"Fruktansvärd hetsjakt på tsunamins syndabock"

Lars Danielsson var under lång tid en ganska okänd person. Det är troligt att han inte var särskilt populär eftersom han tydligen i så hög grad hade statsministerns öra. På UD har man aldrig tyckt om personer som kommer "utifrån". Men denne Danielsson accepterades dock under många år eftersom han sades vara kompetent. Han hade också gamla UD-kontakter.

Men så kom den stora katastrofen: tsunamin. Många på UD hade ett operativt ansvar och i regeringskansliet vimlade av folk som på annandagen inte hämtat sig från julskinkan.

Men det gällde att få en person ansvarig. Han skulle lyftas ut ur den dimma han dittills befunnit sig i och bli den stora syndabocken. Olika statsråd och tjänstemän har visserligen också granskats men det har varit mera perifert. Ingen har fått avgå.

Danielsson har ideligen beskrivits som statsministerns närmaste man med en nästan otrolig makt. Detta har naturligtvis varit bekvämt för många som sitter i ansvarig ställning. Inte minst för Göran Persson och hans statsråd. Inte heller alla andra som hade kunnat hjälpa till har haft något emot beskrivningen.

För nu blev det Danielsson för hela slanten i mediegranskningen. Han har hängts ut i medierna närmast som en seriemördare och hundratals journalister, jurister en kommission har försökt ta reda på sanningen om hans förehavanden.

Sanningsjakten har inte gällt varför UD och svenska myndigheter skötte sig så dåligt denna ödesdigra annandag. Det har inte handlat om statsministerns eget ansvar eller andra statsråds. Utan i centrum har stått vad denne Danielsson gjorde och inte gjorde på annandagen.

Det kan vara tillåtet också för en svensk ämbetsman att vara lite förvirrad en annandag jul. Men vi måste då naturligtvis ha en organisation som sätter en mindre förvirrad i hans ställe. En som till exempel kan föra dagboksanteckningar och som kan ha normala kontakter med andra tjänstemän.

Det blir tröstlöst om vi på detta sätt skall förfölja enskilda personer som inte riktigt skött sina uppgifter. Det är fruktansvärt när medierna förföljer en sådan person som om han hade gjort ett av de största brotten i Sverige under senare år.

Man kan fråga sig vad en borgerlig
regering hade gjort i motsvarande fall. Det fanns flera "Danielsson" i Bildts kansli.

Jag tror att det finns två skurkar i detta fall och de har kunnat agera oberoende av politisk färg:

Den ena är medierna som fått ett hatobjekt som är fullständigt idealiskt. Danielsson har haft makt och han har kommit med undanflykter. Han ser inte heller särskilt tuff ut.

Den andra är konkurrensens inom regeringskansliet. Så länge vi har haft ett utrikesdepartement har detta kämpat om makten med statsministerns kansli. UD har ansett att det haft kunskapen och stått ovanför partipolitiken. Nu kom denne Danielsson med en stark ställning i statsministerns kansli. Det är klart att han blev ett hot för många. Tråkigt att han inte insåg detta.
STIG HADENIUS

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut