”Ny lag behövs för att stärka rättssäkerheten”
Publicerat 2009-11-13 00:50
Avgående justitiekanslern Göran Lambertz: Domstolarna måste tvingas gå igenom invändningarna från en misstänkt som nekar till brott. Ibland fälls personer i våra domstolar utan tillräckliga bevis. För att råda bot på detta bör det införas en lagregel som tvingar domstolarna att uttryckligen gå igenom den misstänktes invändningar när denne nekar. Att bedöma bevisningen på ett korrekt sätt fordrar kunskaper och skicklighet. Där brister det i dag. Det är inte godtagbart att vissa blir fällda för att domaren inte vet hur man prövar ett åtal på ett rättssäkert sätt. Domarna måste bättre förstå psykologi och att de själva kan bli lurade av sina värderingar och fördomar, skriver Göran Lambertz.
Justitiekanslern
JK-ämbetet inrättades 1713 och kontrollerar på ett övergripande sätt att myndigheter och tjänstemän efterlever lagar och författningar. Främst handlar det om att upptäcka systematiska fel. JK är också regeringens ombud i skadeståndsmål och har tillsyn över landets advokater. Vidare är justitiekanslern åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Göran Lambertz gör sin sista arbetsdag i dag, fredag. På måndag tillträder han som justitieråd, dvs domare i HD. Anna Skarhed är utsedd till ny JK.
En läkare vars patient behöver snabb vård får köra för fort i trafiken. Det gjorde läkaren P. Men han åkte fast, och domstolen trodde inte på hans försäkran att han hade bråttom på grund av ett sjukfall. En ung domare fällde med motiveringen att det fanns mycket som talade för att P inte hade så bråttom. Först när P hade fått fram listor på några avgörande telefonsamtal blev han trodd. Högsta domstolen beviljade resning och han friades.
En pappa och en mamma, tidigare ostraffade, dömdes i tingsrätten för sexuella övergrepp mot dottern. Domstolen ansåg flickan helt och hållet trovärdig. Pappan fick fem års fängelse, mamman villkorlig dom. Inför rättegången i hovrätten berättade dottern om fortsatta övergrepp från pappans sida. Men dessa kunde inte ha inträffat. Flickan ansågs därmed inte sanningsenlig och föräldrarna friades i hovrätten.
En man, S, åtalades för narkotikabrott men frikändes. Hans tumavtryck på en plastpåse med heroin kunde enligt tingsrätten ha hamnat där av misstag, det fanns en någorlunda rimlig förklaring. Men hovrätten trodde inte på förklaringen och hänvisade till att tre personer hade lämnat ”passande berättelser” först under rättegången. S dömdes till tolv års fängelse. I Högsta domstolen kom det fram att hovrättens resonemang inte stämde. På alla tre punkterna hade hovrätten missförstått eller slarvat. Så HD skickade tillbaka målet och S friades.
Det här är tre ovanliga fall. Nästan alltid dömer svenska domstolar skickligt och rätt. Men det är likväl tre fall där domstolarna gjorde fel, och där felet fick allvarliga konsekvenser. Fallen hör till dem som vi hos justitiekanslern har gått igenom i ett projekt där vi har undersökt rättssäkerheten i brottmål. Det gjorde vi för några år sedan också. Då fann vi stora brister.
Rättssäkerhet kan beskrivas som den säkerhet för enskilda som en god och förutsebar rättsordning ger och vars yttersta garanti är att ingen döms för brott utan fullt bevis. Den som blir oskyldigt anklagad för brott är beroende av rättssäkerheten.
Den andra sidan av myntet är rättstrygghet. Det är den trygghet som består i att samhället tar sitt ansvar för att människor ska slippa bli utsatta för brott och att alla rimliga åtgärder vidtas för att brottslingar ska fångas och dömas.
Alla vill vi ha både rättssäkerhet och rättstrygghet. Men ibland står de mot varandra. Ju svårare det är att få någon fälld för ett brott som han nekar till, desto större är hans rättssäkerhet. Men desto mindre är också brottsoffrens rättstrygghet.
Det här är en svårighet som vi får leva med och som vi måste förstå och hantera på bästa sätt. Alla inser efter en stund att det måste finnas ett slags balans mellan rättssäkerhet och rättstrygghet. Det får inte vara omöjligt att fälla den skyldige, men inte heller finnas stora risker att oskyldiga döms.
Balansen ligger i det beviskrav som gäller. Och beviskravet är att det ska vara ”ställt utom rimligt tvivel” att den misstänkte är skyldig. Annars ska han frias.
I teorin är detta perfekt. Men i praktiken fungerar det inte alltid. Att skyldiga ibland går fria, det vet vi. Så måste det tyvärr vara, man hittar inte alltid tillräckliga bevis. Polis och åklagare måste göra allt de kan, men ibland blir det ändå ett misslyckande. Rättstryggheten lider nederlag.
Men man bör också bekymra sig om det andra problemet, riskerna för rättssäkerheten. Tyvärr finns det inte så många som håller ordentlig vakt mot dessa risker. De flesta advokater och domare gör det, många åklagare. Men rättssäkerhet är inte något man blir särskilt populär på. Inte många röster finns att vinna på slagordet ”kamp för att alla misstänkta ska frias om det saknas tillräckliga bevis!”. Och det finns naturliga förväntningar på fällande domar. Man vill ju att den skyldige ska bli fast. Men därmed sätter man också gärna rättssäkerheten åt sidan. Att rättstrygghet är ett populärare värde än rättssäkerhet kan tyvärr påverka även domare. Inte alla, men några.
Jag ser det hända att personer fälls utan tillräckliga bevis. Inte ofta, men ibland. Det må väl vara, kan man säga, om personen faktiskt är skyldig. Men om man slarvar med beviskravet drabbar det även oskyldiga. Och det kan vara min dotter eller din bror. Talar man med erfarna brottmålsadvokater säger många av dem att de upplever att det händer ungefär en gång per år att en klient som är oskyldig blir fälld. Det blir ganska många i landet på tio år om det stämmer.
Men det finns bot. I vår rapport om rättssäkerhet, som offentliggörs i dag, lämnar vi några förslag till åtgärder.
För det första bör det införas en lagregel som tvingar domstolarna att uttryckligen gå igenom den misstänktes invändningar när denne nekar. Säger han att han har alibi, att vittnet ljuger, att en sakkunnig misstar sig, att han handlade i nödvärn eller att någon annan måste ha lagt narkotikan i hans väska, måste domstolen pröva om påståendet kan vara sant. Så sker för det mesta i dag, men vissa domare skriver bara i domen att ”bevisningen mot X är så stark att han utan tvivel är skyldig”, eller något i den stilen.
Sådana domar är en fara för rättssäkerheten, liksom när domstolen helt förlitar sig på sin bedömning att en person som hörs inför rätten är tillförlitlig. Beteendevetenskaplig forskning visar att det är väldigt lätt att överskatta sin förmåga att bedöma tillförlitlighet, liksom att man gärna förväxlar tillförlitlighet med upplevd trovärdighet. Och domare är inte mycket bättre än andra människor på att bedöma trovärdighet.
För det andra måste vi se till att domare under utbildning, liksom lekmannadomare (nämndemän), förstår hur man inte får resonera. Att bedöma bevisningen på ett korrekt sätt fordrar kunskaper och skicklighet. Där brister det i dag. Det är inte godtagbart att vissa blir fällda för att domaren inte har kunskaper om hur man prövar ett åtal på ett rättssäkert sätt.
För det tredje måste domare kunna tillräckligt mycket psykologi. Naiviteten är ibland påtaglig. Domaren måste till exempel förstå att många svarar så som de uppfattar att frågeställaren vill, att de flesta är selektivt uppmärksamma på information som bekräftar den egna uppfattningen och att domaren själv kan luras av sina värderingar, sin omedvetna tro och sina fördomar.
Om justitiedepartementet och Domstolsverket tar de nödvändiga initiativen kommer rättssäkerheten i brottmål att ta ett skutt i rätt riktning. Att det därtill fordras proffsiga skickliga domare med mod och integritet, domare som kan stå emot förväntningar från medier och allmänhet, det är strängt taget en annan sak.
Göran Lambertz
justitiekansler
Visar 1-10 av 56. Per sida:
Vi kan ju försöka fortsätta med den värderingsgrund som EU-presidenten framför.
Skapa enighet baserat på olikhet enl romersk tradition.
Fast nog är det sättet att tänka välprövat instabilt vilket bevisas med globaliserad klimat- energi- och finanskris som besvärar alla parter utan undantag.
Nils-Erik Forsberg, 08:11, 20 november 2009. Anmäl
Hur kan Sverige kritisera andra länder för brott mot fokrätten då de självt "slaktar" sitt eget folk?
Idag är det stor -främmande på besök från Ryssland!
Och Sverige har ett gyllende tillfälle att samtidigt ta sitt ansvar- och lyfta upp de rättsävergrepp - som pågår i nutid i Sverige - och även med hänvisning till de otal anmälningar mot det svenska rättsväsendet, där åtminstone minst hundratusen ärenden ligger på vänt i Europadomstolen för prövning, bland annat rörande klagaomål ang brott mot de mänskliga rättigheterna.
Lyft upp debatten på en saklig nivå - med fokus - och utgångpunkt genom de otal outredda rättsövergrepp inom det svenska rättsväsendet.
Karin, 11:25, 18 november 2009. Anmäl
Den unga kvinnan i Regeringskansliets monter sade sedan avslutande (ung.) "Det är därför lagen finns, för vi vill inte ha dem här. De skall inte vara här utan utvisas. Vi vill inte ha dem här."
Jag blev så chockad av dessa ord från en som står i en monter för MR att jag glömde ta hennes namn tyvärr.
Tycker dock att Regeringskansliet borde vara mer noggranna med vilka de anställer och dessutom utbilda dem som skall arbeta med liknande frågor och även se till att de följer med i samhällsdebatten.
Görans förslag om en ny lag måste lyftas fram omedelbart. Den förtjänar inte att läggas underst i en hög av utredningar med en utredare som inte ens vet om varför det är viktigt att saken beaktas.
Utredningen som skulle utförts för mer än tre år sedan om en OBEROENDE RESNINGSKOMMISSION har vi fortfarande inte sett röken av. Det är dags nu! Människor kräver ett rättssäkert och demokratiskt land där alla är lika inför lagen och där man inte dömer efter personlig tro.
monica pernroth, 21:16, 17 november 2009. Anmäl
I går var det mässa i Älvsjö om mänskliga rättigheter. Där hade bl.a. Regeringskansliet en monter. Två unga personer fanns där. Kom i samspråk med dem om en person, oskyldigt dömd, som skall utvisas och barnen skall berövas sin far. Jag ifrågasatte om Sverige verkligen följer Barnkonventionen. Kvinnan förklarade för mig att han får väl ta med sig barnen, då han utvisas. Jag berättade att barnen är svenska medborgare och detta skulle inte gå. "Då skulle han väl ha tagit sitt ansvar och inte begått något brott" ,blev kommentaren. Åter förklarade jag att han är oskyldig och att jag vid en ev. resning, mycket väl skulle kunna visa på att han varit oskyldigt dömd, men att endast ca. 1,6% av alla får sin sak prövad i HD( i brottmål)
De två kunde inte på något sätt tro att inte ALLA som döms i domstol, är skyldiga.
Prövning i två instanser garanterar att människor som döms är skyldiga, var deras mening!
Jag frågade om de hade läst G.Lambertz artikel i DN. Nej, de såg enbart frågande ut. Sed
De människor som INTE har kommit i kontakt med rättsväsendet på något sätt i Sverige, tror antagligen att allt är bra.
Tag reda på, i en väl utförd undersökning, hur stort förtroendet för vårt rättsväsen är. Gör sedan nödvändiga förändringar omedelbart ,som sedan i sin tur utvärderas utan förutfattade meningar. Utvärdera OMEDELBART den nya processordningen EMR som bl.a. inte ger människor rätten att få föra sin talan i hovrätten.
ALLT SOM INTE FUNGERAR, måste ju förändras, inte sopas under mattan!
Problemet är att rättssäkerhet tänks vara på olika villkor vilket medför godtyckligt beslutsfattande.
Det går emot vad som välprövat framförs i grundlagen om att villkoret för rättsäkerhet är sakligt och opartiskt tänkande om ämnet. Lika villkoret för alla.
Nils-Erik Forsberg, 18:05, 17 november 2009. Anmäl
Jag har ca ett trettiotal mycket märkliga huvudförhandlingar, med flera andra rättsprocesser. Rättsprocesser som uppkommit efter att jag anmält grova våldsbrott mot barn i skolan dels familjevåld, samt anmälan om kidnappat barn. De initialt anmälda brott har icke varit föremål för rättsprocess, bortsätt från en förhandling i församlingshemmet på orten ang våldsbrott under lektionstid, vilka företrädare från samhället valde kalla för "skojbåk", trots allvarliga skallskador, frakturor på båda käkbenen, samt tandskador.
Karin, 15:09, 16 november 2009. Anmäl
God kväll!
Önskemål är att Peter Wolodarski bemöter, bl a Göran Lambertz debattartikel -och lyfter upp de problem som råder inom det svenska rättsväsendet. Tack på förhand. Och tack för många bra artiklar.
Med vänliga hälsningar Karin/
Många väntar med spänning!
Karin, 00:57, 16 november 2009. Anmäl
Endast genom att bekämpa maktmissbruk- och korruption kan medborgarna - och ytterst skattebetalarna få den rättssäkerhet, och rättstrygghet de har rätt till, vilket de också har en självklar - och lagstadgad rätt att kräva.
Karin, 00:47, 16 november 2009. Anmäl
Prioriteringsfrågor ?
Den åklagare som inte ser de faktiska problem som
samhället sliter med, och där många far illa, bland annat genom maktmissbruk- och korruption- och där de "små" s k vardagsbrott inte prioriteras, trots att många av de brott kan, och har förstört mångas liv totalt, och även skapat livslånga problem. Han kan heller icke förvänta sig få ett förtroenden från allmänheten, då däras rättssäkerhet är direkt på bekostnad av mycket märkliga prioriteringar inom rättsväsendet. Att bekämpa den uttalade maktmissbruk- och korruption som råder inom det svenska samhället skulle således generera mera tillbaka till medborgarna, vilket ytterst skulle gynna hela samhället.
Karin, 00:44, 16 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
