”EU:s tillväxtstrategi är ett misslyckande”
Publicerat 2009-06-02 00:50
Reinfeldt och Borg lägger fram ett moderat jobbmanifest inför EU-valet: Hållbara offentliga finanser måste bli en hörnsten i en ny EU-strategi för tillväxt.
DN Teman i artikeln
Lissabonstrategin
Vid toppmötet i Lissabon i mars 2000 enades EU:s stats- och regeringschefer om en gemensam strategi för att på bred front möta de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar EU stod inför.
Enligt strategin ska bland annat den inre marknaden i EU fullbordas och de offentliga finanserna i länderna stärkas fram till 2010, då målen ska utvärderas.
Lissabonstrategin skulle göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi år 2010. Även om framsteg gjorts, måste vi konstatera att strategin varit ett misslyckande. En översyn och omstart är nödvändig och den måste inledas redan i höst under det svenska ordförandeskapet och bli en prioriterad fråga för hela EU-systemet under nästa femårsperiod, skriver statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg.
Vid sidan av kraftfulla åtgärder för jobb och omställning har vi i Sverige slagit fast stabila och uthålliga statsfinanser som en bärande del i krisbekämpningen. En snabb blick runt om i Europa stärker oss i övertygelsen om att det är rätt. I krisens Storbritannien fördubblas statsskulden på bara några år och kraven på nedskärningar i välfärden växer. I Lettland rapporteras om stängning av över hälften av landets sjukhus samtidigt som lärare och vårdpersonal får kraftiga lönesänkningar. Irland utgör ett annat exempel på vad som väntar om statsfinanserna tillåts förblöda. Där höjs nu skatterna för löntagarna samtidigt som avgifterna i sjukvården fördubblas.
Listan skulle kunna göras längre. Den utgör en varning till dem som nu höjer rösten för att låta sedelpressarna rulla även i Sverige. Vi vill att Sverige ska vara ett föredöme i arbetet mot krisen och pådrivande för att EU ska bli en stark kraft för gemensamma trafikregler på finansmarknaderna, ansvarstagande och långsiktighet när det kommer till den ekonomiska politiken samt agera för att rätt insatser görs för återhämtning. Därför kommer vi i Sverige och EU att markera mot dem som med kortsiktig politik riskerar att försvåra återhämtningen och gör att arbetslösheten biter sig fast.
Viktigt att komma ihåg är att EU redan innan krisen slog till brottades med dåliga tillväxtförutsättningar, ett stort utanförskap från arbetsmarknaden och många länders oförmåga att visa upp hållbara offentliga finanser. En snabbt åldrande befolkning och växande behov av välfärdstjänster är även det utmaningar som inte är nya men som kvarstår olösta. Vid sidan av en akut krishantering måste därför EU samlas kring en långsiktig reformpolitik för fler jobb och långsiktig tillväxt.
EU enades 2000 om en gemensam strategi för uthållig tillväxt och varaktig sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin. Syftet var att med gemensamma insatser genomföra reformer som skulle göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010. Även om framsteg gjorts måste konstateras att Lissabonstrategin, när bara ett år kvarstår till dess utvärdering, varit ett misslyckande. Lärdomarna av den kris vi nu upplever talar även de för att nya dimensioner måste tillföras EU-arbetet för att målen ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling ska kunna nås.
Vi menar att en översyn och omstart av EU:s Lissabonstrategi är nödvändig. Denna måste inledas redan i höst för att sedan bli en prioriterad fråga för hela EU-systemet under den femårsperiod som inleds med Europaparlamentsvalet den 7 juni. Moderaterna vill i ett sådant arbete särskilt lyfta fram tre punkter.
För det första måste hållbara offentliga finanser bli en hörnsten i en ny Lissabonstrategi. I tider av ekonomisk oro kan behovet av stabila offentliga finanser inte nog betonas. Tummas på detta ansvarstagande riskerar det snabbt att leda till både höjda räntor, nedskärningar och skattehöjningar som skulle slå hårt mot möjligheten till återhämtning. Det är därför oroande att många länder i EU nu ser ut att tappa greppet om statsfinanserna och att röster höjs för kraftigt ökade utgifter som riskerar att spä på redan stora underskott.
Om orsaken till krisen var att människor och företag lånade mer än de hade täckning för kan aldrig lösningen vara att stater gör likadant. Även långsiktigt, för att klara av de demografiska utmaningarna, välfärden och behoven av reformer, är uthålliga offentliga finanser avgörande.
Vi vill därför göra Sveriges politik för stabila och hållbara offentliga finanser till hela EU:s. Stabilitets- och tillväxtpakten måste värnas och en gemensam EU-strategi krävs för att stödja länder som nu eller långsiktigt riskerar underminera sina ekonomier.
För det andra måste en ny Lissabonstrategi tydligare fokusera på ett ökat arbetskraftsdeltagandes betydelse för tillväxt och välfärd. Ett första steg är att förmå Europa att se att problemet med arbetslösheten är större än de nu officiella uppgifterna om närmare 10 procents arbetslöshet. Redan före krisen stod närmare 100 miljoner människor i arbetsför ålder i EU utanför arbetsmarknaden. I stora delar av Europa förstärks problemen också av att många kvinnor står utanför arbetsmarknaden. Länder som Italien och Grekland har till exempel bara 47 respektive 49 procents kvinnlig sysselsättningsgrad.
Respekt måste visas för varje medlemslands arbetsmarknadsmodell, men en samsyn inom EU om behovet av långsiktiga reformer behövs för att bekämpa utanförskapet från arbetsmarknaden. En aktiv arbetsmarknadspolitik för bättre omställning och rörlighet på EU:s arbetsmarknad, en effektivare matchning samt ökad kompetensutveckling och fler entreprenörer är alla viktiga delar i detta arbete.
Det måste också bli tydligt att medlemsländernas insatser ska gå till aktiva åtgärder och utbildning för att stödja människor i stället för förtäckta subventioner till företag eller industrier. Inte minst måste enighet nås kring åtgärder som en kraftigt utbyggd förskola eller andra reformer i medlemsländerna som kan motverka dagens könsmaktsordning i EU och hjälpa kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.
För det tredje måste en ny Lissabonstrategi inriktas på att göra rätt investeringar i framtiden. En framtidsinriktad jobb- och tillväxtstrategi handlar inte bara om mer resurser, minst lika viktigt är att EU förmår fokusera på att underlätta handel och rörlighet med särskild utgångspunkt i villkoren för små och medelstora företag. En utveckling av den inre marknaden är betydelsefull för hela ekonomin, särskilt tjänstesektorn. Även om framsteg nåtts på detta område är det tydligt att många regler kvarstår som förhindrar handel, företagande och nya jobb. På samma sätt inverkar EU:s yttre tullar och monopol fortsatt negativt på tillväxten. Att avskaffa dem inom ramarna för en ny Lissabonstrategi skulle därför innebära en viktig tillväxtreform.
Den totala budgeten för EU utgör endast cirka 1 procent av EU-områdets totala BNI och åtgärder på EU-nivå är därför verkningslösa om de inte möts av åtgärder även i medlemsländerna. Få reformer är så betydelsefulla som att göra det mer lönsamt att driva företag och arbeta. Medlemsländerna bör därför sinsemellan diskutera vikten av att i hemländerna minska skattebördan så att det blir lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Hur EU använder sina resurser är samtidigt inte oviktigt. Genom att avveckla jordbruksstödet kan resurser frigöras för att stärka den inre marknaden, investera i forskning, öka rörligheten och sänka medlemsavgifterna.
Som världens största sammanlänkade ekonomi utgör EU ett värdefullt verktyg i arbetet mot krisen. I det arbetet är det viktigt att alla delar av EU-samarbetet förmår samla sig till rätt prioriteringar och beslut. Det gäller oavsett om vi talar om Europaparlamentet, kommissionen eller ministerrådet. Vi moderater menar att det nu är tid att formulera en ny Lissabonstrategi för framtidens jobb. Utgångspunkten måste vara att hitta vägar ur krisen, där ansvar tas för kommande generationer, utanförskapet trängs tillbaka och rätt investeringar görs i framtiden. Europa behöver en ny jobbpolitik.
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
Visar 1-10 av 12. Per sida:
Som vanligt inte ett ord om det orimliga i att öka den generella tillväxten när EU:s uttag av naturresurser och energi är totalt ohållbart på sikt och i globalt perspektiv. Frågan är inte hur vi ska få ökad tillväxt utan hur tillväxten ska kunna styras till tjänster och resurssnål teknik. Klarar vi det så kan välfärdssamhället bestå.
Lasse Y, 22:33, 3 juni 2009. Anmäl
Är det inte dags att tänka om!! När det är lågkonjunktur får staterna lägre skatteinkomster och därmed svårt att hålla det förunderliga utgiftstaket eller hålla sig över underskottsnivån. Därmed inget utrymme för investeringar och då förvärras ju konjunkturläget. Skulle det inte vara på tiden att passa på att investera när det är lågkonjunktur. Skilj på investering och kostnader.
Stig Eriksson, 16:15, 3 juni 2009. Anmäl
Peak Oil går inte att snacka bort och det handlar alltså om att produktionsstakten sjunker när oljefälten mognat. Sambanden har varit kända sedan 50-t och visat sig stämma väl. Takten i nya fyndigheter toppade för decennier sedan. Med ffa Kina och Indiens snabba tillväxt ökar dock användningen snabbt trots alla försök till minskad användning så vi kan vänta oss rejäla prischocker. Det finns trots det hopp om god energitillgång, kanske främst genom nya generationer kärnkraft som kan drivas med Torium, vilket det finns gott om. Med den tekniken kan man dessutom utvinna enorma mängder energi ur gammalt kärnavfall och istället för att behöva lagra det i tiotusentals år få nytt slutavfall som är ofarligt redan efter några hundra år. Se bra föredrag om detta på google tech talks på youtube.
Nätet är stort, 09:41, 3 juni 2009. Anmäl
Bara först en liten rättelse! Oljan tar inte slut. Peak är utifrån idag kända resurser men det finns stora outforskade områden och ny teknik som ökar tillgänglig mängd inte minst ut oljesand. Problemet är snarare att vi bör minska förbrukningen ur ett miljöperspektiv.
Sstefan NEK, 06:32, 3 juni 2009. Anmäl
Vad kan dom lära Europa, hybris?
Det gäller inte bara SAAB utan att Sverige som ett exportberoende industriland, måste utveckla slå vakt om vårt industriella kunnande. USA förstår det Tyskland förstår det, men Reinfeldt orkar inte ens lyssna. Denne man, som för en tid sedan på sin "tankesmedjas" inrådan kallade sig inlyssnande berömmer sig i dag för att han inte lyssnar.
Mamma, mamma, ”statsministern har ju inga kläder på sig han är ju alldeles naken”.
Han får svårare och svårare att dölja sin nakenhet.
Elmer, 19:40, 2 juni 2009. Anmäl
Det är grundläggande högstadiematematik att om du använder mer och mer av någonting i snabbare och snabbare takt så får du mindre och mindre kvar. Tillväxt innebär i regel just precis detta; du måste förbruka mer resurser och energi i snabbare takt för att tillväxten ska öka.
Frågan är inte OM oljan tar slut utan NÄR? Det kan jag inte svara på med säkerhet, men som ekonom kan jag säga så mycket att det kommer aldrig att hända för att den sista droppen olja blir så dyr att ingen har råd att köpa den. Och där är problemet - vi måste bryta oljeberoendet för att ha en chans. En växande global ekonomi där 80% av energin idag är fossila bränslen är inte hållbart - särskilt inte om vi samtidigt tar ut mer och mer resurser i en ständigt ökande takt (=tillväxt). Det säger sig egentligen självt.
(jag har sett flera olika beräkningar om när oljan peakar, några menar att det redan har hänt, andra att det händer runt 2010. I vilket fall så ändrar det inte grundproblemet: att vi förbrukar mer och
@ Tharand: Förresten vad menar du med att oljan "håller på att ta slut"?" Vad har du för data på det?
Jag fick i förra veckan höra talas om en modell som kallades "peak oil" som verkar underbygga sådana uttalanden. Och den var störtlöjlig. En populationsmodell för funna eller prognosticerade oljefält likt biologernas r/K-modell (som där har mött stor kritik och AFAIU fallerar i test) som inte tar hänsyn till just ny teknik (eller marknader!). Verkar vara korrekt som första approximation, följer utvecklingen grovt, men stämmer inte väl med data vid test. Jag hittade lätt mer realistiska modeller som (med dagens data) predikterar _oljeproduktionen ökande_ (som idag) till 30-talet för att sedan fluktuera länge. Eftersom världsbefolkningen likaledes predikteras peaka då, så lär oljan vara med oss länge än.
Torbjörn Larsson, OM, 18:13, 2 juni 2009. Anmäl
Tills tjänstesamhället blir globalt har jag svårt att se att Europa skulle kunna bli ekonomiskt mest konkurrenskraftigt. Men ambitionen att höja konkurrenskraften kan aldrig vara fel. Nu tar vi ju till exempel över en del av den forskning och spinoff som US var allenarådande på. Kanske US var de som uppfann "the intertoobs", men det var Europa som kom på hur man ska fylla dem med skit (på Cern uppfanns webbtekniken)!
"global diktatur". Demokrati, fria marknader och globalisering verkar ha en välgörande effekt på just frekvensen diktaturer, så foliehatten hamnar nog på andra skallar. Dessutom är det skönt att nationalismens självförhärligande inte så lätt förvrider huvuden längre, även om det alltid finns vokala undantag.
@ Tharand: Utan att vara ekonom så tror jag tillväxt skapas också med rationaliseringsvinster och ny teknik, allt annat lika.
Torbjörn Larsson, OM, 17:54, 2 juni 2009. Anmäl
De där två herrarna är lakejer åt globalistmafian som vill införa global diktatur. Titta runt på nätet medan informationen fortfarande är fritt tillgänglig och ta sedan på "foliehatten".
Amenstop, 15:46, 2 juni 2009. Anmäl
Citatet nedan från artikeln kan med lite välvilja tolkas som att de försiktigt erkänner att EU staternas försök att överbrygga ett demografiskt problem med att bygga upp pensionsfonder utanför statsbudgeterna inte är någon lösning på problemet;
"En snabbt åldrande befolkning och växande behov av välfärdstjänster är även det utmaningar som inte är nya men som kvarstår olösta."
En hel kontinent kan inte spara till sin pension, utan måste investera i sin produktion och se till att hela tiden ha en tillräckligt stor del av befolkningen i arbetsför ålder för att skapa ett stabilt och robust pensionssystem. Det går inte att konsumera finansiella tillgångar.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
