Foto: Scanpix Vänsterns Ulla Andersson och Lars Ohly.
DN Teman i artikeln
”Inkomstklyftorna ökar mellan män och kvinnor”
Publicerat 2009-07-22 00:50
Vänsterpartiet presenterar ny analys från Riksdagens utredningstjänst: Sedan 2006 har den genomsnittliga inkomstskillnaden ökat med 12 800 kronor per år. Regeringens skattesänkningar och nedskärningar har missgynnat kvinnorna. 57 procent av de samlade skattesänkningarna går till män och bara 43 procent till kvinnor. Det visar en analys som Riksdagens utredningstjänst gjort på uppdrag av Vänsterpartiet. Antalet fattiga kvinnor har även ökat med över 130 000. Efter valet 2010 vill vi tillsätta ett oberoende jämställdhetsråd med ekonomer som har genuskompetens, skriver Vänsterledaren Lars Ohly och Vänsterpartiets finanspolitiska talesperson riksdagsledamoten Ulla Andersson.
Regeringen backar in i framtiden när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Nya beräkningar från Riksdagens utredningstjänst visar att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ökar. Konsekvenserna för jämställdheten i Sverige efter snart tre år med borgerlig regering förskräcker. Det är dags att tillsätta ett jämställdhetspolitiskt råd med uppgift att granska regeringens politik.
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Dessvärre har regeringen med sin förda politik förvandlat jämställdhetsmålen till tomma floskler.
Socialförsäkringarna har monterats ned, inom välfärden väntar omfattande nedskärningar och skatterna har sänkts mest för män med höga inkomster. En ny rapport från Sveriges kvinnolobby visar att regeringen inte ens lever upp till sina egna prestationsmål för jämställdhetsarbetet.
Någon ordentlig analys av vilka konsekvenser den förda politiken har fått för jämställdheten mellan kvinnor och män har inte heller gjorts av regeringen. Vänsterpartiet har därför bett Riksdagens utredningstjänst (RUT) om hjälp. RUT har analyserat regeringens ekonomiska politik i Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell Fasit genom urval, och resultatet är häpnadsväckande.
Enligt RUT har den genomsnittliga årliga inkomstskillnaden mellan kvinnor och män ökat med 12 800 kr sedan 2006. Det motsvarar drygt 1000 kr per månad.
Att inkomstskillnaderna ökar så kraftigt är alarmerande. Bakom de ökade inkomstskillnaderna finns skattesänkningar och nedskärningar som har missgynnat kvinnor. Beräkningarna visar att 57 procent av regeringens samlade skattesänkningar går till män och 43 procent till kvinnor. Den rikaste tiondelen av befolkningen som har tjänat mest på regeringens politik består till 76 procent av män. De har fått 23 procent av skattesänkningarna och haft en exceptionellt god inkomstutveckling (källa: Riksdagens utredningstjänst Dnr 2009:810).
Det är tydligt att den Moderatledda regeringens jobbskatteavdrag och andra skattesäkningar gynnar män som redan är höginkomsttagare.
Samtidigt ökar antalet fattiga i Fredrik Reinfeldts Sverige. Enligt Socialstyrelsens senaste statistik har utbetalningarna av socialbidrag till personer som inte är flyktingar ökat med 17 procent på ett år. Den växande fattigdomen syns också i beräkningarna i Fasit-modellen från Riksdagens utredningstjänst. Enligt RUT har andelen i befolkningen som lever i relativ fattigdom ökat från 9 till 11 procent mellan 2006 och 2009. Andelen kvinnor i denna grupp har dessutom ökat från 53 till 54 procent under samma tid. Den ökade fattigdomen bland kvinnor motsvarar enligt våra beräkningar cirka 130 000 fler fattiga kvinnor efter tre år med borgerlig regering.
Fattigdomen ökar även bland barn med ensamstående föräldrar, oftast mammor. Enligt beräkningarna från RUT har fattigdomen bland barn med ensamstående föräldrar ökat från 19 procent 2006 till 30 procent 2009.
En orsak till den växande ojämlikheten mellan kvinnor och män är försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Kvinnor som grupp är oftare visstidsanställda, deltidsarbetslösa, föräldralediga, hemma med sjuka barn, ensamstående med barn eller långtidssjukskrivna än män som grupp. Och det är just dessa grupper som har fått betala notan för den huvudlösa skattesänkarpolitiken. Kvinnor är därför de största förlorarna på regeringens politik.
Även bristen på åtgärder för att förhindra jobbkris i välfärden drabbar kvinnor. Regeringen har tillfört kommunerna ett tillfälligt stöd på 7 miljarder kronor för 2010. I sin prognos för mars i år räknade Konjunkturinstitutet (KI) med en höjning på 12 miljarder kronor. Även utifrån det antagandet bedömde KI att antalet sysselsatta i kommunsektorn kommer att minska med 7 000 personer mellan 2008 och 2010. De otillräckliga tillskotten kommer att innebära stora personalnedskärningar i kommuner och landsting under de närmaste åren.
Kvinnor drabbas på flera sätt hårdare än män av neddragningar i de offentliga välfärdstjänsterna. Som offentligt anställda får de ta konsekvenserna i form av sämre löneutrymme, minskad bemanning och arbetslöshet.
Samtidigt flyttas omsorgsansvaret över på anhöriga, i praktiken på kvinnor. Regeringen omvandlar på så sätt det arbete som varit professionellt, avlönat och gemensamt finansierat till oavlönade kvinnosysslor. Därmed har man tagit ett kliv tillbaka till de förhållanden som rådde före 1970-talets expansion av den offentliga välfärdssektorn.
Trots denna utveckling nämner regeringens eget Finanspolitiska råd inte ordet jämställdhet en enda gång i sin senaste rapport. Att Finanspolitiska rådet, som har till uppgift att granska regeringens finanspolitik och verka för debatt om ekonomisk politik, bortser ifrån en så grundläggande variabel som kön i sina granskningar av regeringens ekonomiska politik visar på en fundamentalt ensidig och könsblind verklighetsuppfattning.
Vår ambition är att en rödgrön regering efter valet 2010 slår rekord i konkret jämställdhetspolitik! Därför vill vi tillsätta ett jämställdhetspolitiskt råd som ska ha till uppgift att följa upp hur de politiska reformerna förhåller sig till de jämställdhetspolitiska målen. I ett sådant jämställdhetspolitiskt råd vill vi se ekonomer med genuskompetens. Till rådet bör det även kopplas en referensgrupp med förträdare för kvinnor i olika livssituationer, till exempel ensamstående föräldrar, välfärdsjobbare, deltidsarbetslösa och långtidssjukskrivna kvinnor.
Vi kan redan nu se konsekvenserna av regeringens högerpolitik. Siffrorna talar sitt tydliga språk, regeringen har tagit ett stort steg bakåt när det gäller både jämställdhet och jämlikhet. Men den fulla vidden av nedskärningarna på vår gemensamma välfärd och konsekvenserna för jämställdheten kommer att visa sig först under de kommande åren. För att vända utvecklingen krävs inte mindre än ett regeringsskifte i valet 2010.
Ulla Andersson riksdagsledamot och finanspolitisk talesperson (V)
Lars Ohly partiordförande (V)
Visar 1-10 av 71. Per sida:
Att Vänsterpartiet kan skriva en egen artikel i DN känns konstigt. För de som missar att det är han som skrivit ges intrycket av att detta är en objektiv artikel. Vänstern är ju feminister så självklart vill de vinna röster. Kan inte denna tidning försöka granska politiker istället för att publicera dem.
klarken, 20:57, 23 juli 2009. Anmäl
forts. sjukdomar drabbar de som arbetar.
Den som drabbas av utmattningssyndrom har ingen förståelse för, försäkringskassan utförsäkrar, arbetsgivaren kräver att den sjuke tar tjänstledigt. Rehabilitering inget som existerar.
Skattelättnad får alla del av men de högavlönade får mest, likaså när lönehöjning ges får alltid den som har hög lön mer i kronor räknat än den med liten lön.
Min mor sade alltid hur jag än vänder mig så är baken där bak.
Barbro, 16:14, 23 juli 2009. Anmäl
Har läst en del av kommentarerna för ökade inkomstklyftor. Verkar som att det är välbetalda personer som yttrat sig.
Inkomst för en kvinna på ett manligt yrke har för mig legat 36 000 kr/år under de manliga arbetarna.
JÄMO var inte ens intresserade att informera sig om dessa orättvisor i lönekuvertet.
Facket hade inte heller något intresse i att hjälpa till och jämna ut löneskillnaden.
Så det är inte bara de rent kvinnliga yrkena som sackat efter i löneligan, utan bara konstatera att om du är kvinna så ska du prestera mer än en man och därtill ha en lägre lön.
Högeralliansen har ju låtit de rika sko sig på de fattigas bekostnad, ingen solidaritet där inte.
Att få 100 kronor om dagen i a-kassa efter att ha betalat in i nästan 40 år, som man kunde läsa här om dagen i GP. Något måste vara fel i beräkningsgrunderna för de utslagna människorna.
Arbeten finns det men ingen vill betala för att få det utfört, i stället drar man ner på tjänsterna. Detta drabbar de som arbetar med sjukdo
Barbro Martinson, 16:02, 23 juli 2009. Anmäl
Stör mig på vänsterns prat om solidaritet. Vad det handlar om är att ha ett gott samvete, och i vänsterns ögon så verkar ett gott samveta komma om man bara utbetalar tillräckligt höga bidrag.
Deras utrikespolitik är likadan. "Internationell solidaritet" gapar man efter, men i verkligheten handlar det bara om att ge bort biståndspengar utan uppföljining.
Nej, vänstern är inte särskilt "solidarisk" - däremot är man jäkligt generös med andra människors pengar.
Magnus, 00:35, 23 juli 2009. Anmäl
Stila, 21:17, 22 juli 2009: Du lägger ord i min mun, men med det svaret så börjar jag nästan tro att du lever i en bubbla. Maken till onyanserad problembild får man leta efter! Och att Sverige skulle likna medeltiden. Snälla nån, det är så man baxnar! Om du skulle skaffa dig lite perspektiv så skulle du kanske diskutera det här utan retoriska grepp som förlöjligande av den andra parten.
Björn2, 00:31, 23 juli 2009. Anmäl
Skattesänkningen ger ju även en medelinkomsttagare i offentlig sektor mer i plånboken. Det är jättebra! Men kvinnodominerade yrken har generellt sett mycket låga löner - och det är ju väldigt orättvist.
Dan Savik, 00:02, 23 juli 2009. Anmäl
forts.-> Att många män är mycket utsatta i dagens samhälle talas det tyst om (utslagning, världsrekord för herrar i självmord, vårdnadstvister, you name it). Jag skulle gärna se ett fortsatt jämställdhetsarbete, och det är vad moderaterna arbetar på. Däremot så vill de som gjort karriär inom de senaste 40 årens jämställdhetsarbete ogärna se att det ändrar karaktär och erkänner att alla människor behöver lika möjligheter, likhet inför lagen, lika mycket tid med sina barn, lika rätt till skydd för sin person osv... inte bara lika lön. Det är bara att inse att "lika lön"-argumentet är uttömt som motivering för att fortsätt bedriva ett ensidigt jämställdhetsarbete.
Huvudbryt, 22:49, 22 juli 2009. Anmäl
Lars Ohly är, som alla vet, kommunist och sådana brukar tycka att minskade inkomstklyftor är viktigare än ALLT annat, vilket i sig är mycket obehagligt, naturligtvis. Synd bara att dessa slutsatser är snömos! Annars hade man åtminstone kunnat säga att "det kostar att ligga på topp". Men tyvärr, för oss män, så tjänar vi inte ens mer än kvinnorna längre. Samtidigt har kvinnorna kvar sina traditionella privilegier, något som utmärker starkt patriarkala samhällen. Det som syns i statestiken är bara att kvinnor kan göra andra prioriteringar och har större frihet att röra sig mellan olika former av försörjning. Det är exempelvis väldigt få män som får ta ut föräldraledighet, vare sig för arbetsgivare eller barnets mor. Inte att undra på då Margareta Winberg tillåtits diktera Socialdemokraternas "jämställdhetspolitik". Något som bland annat resulterat i att vi idag har olika lagstiftning för kvinnor och män. Att många män är mycket utsatta i dagens samhälle talas det tyst om (utslagning, vär
Huvudbryt, 22:46, 22 juli 2009. Anmäl
Jag håller med om en hel del av vad du skriver, om just attitydenerna. Tycker mycket av kritiken som kom mot Gudrun Schyman var obefogad och funderade faktiskt själv att rösta på FI. Maud Olofsson har också fått känna på liknande smällar. Jag kryssade Birgitta Ohlsson i senaste valet, då hon kombinerar jämställdhetskamp med ett liberalt synsätt. Den övertro på kraftiga skattehöjningar kombinerat med bidragskompenseringar samt en expanderande offentlig sektor a la 80-talssnitt, som Vänstern förespråkar - tror jag helt enkelt inte på. Varken för landet, löneskillnaderna eller jämställdheten.
David H, 22:33, 22 juli 2009. Anmäl
Vänder man sig till SCB för att göra jämförelsen arbetad tid gentemot årsinkomst fördelat på kön, visar det sig att kvinnor tjänar mer per arbetad timme, tvärt emot ovanstående. Kan det vara så att eftersom sjukskrivningarna minskat, framförallt bland män, att lönegapet (i en direkt jämförelse mellan könen) har ökat?
Herman, 22:05, 22 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
