"Konkurrens om elever ger orättvisa gymnasiebetyg"
Publicerat 2009-08-17 07:00
Forskare om gymnasiebetygen: Betyder höga gymnasiebetyg samma sak överallt, eller är vissa skolor generösare för att kunna locka fler elever?
Mellan 1997 och 2007 ökade andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen – 20,0 i slutbetyg – med 28 gånger. Majoriteten av skolorna som ligger i topp är friskolor. En förklaring kan vara att dessa skolor drar till sig väldigt duktiga studenter. En annan kan vara att friskolereformen och övergången till fritt gymnasieval har lett till en hård konkurrens om eleverna – och skolpengen. Det är kanske dags att erkänna att vi inte längre har ett system med jämförbara avgångsbetyg, skriver Magnus Henrekson och Jonas Vlachos från Institutet för Näringslivsforskning.
När landets gymnasier i dagarna slår upp sina portar innebär det för många början på jakten efter höga betyg. På flera högskoleutbildningar krävs nämligen högsta betyg i samtliga gymnasiekurser för att bli antagen. En explosionsartad ökning av andelen elever som går ut med absoluta toppbetyg visar dock att skolorna släppt på betygskraven. I ett system med stark konkurrens om eleverna, dålig extern utvärdering och examination och där elevtillströmningen avgör hur mycket resurser en skola får är det naivt att tro att likvärdigheten kan upprätthållas. Mycket tyder på att elevernas kamp för de höga betygen inte längre sker på lika villkor och betygens roll i högskoleantagningen måste därför ses över.
Sverige har en lång tradition av att se gymnasiebetyget som det viktigaste och mest rättvisa urvalsinstrumentet vid antagning till högre studier. Och det på goda grunder; historiskt har betyg visat sig vara ett överlägset instrument för att förutsäga akademisk framgång, troligen då de fångar en bredare uppsättning förmågor än olika antagningsprov. En central fråga är då om höga betyg betyder samma sak överallt, eller om vissa skolor är mer generösa med betygen än andra? Svaret på frågan är avgörande för den enskilde, men viktig även för samhället som har ett intresse av att de mest lämpade verkligen blir antagna, inte minst då den högre utbildningen är skattefinansierad.
För det första kan vi konstatera att det har skett en exceptionell utveckling när det gäller antalet elever som går ut gymnasiet med MVG i alla kurser (20,0 i slutbetyg): från 1997 till 2007 ökade antalet elever med 20,0 i genomsnittsbetyg 28 gånger. Andelen som hade 19,0 eller högre ökade under perioden mer än 6 gånger. Notera att dessa är avgångsbetyg som inte inkluderar eventuella betygskompletteringar. Tyvärr tyder inget på att detta skulle bero på att skolan blivit bättre sedan 1997:
• Resultaten på de diagnostiska prov som sedan länge genomförs vid de tekniska högskolorna har försämrats.
• Svenska elevers resultat i diverse internationella jämförelser har sjunkit.
• De höjda betygen motsvaras inte av förbättrade studieprestationer på högskolan, enligt en studie av Christina Cliffordson vid Göteborgs universitet.
En tänkbar förklaring till ökningen ligger i att friskolereformen och övergången till fritt gymnasieval i många kommuner lett till en intensiv konkurrens om gymnasieeleverna (och därmed om skolpengen). Eftersom betygen är så viktiga för eleverna är det inte konstigt om de blir ett konkurrensmedel för skolorna. Forskning från både Sverige och Norge visar mycket riktigt att konkurrens om elever tenderar att elda på betygsinflationen. Då både privata och kommunala skolor behöver elever är detta i grunden inte ett friskoleproblem, utan ett skolvalsproblem.
De nationella prov som skulle kunna fungera som en återhållande kraft mot betygsexplosionen gör inte detta då det kursbaserade gymnasiet omöjliggör ett heltäckande provsystem. De prov som trots allt ges rättas lokalt, och resultaten samlas vare sig in eller redovisas på ett systematiskt sätt. Att många kurser är unika för den enskilda skolan gör saken än värre.
Trots ökningen var den totala andelen elever med absoluta toppbetyg endast 0,8 procent år 2007. Genomsnittet döljer dock mycket stora skillnader mellan olika skolor. I tabellen nedan redovisas de åtta skolor (med minst 80 avgångselever) som år 2007 hade störst andel elever som fick MVG i alla kurser. Som jämförelse finns också Blackebergs gymnasium och Södra latin med.
En första intressant observation är att alla utom två är friskolor. En andra är den anmärkningsvärt höga andelen studenter med absoluta toppbetyg. På Procivitas i Helsingborg hade nästan 12 procent högsta betyg i alla kurser, 16 gånger mer än riksgenomsnittet. Andra som utmärker sig är de två Viktor Rydbergsgymnasierna och Enskilda gymnasiet i Stockholm.
Skola, Slutbetyg 20,0 (proc)
Procivitas privata, Helsingborg: 11,9
Viktor Rydbergs, Djursholm: 8,2
NT-gymnasiet, Järfälla: 7,7
Göteborgs högre samskola: 7,1
Enskilda gymnasiet, Sthlm: 7,0
Växjö fria gymnasium: 6,7
Viktor Rydbergs, Sthlm: 6,6
Kungsholmens gymnasium, Sthlm: 6,4
Blackebergs gymnasium: 3,4
Södra latin: 2,4
Hela riket: 0,8
Källa: Egna bearbetningar av data från SCB.
En förklaring till att dessa skolor ger så många höga betyg kan vara att de drar till sig väldigt duktiga studenter. Men efter en justering för hur eleverna presterat vid de nationella proven i årskurs 9 ligger fortfarande samma skolor i topp. Enda skillnaden blir att kommunala Kungsholmens gymnasium ersätts på topplistan av privata Kunskapsgymnasiet vid Globen. Det betyder att den höga kunskapsnivån bara till en viss del kan förklara den höga andelen elever med MVG i slutbetygen.
Förutom generös betygsättning återstår då möjligheten att dessa skolor håller exceptionellt hög kvalitet på sin undervisning. Det kan då vara intressant att jämföra med andra populära gymnasier i Stockholm. Trots att eleverna vid Södra latins och Blackebergs gymnasium presterade ungefär lika bra på de nationella proven i nian som eleverna vid toppskolorna var andelen med 20,0 betydligt lägre (2,4 respektive 3,4 procent). När elevunderlaget beaktas är Södra latin en av de skolor som sätter lägst andel toppbetyg i Sverige. Om detta beror på tuffa betygskrav eller på att undervisningen varit sällsynt dålig kan vi inte avgöra men Stockholms gymnasier torde ha mycket att lära av varandra – antingen vad gäller undervisning eller betygssättning.
Att sätta betyg är en myndighetsutövning med livsavgörande konsekvenser. Ett ovillkorligt krav är därför att prestationer ska bedömas lika oavsett var och av vem de utförs. I ett system med stark konkurrens om eleverna, dålig eller obefintlig extern utvärdering och examination och där elevtillströmningen är avgörande för hur mycket resurser en skola får finns det inga effektiva mekanismer för att upprätthålla likvärdigheten.
För att åtgärda detta finns tre vägar att gå. En är ett omfattande system med centralt rättade nationella prov som i hög grad blir bindande för en skolas betygsättning. Av praktiska skäl skulle detta troligen kräva en återgång till ett system med ämnesvisa slutbetyg. En annan är att återinföra studentexamen med utomstående examinatorer, vilket i dag finns på de internationella IB-gymnasierna.
Den tredje möjligheten är att öppet erkänna att vi inte längre har ett system där avgångsbetygen är jämförbara. Därmed har den centrala betygsbaserade antagningen till högskolan förlorat sin legitimitet, och det naturliga blir att låta varje enskild högskola avgöra på vilka grunder studenter ska antas. Tyvärr verkar varken regering eller opposition vara villig att beträda någon av dessa vägar.
Magnus Henrekson
professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning
Jonas Vlachos
fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning
Visar 1-10 av 204. Per sida:
Se till att lärare har dom rätta redskapen för att sätta betyg: 1.gör läraryrket attraktivt så att man kan rekrytera dom bästa
2.ge dessa en bra utbildning
3. ge dom redskap i form av BRA kursplaner med exempel. just nu är ju kursplanerna (de flesta) oanvändbara redskap för lärare och elever.
* givet detta så har vi då bra lärare med bra verktyg som kan arbeta för att höja elevernas kunskapsnivåer på riktigt. Kan det vara så svårt?
Eva L, 11:07, 21 augusti 2009. Anmäl
"En del av förklaringen tror jag är att för 10 år sedan var dagens betygssystem helt nytt och många lärare var inte helt säkra på hur betygssättningen skulle gå till (många är det fortfarande) och därför ovilliga att sätt för höga betyg, nu har nog den rädslan släppt och många gillar att dela ut fina betyg till höger och vänster."
Helt korrekt! Jag gick ut 1998 och känner igen det där, liksom kvoteringen om hur många MVG det får finnas. Jag hade konsekvent MVG på alla prov i kärnämnena men fick ändå "bara" VG i slutbetyg. Något jag fortfarande surar över då de där betygen följer med en livet ut.
Precis som att jag på senare års universitets- och högskolestudier märkt hur kvaliteten på nya studenter sjunkit drastiskt. Man får nästan sitta och skämmas å andras vägnar. Ett skämt, som jag önskar att jag kunde lämna bakom mig.
Peter N., 23:32, 20 augusti 2009. Anmäl
Det är bra att debatten kommer upp, men den kan bli sned.
Det finns säkert skolor som fuskar i detta sammanhang, men inte alla. Man måste sätta det i perspektiv till vilka elever som går i skolan.
Om man tittar i artikeln på vilka skolor som har många MVG-elever, så ser det inte så främmande ut ändå. Vissa skolor är mycket populära och har därför elever med mycket höga betyg från högstadiet och som oftast har stor studiemotivation. Det är därför de sökt till just denna skola. Om det sedan är så bra är en annan fråga...
Jag har själv ett barn som går på en av dessa skolor. Det enda jag kan säga är att det kanske ställs för höga krav ibland i stället. Har man under en lång period haft elever som är studiemotiverade och begåvade kan man som lärare lätt bli ”fartblind” och tro att den nivå som eleverna i denna klass ligger på är normalnivå, när den i verkligheten är mycket högre. Då är problemet i stället att eleven kanske inte får det MVG som den kanske förtjänar. Efter denna debatt har s
En mamma, 11:06, 19 augusti 2009. Anmäl
Det har ju alltid varit kännt att om man läser ett mer praktiskt program, ex. fordon, så är det lättare att få bra betyg än om man läser, ex. Naturvetenskapliga
Som sagt, detta är inget nytt för oss om jobbar inom skolan. Men det är heller långt, långt ifrån det enda problemet! Vad gäller gymnasieskolan som jag är verksam inom finns det i princip inget gott att säga om reformen från -94, i själva verket vore det bästa att bara rulla tillbaka den och åter-förstatliga skolan samtidigt. Problemet är att både socialdemokraterna och de borgerliga partierna är lika insyltade i nedrivningen av skolan (om än med olika motiv) att ingen av vågar säga sanningen. Istället låtsas man som ytterligare reformen är lösningen - tvärt emot vad varenda yrkesverksam lärare kan intyga.
Nisse Hult, 23:39, 18 augusti 2009. Anmäl
Ett sätt att få en mer korrekt betygsättning, om man inte helt vill förstatliga skolan, vore att ha nationella prov i alla ämnen där alla mål och betygskriterier kan bedömas. Vidare skulle man ha en nationell provrättningsmyndighet. Ingen skulle veta i förväg om det var läraren eller myndigheten som skulle komma att sätta betyget på en elevs prestationer. I de fall myndigheten skulle göra detta skulle läraren skicka dit uppsatser, eventuella expertutlåtanden om funktionshinder, videoinspelningar av elevens muntliga och praktiska moment, samt uppgifter om huruvida eleven tagit del av undervisningen eller ej.
Eva Jorendal, 18:57, 18 augusti 2009. Anmäl
Jag är en behörig Härnösandslärare som blivit felaktigt uppsagd. Kommunens företrädare har erkänt detta och betalar mig skadestånd, motsvarande flera årslöner, för brott mot lagen och kollektivavtalet samt för sin vägran att rätta sig efter domen. Fast domen är precis som de själva har medgett att den ska vara vägrar de alltså att rätta sig efter den! Dessutom har jag i flera år dessförinnan varit avstängd från att undervisa – utan sakskäl. Hela tiden har jag haft lön. Naturligtvis bör jag få återgå i tjänst så att skattebetalarna får någon valuta för pengarna. Ett sätt att få en mer korrekt betygsättning, om man inte helt vill förstatliga skolan, vore att ha nationella prov i alla ämnen där alla mål och betygskriterier kan bedömas. Vidare skulle man ha en nationell provrättningsmyndighet. Ingen skulle veta i förväg om det var läraren eller myndigheten som skulle komma att sätta betyget på en elevs prestationer. I de fall myndigheten skulle göra detta skulle läraren skicka dit uppsats
Eva Jorendal, 18:24, 18 augusti 2009. Anmäl
Är detta en nyhet kan man ju även fråga sig?
Redan vid införandet av det målrelaterade betygsystemet såg man två potentiella problem: dels att ett målrelaterat system är problematiskt som urvalskriterium, eftersom alla ju teoretiskt kan få högsta betyget, och då är det inte lätt att göra något urval. Man var också rädd för att det skulle vara svårt att formulera tydliga mål och kriterier. Flera forskningsrapporter har visat på problemen med systemet (bl.a. Selghed, Tholin). Leif Davidsson levererade på regeringens uppdrag ett betänkande 2007 där kritiken är mycket hård mot implementeringen av det nya betygssystemet ”Faktum är att läroplanen från 1994 egentligen aldrig har genomförts".
En förklaring till den stora ökningen av MVG är att när systemet infördes 1994 fanns det inga riktlinjer för vilken kunskapskvalitet som skulle motsvara MVG i de olika ämnena. Därav att mycket få MVG sattes dom första åren, vilket ur ett elevperspektiv är skandal. Skolverket har inte heller (i stort s
Fröken P, 17:20, 18 augusti 2009. Anmäl
Är detta en nyhet kan man ju även fråga sig?
1994 infördes ett nytt mål- och resultatstyrt system i svensk skola. Vissa lärare pratar fortfarande om detta, 15 år senare, som det "nya" systemet. Tidigare hade man haft ett normrelaterat system med huvudsyftet att rangordna elever. Att nu bedöma elevers kunskapsutveckling utifrån kursplaner med fastställda målformuleringar och absoluta betygskriterier var något helt nytt i Sverige. Man ville att betyget skulle reflektera elevens faktiska kunskaper och färdigheter.
Redan vid införandet av det målrelaterade betygsystemet såg man två potentiella problem: dels att ett målrelaterat system är problematiskt som urvalskriterium, eftersom alla ju teoretiskt kan få högsta betyget, och då är det inte lätt att göra något urval. Man var också rädd för att det skulle vara svårt att formulera tydliga mål och kriterier. Frågan om betyg och likvärdig bedömning har sedan dess diskuteras i olika fora. Flera rapporter har visat på problemen, t.ex. leverer
Fröken P, 17:12, 18 augusti 2009. Anmäl
Jag bor i Frankrike sedan 5 àr och här har de nationell examination i slutet pà gymnasiet i alla ämnen. Dessa prov är anonyma och rättas av lärare fràn andra skolor än ens egen. Detta är det enda sättet att fà jämförbara betyg.
Peter, 14:51, 18 augusti 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
