"Företagarna bör ompröva sin fokusering på vinster"

Sverige är det enda landet i EU förutom Slovakien som inte erbjuder någon möjlighet till skatteavdrag för oegennyttiga gåvor. Avdragsrätt skulle öka möjligheterna att finansiera viktiga allmännyttiga verksamheter och samtidigt bana väg för företag som vill ta en mer aktiv och engagerad roll i samhället. Vi välkomnar därför regeringens initiativ nyligen att utreda om avdragsrätt för gåvor bör införas även i Sverige.

Vi känner dock en oro över att utredningens förslag inte kommer att vara tillräckligt långtgående. Utredningens direktiv fokuserar i hög grad på hur avdragsmöjligheterna ska avgränsas och skattesystemets principer försvaras, snarare än på hur så många som möjligt ska kunna bidra till samhället. För att engagera företag och entreprenörer får beloppsgränserna för avdragen inte sättas för lågt.

Under de senaste femtio åren i Sverige har företagens bidrag till samhället ofta blivit liktydigt med att företagen betalar skatt. På senare tid har dock förväntningarna ökat på företag att bidra till samhället mer direkt. Konsumenter väljer i högre grad inte bara att köpa varor och tjänster, utan söker också en relation till en samhällsaktör de respekterar. Samhället förväntar sig att näringslivet tar ett större socialt ansvar.

Allt fler företag har valt att definiera sin verksamhet i vidare termer, dels genom att erbjuda bättre ekonomiska och miljömässiga villkor än lagen kräver, men också genom att främja allmännyttiga ändamål, som forskning, kultur och social verksamhet.

Den pågående finanskrisen visar hur illa det kan gå när företags intressen definieras alltför snävt och kortsiktigt. Många i näringslivet har idag skäl att ompröva sin syn på egennytta och företagets roll i samhället. Vinstintresse och egennytta är en viktig drivkraft i företag, men får inte vara den enda. Även aktieägarna vinner på att företaget tar ansvar för fler intressentgrupper i samhället. Staten bör främja denna kursändring i näringslivet, inte minst genom att göra det lättare för dem som vill att bidra till oegennyttig verksamhet.

Svensk forskning är fortsatt stark, men i jämförelse med andra länder tappar vi steg för steg mark. Trots en historiskt stor satsning på forskning i den senaste budgeten har staten svårt att nå enprocentsmålet för bidrag till forskning och de ambitioner som Sverige satt inom ramen för Lissabonagendan i EU.

Inom medicinsk forskning finns en betydande resursbrist på universitetssjukhusen, inte minst för att utveckla och förbättra vården. Antalet forskare som citeras i vetenskapliga tidskrifter har successivt dalat, och Sverige har de senaste åren passerats i antal citat av både Finland och Danmark. Svensk forskning har förlorat konkurrenskraft. Detta försvagar även industrins internationella konkurrenskraft.

Ideell sektor behöver också mer stöd, inte minst fler boendemöjligheter, meningsfull sysselsättning och utökad uppsökande verksamhet för utsatta människor. I Sverige lever enligt Socialstyrelsen omkring 17.800 personer i hemlöshet, fler än i Frankrike i förhållande till folkmängd. Sedan 1999 har antalet personer på härbärgen eller andra akutboenden tredubblats. I Stockholm finns fler hemlösa i förhållande till folkmängd än i flertalet städer i USA.

Företag bör ge mer till allmännyttiga ändamål än de gör i dag. Under 2006 gav näringslivet som helhet endast 180 miljoner kronor till organisationer med 90-konto. Företagens gåvor utgör därmed en helt försumbar del av deras vinster. Detta ska jämföras med land som USA och Storbritannien där gåvor från företag utgör en stor del av det totala givandet.

En undersökning från SEB:s företagarpanel tidigare i år visar att hela 71 procent av medelstora företag anser att de har en moralisk skyldighet att bidra till välgörenhet. 70 procent av företagen skulle avsätta mer resurser för välgörenhet om detta var avdragsgillt.

Skatteavdrag för gåvor skulle undanröja flera hinder för företags givande:

I mindre företag blir kostnaden för att ge allmännyttiga gåvor mycket stor, då egenföretagare utöver bolagsskatt tvingas skatta för hela värdet som om det vore lön. Efter bolagsskatt, sociala avgifter och inkomstskatter blir den totala skattsatsen som lägst 53 procent, men för många ägare så hög som 69 procent. Är det tacken till företag och företagare som vill göra något allmännyttigt gott?.

I större och noterade bolag ligger utmaningen ofta i att ledningen saknar ett tydligt mandat från ägarna att ge. Om avdragsrätt införs skulle lagstiftaren visa att även givande utan vinstintresse är en legitim del av ett företags verksamhet. Företagsledningen får då ett tydligare krav på sig att, via styrelserna och ägarna, bestämma vilken typ av oegennyttig verksamhet de vill finansiera och inkludera dessa beslut i företagets övergripande styrning och strategi.

Detta skulle underlätta för företagets ledning att fatta enskilda beslut att ge, utan att komma i konflikt med ägarnas ekonomiska intressen. Det skulle vidareutveckla och stärka näringslivets roll och sociala ansvar i samhället. Det skulle även bidra till att stärka allmänhetens förtroende för näringslivet och minska behov av nya lagar och förordningar av olika slag.

Vår bedömning är att avdragsrätten måste uppgå till ett betydande belopp, dels för att säkerställa näringslivets engagemang, dels för att på ett tydligt sätt sätta företagets sociala ansvar på styrelsens agenda. Detta kan lösas på många olika sätt till exempel att gåvor likställs med andra kostnader i rörelsen eller att en andel av företagets vinst som sätts av för allmännyttigt ändamål blir avdragsgill.

Flera offentliga utredningar har rekommenderat att avdragsmöjlighet införs i Sverige. Hittills har det dock fallit på gränsdragningsfrågor och en vilja att inte minska skattebasen. Uttalanden från finansminister Anders Borg i utredningsdirektiven visar att dessa argument väger tungt även denna gång.

Regeringen måste ha en mer visionär syn i denna viktiga fråga. Med goda möjligheter till avdrag kan staten bana väg för en positiv ny relation mellan näringslivet och det civila samhället, där gåvor till forskning, ideell sektor och kultur blir en naturlig del av företagens verksamhet. Detta är en viktig framtidsfråga även för det långsiktiga förtroendet för näringslivet.

Stefan Persson
Laurent Leksell

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut