTF tillsammans presenterar i dag.

Mellan 2002 och 2005 ökade tillverkningsföretagens vinster med 465 procent och utdelningarna med 377 procent. Under samma period har investeringarna legat kvar på närmast oförändrad nivå. Först det senaste året har investeringarna tagit fart - vilket är alldeles för sent i en konjunkturcykel. Risken är att företagen inte kan utnyttja den ökande efterfrågan fullt ut och att företagen därmed tappar marknadsandelar.

I Sveriges 20 absolut tyngsta storföretag minskade investeringarna fortfarande under 2006, samtidigt som vinster och utdelningar ökade kraftigt. Utdelningar till aktieägare i dessa företag under förra året var 50 procent högre än investeringarna för framtiden.

Allt tyder på att företagens utdelningar och vinster kommer att fortsätta öka kraftigt under 2007, medan investeringarna ökar måttligt. Gapet mellan utdelningar och investeringar kommer därför att bli ännu större.

Den undersökning av företagens investeringar som vi presenterar i dag baseras på intervjuer med närmare 300 finans- och ekonomichefer i stora och medelstora företag, en specialanalys av Sveriges 20 största företag och sammanställning av offentlig statistik.

På frågan om vilka interna faktorer som främst begränsar investeringarna svarar vart tredje företag att ägarnas höga avkastningskrav är mycket eller ganska begränsande. Drygt vart femte anger fokus på kortsiktiga resultat som det främsta hindret.

Däremot anser endast några få procent av de tillfrågade att arbetsmarknadens funktionssätt och regelverk begränsar investeringarna i någon högre utsträckning - ett minst sagt intressant resultat med tanke på den energi som läggs ner på denna fråga från bland andra Svenskt Näringslivs sida.

Drygt 75 procent av företagen anger att de har bonussystem för sina chefer. En tredjedel av dessa anger att bonussystemen är kopplade till så kallad kapitalreducering i företagen. I klartext innebär detta att företagsledningar som säljer ut tillgångar eller håller igen på investeringar premieras. Det innebär att det i vart fjärde företag finns en risk att bonussystemen i sig hämmar viljan att investera.

Ett ansvarsfullt företag bör återinvestera i lika hög grad som exempelvis maskiner och annan teknik minskar i värde. Därför är det allvarligt att avskrivningarna varit större än investeringarna i tillverkningsindustrin sedan 2001. Utvecklingen har vänt de senaste åren, men fortfarande är investeringarna lägre än avskrivningarna. Risken på sikt är att när maskinparken är körd i botten så väljer företaget i stället att nyinvestera i ett lågkostnadsland, en utveckling vi sett på alltför många orter i Sverige. Till detta ska läggas att generösa investeringsbidrag och subventioner inom EU gjort det gynnsamt att flytta, i vissa fall lönsam, verksamhet till andra länder.

I årets avtalsrörelse tog vi ett stort ansvar för en positiv utveckling av svenskt näringsliv genom rimliga lönehöjningar som ger reallöneökningar utan att riskera svensk konkurrenskraft. Medarbetarna som arbetar fram vinsterna i svenskt näringsliv har all rätt att kräva att aktieägare och företagsledningar nu visar sitt ansvar genom att överge kortsiktiga intressen till förmån för investeringar i framtiden.

HTF och Sif samlas på måndag till kongress för att ta ställning till förslaget att gå samman i ett nytt förbund med namnet Unionen, som blir det största fackförbundet i svenskt privat näringsliv. Fler, bättre och växande företag är en av de frågor vi gemensamt vill lägga fokus på. Ett led i detta är att vi då lägger fram rapporten om investeringar med ett program för hur vi gemensamt i det svenska näringslivet - företag, fackförbund och samhälle - kan ta ansvar för en positiv investeringsutveckling.

Företagen kan ta sitt ansvar genom att säkerställa att investeringarna är i nivå med eller högre än avskrivningarna, att investeringarna är högre än aktieutdelningarna, att avkastningskraven är rimliga, att bonussystemen främjar långsiktighet och genom att satsa på kompetensutveckling av personalen.

Samhället kan bidra genom att ge goda förutsättningar för företag att investera i Sverige, genom förbättrad koppling mellan näringslivets behov och utbudet av utbildningar, genom satsning på företagsnära forskning och utveckling och genom att granska hur företagsstöd för investering hanteras inom EU.

Vårt löfte är att utveckla vår roll som konstruktiv dialogpartner, från HTF:s och Sif sida i dag och i det gemensamma förbundet Unionen som kan bli verklighet vid årsskiftet.

MARI-ANN KRANTZ
BENGT OLSSON

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut