”Ny bankreglering gör rörliga bolån dyrare”
Publicerat 2009-11-10 00:50
Finansinspektionen: Nya låntagare som nu ger sig in på bostadsmarknaden tar en betydande risk. Räntorna framöver kommer att stiga brant inte bara på grund av att inflationen återvänder. Även nya bankregleringar inom bland annat EU kommer att driva upp kostnaden för i synnerhet rörliga bolån. Vi skärper därför tillsynen av bankernas kreditgivning, skriver generaldirektören Martin Andersson och chefsekonomen Lars Frisell.
DN Teman i artikeln
Trots att arbetslösheten stiger och svensk ekonomi krymper med fem procent – det största fallet på flera decennier – så växer hushållens bolån med över åtta procent i årstakt. En rekordstor andel av hushållen väljer också att ta lån med rörlig ränta. Anledningen är naturligtvis dagens extremt låga ränteläge. Med rörligt lån har räntekostnaden för genomsnittsvillan i riket sjunkit med 3 500 kronor i månaden på ett år. I framtiden kommer krediter att bli dyrare igen, inte bara på grund av att inflationen återvänder. Nya regleringar på bankmarknaden kommer också att höja kreditkostnaderna.
Det är egentligen inte konstigt att bolånen har tagit en sådan fart. För skuldsatta hushåll som inte har drabbats av lågkonjunkturen har finanskrisen inneburit en rejäl ökning av den disponibla inkomsten. Det här gäller i synnerhet i städer med dominerande tjänstesektor och där arbetslösheten inte har slagit särskilt hårt. Att välja rörliga lån är också naturligt – bundna räntor lönar sig sällan i det långa loppet.
Nya låntagare som nu ger sig in på bostadsmarknaden och har litet eller inget kapital att skjuta till tar en betydande risk. Eftersom räntorna förväntas stiga brant framöver kan ett antal hushåll få det tuffare ekonomiskt. För det stora flertalet hushåll kommer dock inte bolånet att bli ett oöverstigligt problem. Men kraftigt ökade räntekostnader och eventuellt sjunkande fastighetsvärden kan få stora effekter på hushållens konsumtion och därmed realekonomin i stort. Finansinspektionen går nu ut i ett särskilt tillsynsärende och kontrollerar att bankerna tar hänsyn till både framtida ränteläge och risken för arbetslöshet i sin kreditgivning.
På längre sikt måste vi få till stånd ett nytt samhällskontrakt mellan staten och den finansiella sektorn. Två allvarliga bankkriser i Sverige på mindre än 20 år, båda med långtgående konsekvenser för realekonomin, är helt enkelt inte acceptabelt. Det nya kontraktet innebär att bankerna ska ta större ansvar för de risker de tar, att de ska ha större kapitalbuffertar för oväntade risker och att staten ska ha en bättre förhandlingssituation när ett finansiellt företag är på väg att haverera.
Arbetet med dessa regleringsförändringar drivs inom EU och flera internationella organ. När de är genomförda kommer de att minska risken för finansiella kriser och framför allt minska de potentiella kostnaderna för skattebetalarna när en kris ändå inträffar. Men det kommer också att öka bankernas finansieringskostnader. Och detta kommer obönhörligt att öka kostnaden för krediter. För dem som följt upprinnelsen till krisen borde det vara välkomna nyheter, det låga priset på kreditrisk var en huvudorsak till de obalanser som byggdes upp.
En av de viktigaste insikterna från den finansiella krisen är faran med likviditetsriskerna som finns i det finansiella systemet. Svenska banker som inte var inblandade i de komplexa strukturerade produkter som utlöste krisen bär också på betydande likviditetsrisker. De svenska bolånen, som knappt amorteras alls och därmed sträcker sig över många decennier, finansieras till stor del med obligationer med löptider på två till fem år. Risken för att inte kunna refinansiera sig, det vill säga att inte hitta nya investerare när innevarande obligationer löper ut, tas av banken. Men om banken är för stor för att tillåtas gå omkull, står skattebetalarna för risken.
Finansinspektionen har påbörjat ett arbete med nya, bindande regler för bankernas likviditet. I samarbete med branschen ska vi definiera hur riskabla olika kassaflöden är, och vilka tillgångar som får ingå i bankens likviditetsreserv. Enkelt beskrivet kommer vi att sätta en gräns för hur kortsiktig bankens upplåning får vara i förhållande till dess utlåning.
I och med att bankerna också tvingas offentliggöra sin likviditetssituation skapar vi en genomlysning på marknaden som möjliggör jämförelser mellan bankerna. Det här kommer att stärka den finansiella stabiliteten, men det kommer också att öka kostnaden för krediter. I synnerhet krediter som i praktiken är mycket långsiktiga, som bolån med rörlig ränta.
Martin Andersson
generaldirektör Finansinspektionen
Lars Frisell
chefsekonom Finansinspektionen
Visar 1-10 av 19. Per sida:
vad händer den dagen det inte går att leva på att designa varandras websidor då?
trotts allt är det inte mycket av värde i stockholm som resten av landet behöver vad ni än må tro, om stockholm försvann i morgon skulle resten av sverige fungera utan problem. medans stoclholm inte skulle överleva många dagar utan resten av landet.
fredrik sundby, 22:00, 10 november 2009. Anmäl
Är emot statliga regleringar men på lånemarknaden är det inte fel att ha regler för utlåning. Om bankerna tog en ränta på 10% till lån för komnsumtion och den del av inbetalda ränta som översteg den aktuella räntan gick till amortering, och lån till bostäder borde vara ca 7-8 % och överstigande del gick till amortering de som då inte klarade av den räntan undvek då att handla på marginalerna och klarade sig bättre i framtiden.
nya kriser, 21:28, 10 november 2009. Anmäl
Jag tar mig friheten att vara lite självgod idag.
Jag har helt ärligt sagt det här i åtminstone tre års tid. Det är för lätt att få lån och för kortsiktig planering från låntagarna vilket i sin tur driver upp bostadspriserna till absurda nivåer.
Jonatan Rullman, 16:57, 10 november 2009. Anmäl
Om det nu är risker det handlar om varför sätts räntan rakt – d.v.s. varför blir inte räntan högra om jag t.ex. belånar över 50% av marknadsvärdet. Vore det alltså inte en klok idé att införa en staffflad skala där låg risk ger lägre ränta. Idag blir räntesatsen samma för hela lånet nästan ända upp till marknadsvärdet.
Puff, 13:34, 10 november 2009. Anmäl
Om annonserat pris är det pris som gäller (med accepterbar prutmån) skulle vi kunna se till att budgivningen försvann kanske tom förbjöds (som i andra länder)
Ingen budgivare, 13:02, 10 november 2009. Anmäl
Det är inte bara lagstiftningen kring banker som behöver ses över utan även mäklarlagen som inte ger några incitament till en sansad budgivning. Föreslår att jordabalkens regler om formalitet även skall gälla budgivningen. Till ex. skrifligt anbud med en tidsbundenhet skulle nog få flera köpare att tänka efter mera noga. Att sedan bankerna i princip har generalpanträtt är ju bara att beklaga en lagstiftning där inte partsjämvikten tillgodosets mellan borgenär och gäldenär.
Johan Schürer
Johan Schürere, 11:59, 10 november 2009. Anmäl
dot.com krisen löstes av FED med den metod "vi"/Rb nu använder i Sverige, bostadspriserna exploderade. Ett antal år senare fick USA en än värre kris - vem tror receptet kommer få annat utfall här?
Låga räntor och god tillgång på fastighetskrediter är ett grundrecept för att skapa en fastighetsbubbla.
Ivar Blå, 11:16, 10 november 2009. Anmäl
dot.com krisen löstes av FED med den metod "vi"/RB nu använder i Sverige, bostadspriserna exploderade. Ett antal år senare fick USA en än värre kris - vem tror receptet kommer få annat utfall här?
Låga räntor och god tillgång på fastighetskrediter är ett grundrecept för att skapa en fastighetsbubbla.
Ivar Blå, 11:13, 10 november 2009. Anmäl
dot.com krisen löstes av FED med den metod RB nu använder i Sverige, bostadspriserna exploderade. Ett antal år senare fick USA än en värre kris - vem tror receptet kommer få annat utfall här?
Låga räntor och god tillgång på fastighetskrediter är ett grundrecept för att skapa en fastighetsbubbla.
Ivar Blå, 11:11, 10 november 2009. Anmäl
Det finns ett enkelt incitament att få bankerna att inte göra ansvarslösa kreditbedömningar för bostadslån. Det är att begränsa låntagarens ansvar till säkerheten, dvs värdet på bostaden. Idag är du som låntagare obegränsat ansvarig för din skuld även om bostaden skulle sjunka under vad du lånat. I USA kan du i det läget alltid bli skuldfri genom att lämna nyckeln till banken. I Sverige kan banken jaga dig resten av livet. Med USA-modellen i Sverige skulle banker inte låna ut så hög procentandel av bostaden utan kräva en ordentlig insats och man skulle vara betydligt försiktigare allmänt med att ge krediter. Det vi nu ser är uppbyggnaden av en svensk subprime-lånekris med större återverkningar på låntagarna än i USA pga de svenska skuldansarsreglerna.
Mats Dagerlind, 11:07, 10 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
