"Kusliga missförhållanden inom svensk äldreomsorg"

I dag presenteras betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" för äldreminister Maria Larsson. Betänkandet innehåller tio förslag som kan ge svensk äldreomsorg en annan inriktning än den som finns i dag. Grundläggande är tonvikten på individens makt att bestämma över sitt liv och behovet av en nationell värdegrund. Förslagen är följande:

En lagstadgad nationell värdegrund som ger en tydlig definition av vad äldreomsorg är. Värdegrunden handlar om ett värdigt liv som innebär integritet, möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande, individanpassning, delaktighet i beslut och insatser, insatser av god kvalitet samt ett gott bemötande av den äldre och närstående samt välbefinnande som innebär rätten till trygghet och meningsfullhet. Genom denna definition blir äldreomsorgens uppgift mer att "organisera vardagen" för den som behöver hjälp med detta, och inte huvudsakligen "vård av sjukdom", det vill säga ålderdom.

Stimulansbidrag för att utbilda äldreomsorgens ledare i värdegrundsarbete. Själva uppgiften för äldreomsorgens ledare blir att operationalisera värdegrunden i den lokala verksamheten, ungefär som varje skola gör i sin lokala arbetsplan.

Handlednings- och informationsmaterial till medborgare om kommunens arbete med värdegrunden.

Bedömningskriterier för tillsyn av värdegrundens tillämpning, nödvändigt för statens uppföljning.

En ny bestämmelse i socialtjänstlagen som anger den enskildes rätt att så långt det är möjligt bestämma över beslutade insatser, en förutsättning för flexibilitet och individanpassning. Tanken är att den enskilde skall kunna bestämma både tid och sätt för olika insatsers genomförande. Men också att kunna anpassa insatser efter den enskildes behov och inte utifrån kommunens tjänsteutbud.
Krav på att det i en plan hos socialnämnden skall framgå vad som skall uppnås med hjälpinsatser och hur de skall genomföras. Planen skall upprättas med den äldre eller dennes närstående. Syftet är att ge den enskilde en grundläggande makt att påverka till förmån för de egna behoven.

Ett validerat nationellt instrument för behovsbedömning tas fram, något som säkrar rättvis bedömning för alla.

Stimulansbidrag för kompetensutveckling av biståndshandläggare

Stimulansbidrag för att införa värdegrundsmärkning av verksamheter inom äldreomsorgen. Märkningen skall vara ett branschens eget kvalitetsmärkningssystem som framför allt mäter livskvalitet

Kommunal befogenhet att utge ersättning till enskilda personer, det vill säga en möjlighet för en kommun att ersätta den som ej fått den tjänst som utlovats.

Som präst, och nu de senaste åren som direktor vid Ersta diakoni, har jag följt många människor under deras sista år. För varje människa jag träffar är det en sak som blir allt tydligare - man får inte mindre stark personlighet för att man blir äldre, snarare träder individen fram allt tydligare med åren.

Det finns mot den bakgrunden, inom svensk äldreomsorg, skrämmande missförhållanden på det emotionella området. Äldre behandlas som bara kroppar utan integritet, utan själsliv och utan intressen. Det påminner i sina värsta former om när man för några decennier sedan opererade spädbarn utan bedövning eftersom de inte antogs kunna känna smärta. Äldreomsorgen är i långa stycken organiserad utifrån fördomar eller i mina ögon felaktiga föreställningar om vad åldrande och ålderdom är.

Att vara äldre är i sig ingen sjukdom. Samma dag vi föds inleds åldrandet. Behovet av individuellt och kärleksfullt bemötande minskar inte med åren. Det finns antagligen ett djupt mänskligt skäl till att så mycket tid och spaltutrymme i våra vuxenliv tas upp av nära relationer och sökande efter närhet.

Även om vi ofta talar om "de äldre" som ett slags kollektiv så visar forskningen att vår personlighet blir tydligare och mer accentuerad allteftersom åren går. Med andra ord: kollektiva lösningar passar dåligt för äldre människor. Och ändå är nästan all äldreomsorg uppbyggd just såsom en kollektiv lösning med standardiserat utbud.

Människan blir inte hjälplös för att allt inte fungerar. Många äldre, liksom många barn och medelålders för den delen, har någon funktion som är nedsatt. Det kan vara hörseln, minnet, orken. Att en funktion försvunnit säger ingenting om de andra. Den som hör dåligt kan vara fena på att laga mat. Den som har det tungt att gå kan minnas berättelser och ha kvar sin förmåga att ge tröst. Alla människor söker efter en uppgift, en mening, med sina dagar. Åldrande och döende kan vara mycket meningsfullt. Den som får förutsättningar att fortsätta leva värdigt som människa kan för sig själv och omgivningen vara oerhört betydelsefull under sin avslutande tid. Gamla själssår kan läkas. Konflikter kan sonas. Intressen som pyrt i skymundan en livstid kan blomma upp.

I genomsnitt tillbringar en människa sina sista två år i omsorg. Det är en tid som kan vara ett långsamt och kanske otryggt utslocknande. Eller en tid för meningsfulla avslut och eftersläntrande blomningar. Det finns många enskilda exempel att vara stolt över och bygga vidare på i den svenska äldreomsorgen. Jag har i arbetet som särskild regeringsutredare om värdighetsgaranti kommit i kontakt med flera beundransvärda exempel:

I Emmaboda kommun har en gemensam värdegrund utarbetats som bygger på respekt för människan och hans eller hennes behov. Omsorgspersonalen lägger stor vikt vid bemötandet eftersom kvaliteten bestäms i den stund som människor möts.

I Huddinge kommun skall fem grundläggande värderingar genomsyra äldreomsorgen: skapa mening, visa respekt, erbjuda trygghet, ta till vara kunskap samt ha ett gott bemötande.

Vid äldreboendet Andreas Ands minne i Uppsala har man ställt sig frågan: "Skulle du själv, som nu är anställd, vilja bo här när du blir gammal och behovet uppstår?". Personalrummet har tagits bort för att öka umgänget mellan personalen och de äldre. Fokus ligger i stället på varje individs specifika intresse och behov av en innehållsrik vardag. Här lever de äldre längre än genomsnittet, och både personalomsättningen och sjukfrånvaron bland personalen är minimal.

Hattstugan på Gotland har blivit en modellverksamhet och utbildare för vård av personer med ett demenshandikappade.

Vid Norrtälje Tiohundraförvaltning har man slagit samman kommunens äldreomsorg och landstingets hälso- och sjukvård för att komma ifrån "stuprören".

Dessa goda exempel kommer med största säkerhet att bli tongivande i framtidens äldreomsorg. Men det räcker inte att kunna hämta olika goda exempel, det behövs nationella krafttag som i grunden omdefinierar det vi kallar äldreomsorg. Det behövs en värdegrund som gäller för alla, som följs upp och vars resultat kan bedömas inte av myndigheter och specialister utan av vanliga människor.

I grunden handlar det om att omdefiniera vad som är äldreomsorg. Rätt använda blir några av förslagen ovan också en konkret anledning att tala om en "värdighetsgaranti". Om den borgerliga alliansen kan enas om den utgångspunkten, fattar beslut om en nationell värdegrund och genomför en politik baserad på utredningens förslag som ger makt åt individer och individualitet så kan värdighet för våra äldre garanteras.
thorbjörn larsson

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut