"Högre språk- och mattekrav ska ge gräddfil till högskolan"
Publicerat 2007-02-21 00:50
Lars Leijonborg: Nya tillträdesregler för högskolan ska göra det lönsamt för gymnasieelever att läsa flera språk och att läsa dem länge. 1990-talets skolreformer gav alldeles för omfattande möjligheter till taktikval av perifera och föga krävande ämnen på gymnasiet, exempelvis "Vinkunskap", "Manikyr" och "Äventyr". Följden har blivit att allt färre elever läser språk och matematik på så avancerad nivå som behövs för högskolestudier. Därför presenterar regeringen i dag en rad förändringar av tillträdesreglerna till högskolan. Bara den som är godkänd i svenska, matte och engelska ska kunna komma in på högskola. Elever som läser mer språk ska få extrapoäng, liksom de som läser svårare matematik. Genom att välja mer krävande kurser ska eleverna kunna få upp till 2,5 extrapoäng utöver dagens 20 maxpoäng, skriver utbildningsminister Lars Leijonborg.
DN Teman i artikeln
Nittonhundratalets skolreformer öppnade för mycket omfattande möjligheter till taktikval. Det var inte bara socialdemokraternas fel. Vi borgerliga drev på för ökad valfrihet. Socialdemokraterna ville att så många som möjligt skulle klara Göran Perssons nya gymnasium. Resultatet blev en explosion av lokala tillvalskurser (för närvarande cirka 9.000) och allt färre elever som valde mer krävande ämnen.
En hel del av de lokala kurserna har närmast hobbykaraktär och kräver knappast något pluggande. Dit hör "Manikyr" i Norrköping, "Vinkunskap" i Göteborg och "Skoterkörkort" i Jokkmokk. Problemet är att dessa kurser i många fall har samma meritvärde när man söker till högskolan som C-tyska. "Varför gör det så ont i min själ?" i Växjö, "Jägarexamen" i Strömstad och "Äventyr" i Härnösand kan naturligtvis vara frestande alternativ för den som vill ha poäng till högskoleintagningen utan att plugga så hårt.
1997 var det 32 procent av eleverna på gymnasiet som läste ett B-språk (tyska, franska eller spanska), alltså samma språk i sex år under högstadiet och gymnasiet. I dag är det färre än 16 procent som läser språk till denna nivå.
1997 var det 28 procent av eleverna som läste ett C-språk på gymnasiet, alltså tre års studier av ett språk. I dag är det bara 14 procent som läser språk på den nivån.
Hela vår tillvaro europeiseras och globaliseras, men våra ungdomars språkkunskaper halveras. Så får det inte vara. Det är hög tid att förändra signalsystemet.
Också matematiken är på tillbakagång. 1997 läste nästan tjugo procent av gymnasieeleverna högsta fördjupningskursen i matematik - år 2005 var andelen nere i omkring tio procent.
Det ska sägas att även den förra regeringen kom till en viss krisinsikt på detta område. Våren 2006 lade den fram förslag om nya tillträdesregler till högskolan, med delvis samma inriktning som jag nu presenterar. Men skillnaden är att medan den socialdemokratiska politiken inriktat sig på att premiera språk och matematik på en lägre nivå så vill vi premiera fördjupning.
Dagens tillträdesregler fungerar så att vid urval till högskolan räknas ett meritvärde fram för varje sökande. Den som har högsta betyg, MVG, i alla ämnen får 20 poäng. En elev som har godkänt, G, i alla ämnen får 10 poäng. Att höja sitt betyg ett steg i ett ämne höjer meritvärdet någon tiondel. Att kunna få 2,5 extrapoäng om man läser svårare ämnen och kurser är alltså ett kraftfullt inslag i antagningssystemet.
De viktigaste förändringarna av tillträdesreglerna för högskolan som regeringen i dag föreslår är följande:
1. Det ska krävas godkänt betyg från gymnasiet i svenska, matematik och engelska för att komma in på högskolan. Så är det inte i dag. En aktuell forskningsrapport belyser hur olyckligt det är. Personer med IG, icke godkänt, i ett eller flera av dessa ämnen klarar sig dåligt på högskolan. Det är fel att locka in personer med otillräckliga förkunskaper i högskolan. Den som behöver läsa på komvux för att bli godkänd ska ha den rätten - på den punkten behöver lagstiftningen bli tydligare.
2. Den omdebatterade så kallade 25:4-regeln tas bort. Det sker redan till antagningen inför höstterminen 2008. Den här regeln ger ett extra försteg för dem som är äldre framför dem som är yngre. Den arbetslivserfarenhet som ska premieras prövas i realiteten inte alls - det är bara det faktum att man är 25 år eller äldre som premieras.
I stället ska universitet och högskolor bedöma reell kompetens. Här handlar det alltså om en individuell bedömning av personens kompetens där man kan titta på för utbildningen relevant arbetslivserfarenhet, till exempel att ha arbetat som undersköterska när man söker till sjuksköterskeutbildning. Ålder ska inte spela någon roll utan samma regler ska gälla för alla. Vår bedömning är att de flesta av dem som i dag blir behöriga genom 25:4-regeln blir behöriga genom reell kompetens.
3. Det ska löna sig att läsa språk, det ska löna sig att läsa flera språk och dessutom läsa det länge. Detta är den viktigaste förändringen av tillträdesreglerna.
Den förra regeringen beslutade att den som läst 50 procent av ett B-språk skulle få tillgodoräkna sig en meritpoäng i betyget. Avsikten var också i det förslaget att befrämja språkstudier. En sådan regel skulle emellertid leda till nya, omfattande taktikval. En elev som läst franska på högstadiet skulle kunna hoppa av efter första kursen på gymnasiet. Bestämmelsen skulle sannolikt ha lett till att ännu färre elever läste in ett B-språk. Socialdemokraternas modell gav inga meritpoäng för extra C-språk eller för avancerad engelska.
Regeringens förslag är att en elev ska kunna få en meritpoäng för ett godkänt B-språk. En elev som läser ytterligare ett C-språk ska kunna få ytterligare en halv meritpoäng. Den elev som i stället fördjupar sig ytterligare i B-språket ska också kunna få en halv poäng.
Engelska är obligatoriskt på gymnasiet. Men elever som fördjupar sig i engelska och läser mer kvalificerade kurser ska i det nya systemet kunna tillgodoräkna sig extra meritpoäng. Det är ett problem för Sverige i internationella sammanhang att de flesta svenskar kan göra sig förstådda, men att få svenskar behärskar kvalificerad engelska.
4. Extrapoängen gäller alla moderna språk. Vi har av hävd läst i första hand franska, tyska och spanska i den svenska skolan. I en globaliserad värld kommer behovet av människor som kan till exempel ryska, kinesiska eller italienska att öka.
Totalt sett så kan alltså elever som väljer att lägga tid och energi på att läsa språk få 2,5 meritpoäng när de söker vidare från gymnasiet till högre studier. Det är en viktig och entydig signal till landets gymnasieelever, men faktiskt också till eleverna på grundskolan. Att antalet elever som studerar språk på gymnasiet minskat är nämligen en spegelbild av grundskolan. En fjärdedel av alla elever som valt språk fullföljer inte sina språkstudier och sammantaget är det bara 60 procent som får slutbetyg i moderna språk i årskurs 9.
5. Förslaget när det gäller matematik innebär att alla elever som läser den högsta kursen, matematik E, får en halv meritpoäng. Elever som läser en fördjupningskurs som ligger en kursnivå över behörighetskraven får 0,5 meritpoäng och ytterligare 0,5 meritpoäng om man läser två kursnivåer över behörighetskraven.
6. Ämnen och kurser som har en tydlig specialisering mot det område som eleven vill studera på högskolan ska också ge extra meritpoäng. Ett exempel kan illustrera hur det ska fungera. För en elev som vill söka till KTH eller Chalmers gäller att godkänt betyg i grundkursen i kemi är ett krav i den så kallade områdesbehörigheten. Men en elev som läst fördjupningskursen i kemi kan få extra poäng för det, vilket kan vara till nytta om det finns fler sökande än platser. Högskoleverket får regeringens uppdrag att identifiera de specialkurser som bör vara meriterande för respektive utbildningsområde.
Båda borgerliga och socialdemokrater har med sina olika reformer medansvar för dagens situation. Nu är det dags att ta ansvar för en förbättring, genom att räta upp det som har gått fel. Ett skolsystem som premierar taktikval och minsta möjliga ansträngning kommer inte att leda till att Sverige lyfter. Det måste löna sig att plugga!
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
