"Försäkringskassan en myndighet i kris"
Publicerat 2009-01-25 00:50
Massiv kritik från anställda i ny undersökning: Dramatiskt försämrade arbetsvillkor. Försäkringskassan har blivit så besvärlig som arbetsplats att personalen inte kan klara av sitt jobb. Hälften av de unga anställda där vill lämna sitt jobb . Av de unga anställda tycker dessutom sex av tio att arbetsvillkoren försämrats efter omorganisationen. Det märks också på svårigheten att rekrytera. Bara var tionde ung akademiker anser att Försäkringskassan är en attraktiv potentiell arbetsgivare. Det visar en ny arbetsmiljöundersökning som fackförbundet ST låtit göra. Men det är regeringens ansvar att åstadkomma konkreta förbättringar. Under 2009 krävs drygt en miljard kronor i extra anslag till Försäkringskassan. Det vore fegt och ovärdigt av regeringen om man inte tar detta ansvar, skriver Annette Carnhede, ordförande för ST, samt utredaren Roger Syrén.
I dag kan vi läsa i tidningarna om hur människor runt om i Sverige hamnar i svåra situationer för att de saknar pengar. Pengar som skulle ha gått till mat, hyra, nya glasögon och barnens fritidsaktiviteter. Pengar som de skulle ha fått från Försäkringskassan, men som dröjer.
Försäkringskassan har under 2008 genomfört en omfattande organisationsförändring. Samtidigt har regeringen flera år i rad beslutat om ekonomiska neddragningar. För 2009 saknas minst 900 miljoner kronor för att budgeten ska gå ihop, kanske ännu mer enligt myndighetens egna beräkningar. "Det är inte sannolikt att så stora besparingar kan uppnås utan att det får konsekvenser för de försäkrade", menar Statskontoret i sin utvärdering.
Nu visar ST:s egna undersökningar att personalen upplever en ohållbar arbetssituation och att man anser att man inte kan göra ett bra jobb. Unga anställda på Försäkringskassan är besvikna och överväger att leta sig bort till en annan arbetsgivare, vilket förvärrar läget ytterligare inför framtiden. Regeringen måste ta sitt ansvar och skjuta till mer pengar, annars kommer människor att drabbas hårt. Ytterst riskeras hela trygghetssystemet i Sverige.
Sedan 2006 har Försäkringskassans anslag minskat med nästan 600 miljoner kronor. Under samma tid har antalet anställda (räknat som årsarbetare) skurits ned med 2.500 personer. Enligt vad ST nu erfar så kommer, om minskningen fortsätter som planerat, totalt 3.500 anställda vid Försäkringskassan att ha försvunnit fram till år 2010. Det motsvarar nästan var fjärde anställd, eller 23 procent av personalstyrkan. I dagsläget skulle detta medföra risk för att det trygghetssystem som Försäkringskassan står för kollapsar. Och de som då drabbas är de som redan har det tufft: de sjuka som väntar på sjukersättning, de arbetsskadade som väntar på rehabilitering och de barnfamiljer som väntar på bostadsbidrag för att ha råd att bo kvar.
Vi tror att de flesta i dagens samhälle är medvetna om svårigheterna med att leva på den ekonomiska marginalen. Men de som allra bäst vet vilka konsekvenser uteblivna pengar får är nog de som dagligen möter frustrationen, ilskan och sorgen hos människorna som väntar på pengarna: de anställda på Försäkringskassan. De sliter hårt varje dag för att människor ska få pengarna i tid. Men de har under de närmaste åren gång på gång ställts inför omplaceringar, nya arbetsuppgifter och nya datasystem. Utöver detta förändras ofta regelverket kring de olika typer av stöd som Försäkringskassan betalar ut. Den 1 juli 2008 trädde till exempel nya regler för sjukförsäkringen i kraft och vid det senaste årsskiftet slog den så kallade rehabiliteringskedjan igenom. Förändringarna är omfattande. För de anställda vid Försäkringskassan betyder det att alla måste lägga betydande arbetstid på att hålla sig uppdaterade för att kunna fatta rätt beslut och ge rätt information.
Trots dessa arbetsvillkor får de flesta som vänder sig till Försäkringskassan sina pengar inom trettio dagar, vilket är den tidsgräns som satts upp och som godkänts av regeringen. I januari i år fick nio av tio sökande sina pengar inom trettio dagar. Det är en klar förbättring mot den situation som rådde efter sommaren då betydligt fler fick vänta för länge. En situation som vi måste göra allt för att undvika igen i framtiden.
Hur klarar de anställda en relativt god måluppfyllelse trots dåliga förutsättningar? Svaret är att de sliter. Många sliter så hårt att de själva mår dåligt. En klar majoritet är överbelastade.
ST:s arbetsmiljöundersökning för 2008 har nu brutits ned. Den visar att 66 procent av de anställda vid Försäkringskassan har alldeles för mycket att göra. 45 procent arbetar över varje vecka. 39 procent anser att situationen på arbetsplatsen är sådan att man inte på ett fullgott sätt kan klara av det uppdrag man fått av riksdag och regering. Samtidigt som de anställda slår knut på sig själva för att ge människorna de pengar de har rätt till, möter 47 procent varje vecka kritik och besvikelse från medborgarna. 16 procent utsätts till och med för våld eller hot om våld från de människor de har till uppgift att hjälpa. Den situationen är ohållbar.
De anställda på Försäkringskassan har ansvarsfulla och viktiga jobb. Just den typen av jobb som många unga vill ha - de vill känna att de använder sin tid väl och att de gör nytta för samhället. ST genomförde 2008 en undersökning om hur unga ser på att jobba statligt ("Fler drömjobb i staten!"). Nu har resultaten brutits ned för Försäkringskassan. Siffrorna bekräftar och förstärker bilden av en myndighet i kris.
Endast 10 procent av unga akademiker anser att Försäkringskassan är en attraktiv potentiell arbetsgivare. Vi tror att dessa unga har dragit slutsatsen att det är svårt att få ett gott arbetsliv på Försäkringskassan. Och tyvärr verkar det som om de har rätt.
Bland de unga som idag är anställda på Försäkringskassan så tycker nästan två av tre (63 procent) att staten inte lever upp till förväntningarna som arbetsgivare. 46 procent av de unga anställda på Försäkringskassan vill helst lämna staten för att jobba någon annanstans. 98 procent av unga anställda har berörts av omorganisationen, men skrämmande nog tyckte 59 procent att situationen blev sämre efter omorganisationen medan endast 12 procent tyckte att det blev bättre. Det är resultat som förskräcker. Nu krävs handling och konkreta förbättringar om personalen ska kunna klara sitt jobb. Det är ytterst regeringens ansvar att tillräckliga förutsättningar finns.
Visst kan personalminskningar genomföras utan konsekvenser för människorna som söker stöd, om man samtidigt effektiviserar verksamheten. Men hittills har effektiviseringarna inte haft tillräcklig effekt för att motsvara minskningen av resurser. Ett sorgligt exempel är IT-systemet SUS, som kostade 10 miljoner kronor att införa 2004, men fortfarande inte fungerar. Effektiviseringarna hinner inte ifatt neddragningarna, och under tiden sliter personalen ut sig.
Sådan är vardagen för de anställda vid Försäkringskassan: en gigantisk omorganisation, genomgripande förändringar av regler, ständig underbemanning och otillräckliga arbetsredskap. Genom hårt slit lyckas de trots usla förutsättningar anmärkningsvärt väl med att nå upp till målen, men eftersom uppdraget är omöjligt får alltför många människor ändå vänta för länge på sina pengar. Dessa människor tar ofta ut sin besvikelse på den anställda. Nu är det hög tid för regeringen att sluta ducka bakom Försäkringskassans personal:
Det krävs pengar. Försäkringskassans egna beräkningar visar att under 2009 krävs drygt 1 miljard i extra anslag till Försäkringskassan.
Det krävs arbetsro och ett slut på hetsändringar i organisation, regler och kriterier.
Det krävs ett målmedvetet kvalitets- och utvecklingsarbete där IT-systemen spelar en viktig roll.
Om regeringen inte vill ta detta ansvar bör den börja fila på förklaringar till medborgarna om varför de måste vänta på sina pengar - att som idag lämna detta förklaringsarbete till enskilda anställda vid Försäkringskassan är fegt och ovärdigt.
ANNETTE CARNHEDE
ROGER SYRÉN
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
