"Låt oss vara goda av egoistiska skäl"

Julen är här, den helg som för många symboliserar godheten, generositeten och medkänslan mellan de människor som befolkar vår jord. Och vi är alla överens om att en helg som påminner oss om värdet av att vara en god medmänniska är förtjänt att firas oavsett om det är vår tro att Gud föddes som människa den där dagen i Betlehem för lite mer än två millennier sedan.

Samtidigt är vi alla medvetna om att godheten inte bara bör uppmärksammas under några få intensiva dagar innan det gamla året övergår i ett nytt. Med undantag för enstaka förhärdade själar försöker vi leva våra liv som goda medmänniskor, eller åtminstone undvika att göra det som är ont. Ofta lyckas vi, ibland misslyckas vi, men de flesta av oss lever livet i en önskan att finnas där för andra.

Men varför egentligen? Vad är det som säger att vi får ett bättre liv om vi visar hänsyn, månar om vår nästa och försöker göra det som är gott? Kan vi inte precis lika gärna vara elaka och hänsynslösa mot våra medmänniskor? Religionerna hävdar att goda gärningar får sin belöning och att onda gärningar får sitt straff. Men vad har vi för motiv att göra gott om vi ställer oss tveksamma till religionernas försäkringar om det godas förträfflighet och om hur vi kan råka illa ut när vi bär oss illa åt mot våra medmänniskor?

Det är intressant att det under de senaste åren har genomförts ett antal studier som pekar i samma riktning, nämligen att godhet faktiskt lönar sig. De vetenskapliga beläggen för att medmänsklighet inte bara gagnar andra utan också oss själva blir allt mer övertygande.

Studier har till exempel visat att när vi är generösa aktiveras ett njutningscentrum i hjärnans mesolimbiska system, vilket innebär att vi faktiskt får en lustupplevelse av att behandla andra människor väl. Intressant nog är det samma njutningscentrum som också blir aktiverat av att vi äter god mat, ägnar oss åt sex eller använder narkotika.

Så njutningen att vara generösa mot våra medmänniskor, vare sig det är vår egen familj, en flyktig bekantskap eller ett svältande barn i ett annat land, är något vi kan unna oss många gånger varje dag, i medvetenhet om att till skillnad från de andra njutningsmedlen ger det inte upphov till några biverkningar.

Finns det andra skäl än njutningen att göra gott för andra? Det verkar vara så. I ett antal undersökningar har forskare visat att goda gärningar ger positiva effekter för den som utför dem, samtidigt som de ger upphov till en spridningseffekt. Ett exempel är den undersökning där man gav en kaka till hälften av studenterna som satt och läste på ett universitetsbibliotek, medan resten av studenterna inte fick någon kaka. När man en stund senare skickade fram en annan student som bad om hjälp visade det sig att de som hade bemötts med generositet i form av en kaka var mer benägna att hjälpa sin medstudent.

Samtidigt blir vi också mer skickliga och produktiva om vi bemöts av generositet. I en undersökning visade det sig att läkare som hade fått en liten karamell var bättre och snabbare på att ställa diagnos på patienter, samtidigt som de var mer kreativa och hade mindre förutfattade meningar än läkare som inte hade fått någon karamell. Och på företagsnivå visade det sig att företag där man var generös med beröm och uppskattning i genomsnitt hade mer än tre gånger så hög lönsamhet som företag där man snålade med denna form av generositet. Godhet mot vår nästa leder således inte bara till att vi får generositet tillbaka, utan också till att människor runt om oss gör mer för andra och för helheten.

En form av medmänsklighet är den kroppskontakt som inte inkräktar på vårt revir. Denna beröring bygger upp förtroende och tillit mellan människor, vilket i sin tur genererar godhet tillbaka. I en undersökning studerade man hur mycket dricks som gäster gav till en servitör. Det visade sig att om servitören rörde vid gästens axel eller handrygg under 1,5 sekunder blev dricksen större. En liten gest av medmänsklighet gav upphov till generositet tillbaka.

Detta är några exempel bland många som alla pekar i samma riktning, nämligen att vi för egen del tjänar på att behandla våra medmänniskor väl. Samtidigt sprider vi små eller stora vågor av goda gärningar runt omkring oss. Och varför är det då så? I studier på olika djurarter har det visat sig att det är en evolutionär fördel att gruppen utvecklar altruism, generositet och benägenhet att samarbeta med andra.

Så vare sig vi är inbitna ateister, tveksamma agnostiker eller troende finns det idag övertygande belägg för att godhet faktiskt lönar sig, på individnivå och för grupper av människor. Vi kan vara goda medmänniskor av den enkla anledningen att det inte bara gagnar människor runt omkring oss, utan att vi också tjänar på det för egen del.

Om detta har Dalai lama sagt följande kloka ord: Enfaldiga själviska människor tänker alltid på sig själva och resultatet blir negativt. Kloka själviska människor tänker på andra och hjälper andra så mycket de kan, och resultatet blir att de själva gynnas av detta. Dalai lama säger med detta uttalande att vi mycket väl kan välja att vara goda av egoistiska motiv. Och han ger också stöd till tanken att vi gagnas för egen del om vi är goda.

Ibland kan vi få intrycket att det onda dominerar på bekostnad av det goda. Vi läser i tidningen om misshandel av unga och gamla som leder till svåra skador eller död. Vi hör om krig, förföljelse av minoriteter och fängslande av oppositionella, vilket får vårt hjärta att bäva och ställa oss frågan om det onda kommer att gå segrande ur striden om människans hjärta.

Men det finns också ett annat perspektiv. När vi hör om att någon har blivit misshandlad i tunnelbanan så har vi en tendens att glömma bort att miljontals människor varje dag färdas med allmänna kommunikationer, ibland packade som sillar, utan att misshandla varandra (vilket få andra arter på vår jord skulle klara av). När vi läser om väpnade konflikter där människor skadas och dör har vi en tendens att glömma bort alla de fredliga zoner av vår jord som existerar idag.

Visst finns det faror på vägen. På grund av människans destruktiva krafter står vi idag inför de hot som massförstörelsevapen och en pågående miljöförstöring utgör. Till detta kommer de förbättrade transportmöjligheterna, vilket lett till att epidemier sprids på ett sätt som vi inte ens hade kunnat föreställa oss för några decennier sedan. Samma vetenskapliga och tekniska utveckling som skapar fantastiska möjligheter till hälsa, ett långt liv, personlig utveckling och ökad materiell standard skapar också de stora risker som mänskligheten nu står inför.

Det som kommer att avgöra om mänsklighetens resa in i framtiden kommer att bli mot en allt större välfärd, ett större välbefinnande och allt mer lycka eller alternativt mot försämrade mänskliga förutsättningar och i värsta fall vår egen undergång, det är huruvida vi låter den grundläggande tanken om godhet, som bland annat julen symboliserar, genomsyra vårt tänkande och vårt samhälle eller ej.

Om det inte är min uppgift att våra medmänniska? Vems uppgift är det då?

STEFAN EINHORN

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut