>> Riksdagsvalet 2006

Moderaterna vill utforma en politik och medverka till ett samhällsklimat som ger varje människa förutsättningar att växa och att förverkliga sitt livsprojekt. Skolan är central för att ge den kunskapsbas för detta som är nödvändig. Kunskap och bildning är ett självändamål och gör att vi växer som människor. Samtidigt är en väl fungerande skola basen för ett gott samhälle. Skolan ska ge unga männi-skor redskap för att förstå vårt samhälle, vår kultur och vår omvärld. Försvaret av demokrati och det unika människovärdet kräver medborgare som kan tolka sin omvärld och som kan skilja kunskap och vetande från vidskepelse och myter.

Fokus i skoldebatten måste vara den enskilda människans behov, men en hög kunskapsnivå är också en samhällelig tillgång. För att Sverige ska kunna vara en ledande industrination och vara framgångsrikt inom den växande internationella tjänstesektorn krävs såväl en god grundläggande kunskapsnivå hos hela befolkningen som spetskompetens inom landets forskning.

Moderaterna vill därför sätta skolan i centrum för den politiska debatten och kunskapen i centrum för skolan. Vår utgångspunkt är att den svenska skolan i många avseenden fungerar bra. Lärare, elever och annan skolpersonal anstränger sig för att skapa ett kunskapsklimat som uppmuntrar lärande och anpassar undervisningen till den enskilde elevens önskemål och förutsättningar.

Det finns emellertid förhållanden som ger anledning till oro. Flera utvärderingar av bra kvalitet som möjliggör jämförelser av elevers kunskapsinhämtning såväl över tid som mellan länder visar att kunskapsinhämtningen försämrats. I flera ämnen presterade elever i den svenska skolan sämre 2003 än 1992 respektive 1995. Inte inom något ämne verkar baskunskaperna ha förbättrats. Relativt utvecklingen över tiden i andra jämförbara länder faller också elever i Sverige sämre ut, främst i matematik- och naturorienterade ämnen. Samtidigt har skillnaderna i resultat mellan skolor ökat mer än i andra länder. Elevers familjebakgrund har fått större betydelse för elevers resultat än för tio år sedan. Det tyder på att den svenska skolan har blivit sämre på att utjämna skillnader i elevers olika förutsättningar när de börjar skolan.

Det är dags att vända denna utveckling. Sverige behöver en skolpolitik som gör att kunskaperna ökar, inlärningen förbättras och som gör att alla elever, oavsett bakgrund, klarar sig bättre.

En politik för ökad kunskap måste bygga på kunskap. Även om forskningen om vad som skapar en bra skola ofta är kontroversiell, så går det att dra en del slutsatser om vad som kan ha betydelse.

Ett av de mest tydliga resultaten från forskningen om vad som påverkar elevers resultat är att lärarnas kvalitet är central. Därför vill vi lansera en bred lärarsatsning.

Lärares erfarenhet och utbildningsnivå är faktorer som bidrar till en högre kvalitet i undervisningen, men i Sverige tenderar det att glömmas bort på grund av en ensidig fokusering på "fler vuxna i skolan". I länder som lyckas bra med skolan är läraryrket ofta förknippat med status och hög utbildning.

Inte minst i den målstyrda skolan som vi förordar i Sverige har lärarna en mycket komplex och krävande uppgift i att hitta individuellt anpassade lösningar, att utvärdera och följa upp elevernas kunskapsutveckling. Det kräver såväl djupa ämneskunskaper som en pedagogisk kompetens. Ändå har vi i Sverige haft en benägenhet att rekrytera lärare som saknar en lärarutbildning med rätt ämnesinriktning och skolform för den undervisning hon eller han ska bedriva. I bland annat den nationella utvärderingen av skolan som presenterades av Skolverket i höstas framgår att 20 procent av lärarna inte har en formell lärarutbildning. Andelen lärare som inte har en ämnesrelevant utbildning för den undervisning man i huvudsak bedriver är ännu högre. Inom till exempel matematikämnet saknar drygt 30 procent av lärarna såväl lärar- som ämnesbehörighet.

Den höga andelen obehöriga lärare kan till viss del ha sin förklaring i att det tidvis har varit brist på behöriga lärare, särskilt i vissa delar av landet. I många andra industriländer har dock sådana situationer inte lett till motsvarande utveckling, utan där har tendensen gått mot större klasser eller längre undervisningstid. I Sverige har vi samtidigt enlig Lärarnas Riksförbund
32 000 utbildade lärare utanför skolan.

Bristen på löpande fortbildning av såväl lärare som rektorer är bekymmersam, vilket påtalats i flera utvärderingar. Som exempel kan nämnas att de ämnesforskare som arbetade med den nationella utvärderingen av elevers resultat föreslog en förstärkt fortbildning av lärarna som en av de mest angelägna åtgärderna för att förbättra kunskaperna inom NO-ämnena. Internationella studier, till exempel TIMSS, visar också att lärarna i Sverige i lägre grad än i andra länder genomgått fortbildning de senaste åren.

Att stärka lärarnas kompetens och öka yrkets status är nödvändiga åtgärder för att åstadkomma en högre kvalitet på undervisningen och förbättra elevernas kunskaper. Detta har länge varit ett eftersatt område i Sverige. Det är därför ett långsiktigt arbete och kräver ett batteri av åtgärder. Den individuella lönesättningen och möjligheten för lärare och rektorer att välja mellan olika kommunala och fristående arbetsgivare som ska finnas i dag är några viktiga steg på vägen dit.

Men fler åtgärder behövs, möjliga att genomföra direkt vid ett maktskifte 2006.

1. Vi avsätter en årlig lärarmiljard för en statlig satsning på fortbildning av lärare. Det motsvarar cirka 8 000 kronor per lärare och år, utöver de medel som kommunerna har ansvaret för att tillhandahålla för detta ändamål. I ett första steg ges fortbildningspengen under nästa mandatperiod, det vill säga i fyra år. Under nästa mandatperiod betyder det att totalt ytterligare 4 miljarder kronor tillförs. Detta är, såvitt vi vet, den största satsningen på kunskap i skolan som genomförts i Sverige i modern tid.

Skolverket får i uppgift att administrera systemet och se till att fortbildningspengen används rätt. Ett syfte är att lärare ska ha möjligheter att fördjupa sina ämneskunskaper. Det kan till exempel röra sig om att en språklärare läser ytterligare kurser vid universitet eller att en samhällskunskapslärare genomgår forskarutbildning i historia. Genom en kraftfull satsning på fortbildning knyts lärarna åter närmare den akademiska forskningen inom deras sakområden. Därmed förstärks lärarnas roll som kunskapsauktoriteter både i skolan och i det lokala samhället, vilket också kommer att bidra till att höja lärarkårens professionella status.

2. Statlig satsning på matematik- och naturorienterande ämnen. Mot bakgrund av slutsatserna i de utvärderingar av elevernas kunskaper och kunskapsutveckling inom olika ämnen som presenterats under hösten, bör en särskild satsning göras för att förbättra elevernas kunskaper och färdigheter i matematik- och naturorienterande ämnen.

I vårens budgetförslag avsätter moderaterna 50 miljoner kronor år 2007 och därefter 100 miljoner kronor per år under resten av mandatperioden för en särskild matte- och NO-satsning i grund- och gymnasieskolan.

Satsningen innefattar dels särskilda medel för fortbildning av lärarna i dessa ämnen, dels medel för laborationer. Det senare ska kunna användas till naturvetenskaplig laboratorieutrustning och annat undervisningsmaterial i skolorna och för att öka utbudet av experimentella aktiviteter i undervisningen. Samarbete mellan universitet och grund- och gymnasieskolor bör premieras. Goda erfarenheter av liknande satsningar finns från bland annat Finland.

3. Förbättrad lärarutbildning. Lärarutbildningen ges ökad specialisering med avseende på skolform och ämnen genom att högskoleförordningens examensordning för lärarexamen ändras så att kraven på ämneskunskaper för ämneslärare stärks, särskilt i NO-ämnena, och kraven på kunskaper i inlärning av läsning, räkning och skrivning skärps för lärare i de lägre årskurserna. Kunskaper i betygssättning och bedömning görs obligatoriska för alla lärare. De delar av lärarutbildningen som är gemensamma oavsett utbildningens inriktning ges minskad omfattning. Ett system för lärarauktorisation bör införas i syfte att öka skolkvaliteten genom att fokusera på kompetensen hos lärarkåren och ge incitament för fortbildning.

En samlad moderat skolpolitik har också många andra viktiga komponenter, även om vår breda satsning på lärarna är en viktig nyhet i den politik vi kommer att presentera till vår kommande partistämma. Vi vill också förstärka skolorna, skolpersonalens, elevernas och föräldrarnas inflytande över den egna skolan. Ett självbestämmande för skolorna när det gäller till exempel val av pedagogiska metoder, beslut om anställning av lärare och användning av budgetmedel inom skolan ger bättre kunskapsresultat.

Stort självstyre måste dock förenas med utvärdering och med att ansvar kan utkrävas av skolor som inte håller godtagbar kvalitet.

Därför vill vi, inom ramen för dagens betygsystem, att betyg ska ges i lägre årsklasser och i fler steg. Nationella prov behövs tidigare, oftare och i flera ämnen för att säkerställa höga kvalitetskrav och nationell likvärdighet samt för att i tid upptäcka elever som riskerar att inte nå målen.

En bra skola gör att förutsättningarna för alla människor, inte bara de som råkat födas av rätt föräldrar, ska kunna förverkliga sin potential. Skolan är därför både ett instrument för att förstärka den sociala dynamiken och öka hela landets tillväxtpotential.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut