"Krav på svenskkunskaper skärps för invandrare"
Publicerat 2008-02-18 00:50
Utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni: Regeringen inför maxtid på tre år och nationella slutprov i sfi-programmet. Bristerna i svenskundervisningen för invandrare (sfi) är alarmerande. Nu tar därför alliansregeringen ett samlat grepp om problemet och presenterar i dag ett reformprogram med högre krav på både elever och utbildning. Vi inför obligatoriska nationella slutprov som ska börja användas från årsskiftet. Därtill får flyktingar och invandrare inte ägna mer än tre år för att slutföra sin sfi-utbildning, vilket kommer att öka studiedisciplinen och genomströmningen. Framöver kommer också den nationella inspektionen av sfi att förstärkas med ökade sanktionsmöjligheter. Det ska inte längre vara möjligt att använda sfi som en form av försörjning år efter år utan att få några språkkunskaper, skriver utbildningsminister Jan Björklund och integrationsminister Nyamko Sabuni.
DN Teman i artikeln
Att bryta utanförskapet är regeringens viktigaste uppgift. För att undvika att de som kommer till vårt land förvisas till bidragsberoende och passivitet har arbete och grundläggande kunskaper i svenska språket en avgörande betydelse. Forskare har visat att kunskaper i mottagarlandets språk avsevärt ökar chanserna att få ett arbete. Sambandet understryks även i undersökningar av svenska förhållanden - de med lägst kunskaper i svenska får mer sällan anställning än de som har goda kunskaper.
Regeringens satsningar på det arbetsmarknadspolitiska området ser vi redan nu resultatet av. Inte under någon jämförbar period sedan början av 1990-talet kan man se en sysselsättningsökning för utrikes födda som är så stark som nu: Av de 92 000 nya jobb som skapades under 2007 gick 41 000 till en utrikes född - alltså nästan hälften av de nya jobben. Samtidigt kan vi inte slå oss till ro och vara nöjda. Antalet människor som söker sig till Sverige är rekordhögt. För att ge nyanlända de bästa möjligheterna till arbete och integration är kunskaper i svenska en förutsättning.
De brister som råder i svenskundervisningen för invandrare (sfi) är i detta sammanhang alarmerande. Det nationella statistiska underlaget vad gäller sfi är i sig bristfälligt. Oredan i siffrorna och stora skillnader mellan kommunerna försvårar analysen. Resultaten av de undersökningar som genomförts ger dock en samstämmig bild. Dagens svenskundervisning för invandrare präglas generellt av bristande kvalitet och låga krav på studieresultat.
Hela nio av tio sfi-lärare saknar utbildning på rätt nivå i undervisningsämnet svenska som andraspråk. En alltför allmänt hållen kursplan med abstrakta målformuleringar gör det omöjligt för eleverna att förstå vilka krav som ställs.
Med dagens regler är det helt möjligt att använda sfi som en form av försörjning år efter år, utan att egentligen få några språkkunskaper eller prestera några resultat. För många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid eller avbryts i förtid. Omkring 25 procent av dem som började sfi 2003/04 hade inte avslutat sin utbildning efter två år utan fortsatt att studera.
Den sammantagna bilden som växer fram av den statistik som finns att tillgå är svårsmält. Hur kan en utbildning tillåtas fallera på detta sätt? Alliansregeringen tar nu ett samlat grepp om svenskundervisningen för invandrare och presenterar i dag "sfi-lyftet" - med högre krav på både elever och utbildning:
1. Nationella slutprov på samtliga studievägar. För att säkerställa att de som deltar i undervisningen når de kunskaper som krävs inför vi obligatoriska nationella slutprov på samtliga tre studievägar. Proven utgör grund för kursexamen och ökar likvärdigheten över landet vad gäller resultat och bedömning. Skolverket får i uppdrag att utforma proven, som ska kunna börja användas från och med den 1 januari 2009.
2. Tydliga mål i kursplanen för sfi. Dagens kursmål i sfi är för abstrakta. Målen ska vara distinkt utformade så att de på ett tydligt sätt anger vilka krav som ställs vad gäller kunskaper som eleverna ska ha med sig vid avslutad kurs och bidrar till en likvärdig bedömning. Skolverket får i uppdrag att konkretisera de övergripande målen och målen för de tre kurserna. Huruvida eleverna har nått målen utvärderas genom de nationella slutproven.
3. Begränsad tid i sfi. För många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid, avbryts i förtid alternativt påbörjas och avbryts under flera år.
Regeringen tillsätter nu en utredning i syfte att införa en tidsbegränsning inom sfi. En flykting eller invandrare ska framöver ha en begränsad tid om till exempel tre sammanhängande kalenderår för att slutföra sfi och möjlighet att avbryta och återuppta studierna maximalt två gånger. De som inte når målen inom denna tid ska hänvisas till att läsa svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.
Endast vid särskilda skäl ska de tre åren kunna överskridas, till exempel vid föräldraledighet eller sjukdom. Utredningen ska också överväga hur hänsyn till individuella förutsättningar kan regleras, liksom tillgången på lärare med kompetens i svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning.
Sfi blir därmed en särskild åtgärd enbart för nyanlända flyktingar och invandrare, vilket kommer att skapa ett tydligare fokus med ökad studiedisciplin och ökad genomströmning i utbildningen. Vissa kommuner har krav på att invandrare med dåliga kunskaper i svenska måste läsa sfi för att få socialbidrag, utan egentlig tidsgräns för studierna. Det leder även till en icke önskad inlåsningseffekt. Med den tänkta treårsgränsen måste också kommunerna tänka om hur de på bästa sätt kan introducera människor på den svenska arbetsmarknaden.
4. Utvärdering av sfi. Någon genomgripande utvärdering av sfi har inte utförts under de senaste tio åren, trots en låg måluppfyllelse och genomströmning och trots att underlaget för nationella analyser brister. Statskontoret får nu i uppdrag att göra en utvärdering av sfi, med fokus på deltagarnas resultat, lärarnas kompetens och kommunernas organisation av utbildningen.
5. Lärarlyft för sfi-lärare. Lärarnas kompetens och utbildning är en mycket viktig faktor för elevens resultat. Det gäller att läraren har såväl lärarutbildning som utbildning i det ämne han eller hon undervisar i. Men av sfi-lärarna är det endast 11 procent som har ämneskompetens motsvarande 40 poäng i svenska som andraspråk, vilket inte ska underskattas som bidrag till ett svagt resultat. Vi öronmärker särskilda medel för att lyfta sfi-lärarnas kompetens. Sammanlagt satsas 61 miljoner kronor fram till 2010.
6. Förstärkt nationell inspektion. Till detta kommer också en intensifierad nationell inspektion av sfi. Den nya nationella skolinspektionen får fördubblade resurser och ökade sanktionsmöjligheter. Skolinspektörerna kommer att ha som uppdrag att också inspektera sfi runt om i landet för att säkerställa att kraven på kvalitet och resultat uppnås.
7. Prestationsbaserad sfi-bonus. Regeringen har redan tidigare aviserat en prestationsbaserad bonus inom sfi. Bonusen kommer att ges till elever som klarar sina studier med godkänt betyg inom en viss tid. Detta ger en tydlig signal att språket är viktigt och ökar incitamenten för eleverna att nå de högre nivåerna.
Att alliansregeringen når rekordframgång vad gäller jobb till invandrare efter bara ett drygt år vid makten gör proportionerna av det socialdemokratiska misslyckandet uppenbara. Mona Sahlin har ett tungt personligt ansvar, inte minst efter sin tid som integrationsminister. Vi tar med sfi-lyftet ytterligare ett viktigt steg i integrationspolitiken. Språkkunskaper ger egenmakt. Det ökar möjligheterna att få jobb och klara sin försörjning. Stärkta språkkunskaper bryter utanförskapet.
jan björklund
nyamko sabuni
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
