Kärnkraften

Energifrågorna har varit i politikens centrum under 30 år. Det är naturligt. Sysselsättningen i Sverige är beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt kan en målmedveten satsning på förnybar energi för att klara klimathotet skapa fler jobb. 
 

Våra tre partier vill ha en bred överenskommelse över blockgränsen om klimat- och energipolitiken. Investeringar i både tillverkningsindustrin och energisektorn underlättas om det finns en säkerhet om de framtida spelreglerna.  

Den borgerliga regeringen visade under de nyligen genomförda energisamtalen att de inte vara beredda till en sådan bred överenskommelse. När väl de fyra borgerliga partierna blev överens internt efter mer än två år hade de inte kraft att kompromissa med oss och ta ansvar för landet. I stället avbröt de ensidigt samtalen efter drygt två veckor med ambitionen att göra energifrågan till en valfråga i nästa riksdagsval. 
 

I rådande ekonomiska kris är en sådan strategi mycket kortsiktig och skadlig för svensk industri. Vi håller med de industriföreträdare som konstaterade att det var ett svek från regeringen att inte ge samtalen den tid de förtjänade. 
 

Våra tre partier är angelägna om en bred energiöverenskommelse. Vi deklarerar därför tydligt att vi efter nästa val avser att bjuda in till nya energisamtal för att arbeta fram ett brett förankrat och hållbart beslut om den svenska energipolitiken. Detta om vi får väljarnas förtroende 2010. 
 

Våra tre partier är överens om energi- och klimatpolitiken. Vi förordar en politik som tryggar den svenska tillgången till el och upprätthåller effekten i energisystemet på både lång och kort sikt. Sverige har goda förutsättningar att klara detta. För bara någon vecka sedan visade Energimyndigheten att vi står inför ett mycket kraftigt elöverskott i Sverige under de kommande 30 åren, framför allt som effekt av de beslut som tagits de senaste tio åren inom energipolitiken. 
 

Vi vill nu gå vidare. Våra partier är överens om att Sverige skall ha ett överskott av el. Det är till fördel för både klimatet och industrins konkurrenskraft. Därför behöver den förnybara elproduktionen byggas ut ytterligare. Målet bör sättas till minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020. Certifikatsystemet för förnybar elproduktion skall användas för att uppnå målet. 
 

Även stöd till havsbaserad vindkraft och till solkraft kommer att behövas och vi är därutöver beredda att om nödvändigt pröva ett kompletterande fastprissystem för leveranser av förnybar el. 
 

Sverige har unikt bra naturliga förutsättningar för förnybar energi med vår goda tillgång till vind, vatten och skog. Den förnybara energin i Sverige har mycket stor potential att byggas ut under lång tid framöver. Vi menar att all svensk energi på sikt skall komma från förnybara källor. Vi vill därför slå fast ett långsiktigt mål om minst 55 TWh ny förnybar el till år 2030 redan nu.

Med en sådan långsiktig planering har vi mycket god tid på oss att genomföra en lugn och trygg omställning av energisystemet. Vi kan då göra valet att fortsätta bygga ut förnybar energi som vindkraft, solkraft och biobränslen i stället för att bygga ny och dyr kärnkraft för att klara vårt framtida energibehov. 
 

Kärnkraften vill vi successivt fasa ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering. En prövning måste därför göras varje mandatperiod. Regeringen vill i stället bygga nya kärnkraftverk. Under de avbrutna energisamtalen framkom dock att något beslut om att bygga dessa, inte ens med regeringens bedömning, är nödvändigt förrän tidigast 2015.

Genom att driva på utbyggnaden av den förnybara energin kan vi under tiden påbörja energiomställningen till säker och miljövänlig energi. Det ger oss lugn och ro att föra samtal mellan partierna i hamn när partitaktik kan läggas åt sidan. Energifrågan är för viktig för kortsiktiga beslut och politiska spel. 
 

Energieffektivisering måste vara en grundläggande del av en framtida energipolitik. Vi vill genomföra en elväxling från energislösande lågproduktiv användning i främst icke energiintensiv industri och i bostäderna till högproduktiv produktion i process- och tillverkningsindustrin och en utbyggnad av järnvägen och effektiva el- och hybridbilar. Möjligheterna att införa ett system med vita elcertifikat för att driva på utvecklingen bör prövas. Målet bör vara 25 procent effektivare energianvändning år 2020. 
 

Elpriserna har stigit kraftigt efter avregleringen av elmarknaden. Inte minst för den svenska elintensiva industrin har detta inneburit stora påfrestningar. Vi vill se en fungerande konkurrens på elmarknaden som också bidrar till att skynda på omställningen till förnybar elproduktion. 
 

Våra partier motsätter oss en forcerad integrering av den nordiska och den europeiska elmarknaden med negativ inverkan för svensk industris internationella konkurrenskraft.
 

På sikt är en gemensam europeisk elmarknad att eftersträva. Dock bygger detta på att varje enskilt land också tar ansvar för att investera i förnybar elproduktion och energieffektivisering samt insatser för fungerande regionala marknader. Vi vill därför i första hand fokusera på investeringar som får den nordiska elmarknaden att fungera bättre. Baltikum ser vi i det avseendet som en naturlig del av en fortsatt integrerad nordisk elmarknad. 
 

Vi vill också satsa på reformer av energimarknaden. Elbolagens möjligheter att teckna dyra tillsvidareavtal som är svåra att omförhandla eller gå ur bör begränsas. En prisprövning på fjärrvärmemarknaden bör införas. Ett tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten bör utredas och möjligheterna att kommersiellt omhänderta spillvärme från industrin tas till vara.

Samägandet av kärnkraften bör begränsas och konkurrensproblemen inom vattenkraften åtgärdas. Vi vill underlätta för nya aktörer att komma in på elmarknaden genom en effektiv och tydlig tillståndsprocess. En studie bör genomfö­ras för att se över förutsättningarna för att utveckla råkraftsmarknaden mot en marknad för så kallad baslast och en marknad för så kallad toppkraft. Vi vill också skärpa övervakningen av elmarknaden. 
 

Insatserna för att öka hushållens möjligheter att påverka sin egen energiförbrukning bör också stärkas. För samtliga hushåll bör obligatorisk individuell och timvis mätning med eget kostnadsansvar för förbrukningen av varmvatten och el införas, och när det är tekniskt möjligt även för värme och kyla.
 

Våra partier är också – till skillnad mot regeringspartierna – överens om Vattenfalls framtid. Bolaget skall kvarstå i statlig ägo och ges en tydlig roll i omställningen av energisystemet till förnybar energi. Vi tror inte att den svenska elförsörjningen blir bättre av att exempelvis ett tyskt bolag går in och äger Vattenfall. Vattenfall bör i stället, inom ramen för EU:s statsstödsregler och miljömässiga krav, möjliggöra Europas mest konkurrensmässiga priser för den svenska elintensiva industrin.
 

Det är dags att titta sakligt på energifrågorna. Mot regeringens osäkra interna energiöverenskommelse ställer vi en långsiktig energipolitik baserad på en säker utbyggnad av förnybara energikällor och goda villkor för den elintensiva industrin. En sådan långsiktig politik är vad Sverige behöver i dagens ekonomiska krisläge. En satsning på förnybar energi och en ambitiös klimatpolitik behövs för att skapa jobb i Sverige. 
 

MONA SAHLIN
Partiordförande, Socialdemokraterna
PETER ERIKSSON
Språkrör, Miljöpartiet
MARIA WETTERSTRAND
Språkrör, Miljöpartiet
LARS OHLY
Partiordförande, Vänsterpartiet

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut