”Nya ministern hotar svensk grundforskning”
Publicerat 2009-08-25 00:50
Forskaruppror i Vetenskapsrådet: Forskningsminister Tobias Krantz nya förslag går stick i stäv med hans egna utfästelser om fri forskning. Regeringens förslag om hur Vetenskapsrådet ska organiseras innebär en drastisk försämring av förutsättningarna för grundforskningen i Sverige. Ämnesråden ska i högre grad styras att stödja forskning inom strategiskt viktiga områden, vilket medför fler politikerinitierade program och mindre fokus på den grundläggande forskningen – helt emot den avsikt forskningsministern uttalade på DN Debatt den 7 juli. Vi är övertygade om att förslaget leder till ökad politisk styrning och minskat forskarinflytande, skriver 52 ledamöter av Vetenskapsrådets fem ämnesråd.
Finansierar forskning
Vetenskapsrådet, grundat 2001, är den största statliga finansiären av grundforskning vid Sveriges universitet och högskolor. Rådet är också forskningspolitisk rådgivare till regeringen och ansvarige ministern Tobias Krantz. Rådets styrelse har i ett remissvar den 20 augusti – i bjärt kontrast till de 52 forskarna i uppropet nedan – till stora delar ställt sig bakom Krantz förslag till omorganisation.
Den 7 juli skrev den nytillträdde högskole- och forskningsministern Tobias Krantz på DN Debatt under rubriken ”Politikerna ska inte lägga sig i forskningen” att forskarnas inflytande i Vetenskapsrådet ska stärkas och att principen om akademiskt självstyre ”är en ledstjärna i regeringens forskningspolitik”. Svenska forskarsamhället applåderade högskole- och forskningsministerns budskap. I artikeln aviserade ministern ett förslag om Vetenskapsrådets (VR) organisation. Under semestertiden kom så en remisspromemoria med titeln ”Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m.” där kommande förändringar i VR:s organisation presenteras. Kanske låter ett förslag om ny organisation föga upphetsande och kan ses som en teknikalitet. Men så är det inte! Konsekvenserna kan bli ödesdigra.
I det aktuella förslaget framhålls VR:s överordnade roll att främja och stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Paradoxalt nog, och tvärtemot vad ministern framfört, innebär förslaget en drastisk försämring av förutsättningarna för den grundläggande forskningen i Sverige och för VR:s förankring i forskarsamhället.
Hur kan det bli så? Låt oss förklara. VR spelar en mycket viktig roll för forskarnas möjlighet att bedriva grundforskning, det vill säga den grundläggande och långsiktiga forskning där nyttan kanske visar sig först efter många år. Tidigare investeringar i grundforskning har skapat stora intäkter för vårt land genom att bland annat framgångsrika läkemedels- och medicintekniska bolag bildats. VR ansvarar, på regeringens uppdrag, för en klok och öppen fördelning av resurserna till grundforskning. Detta bygger på att den bästa forskningen stöds, oavsett område och inriktning. De formella besluten om vilka som skall få anslag tas av VR:s olika ämnesråd och kommittéer, grupper av etablerade forskare som av sina kolleger valts att representera dem i VR. Genom en bred forskarrepresentation i såväl styrelse som ämnesråd och kommittéer åtnjuter VR i dag ett starkt förtroende bland svenska forskare och har en god samhällsförankring.
Organisationsförslaget innebär att man frångår VR:s huvuduppgift att stödja grundläggande forskning av högsta kvalitet. Ämnesråden ska i högre grad styras att stödja forskning inom strategiskt viktiga områden. Detta medför fler politikerinitierade strategiska program och mindre fokus på den grundläggande forskningen, helt emot ministerns uttalade avsikt. Vi anser att det inte är VR:s uppgift att koordinera grundforskning med tillämpad forskning och innovationer.
Förslaget avser också att öka VR:s styrelses förmåga att arbeta framåtsyftande, att kraftsamla och prioritera resurser till strategiskt viktiga områden och att främja ämnesöverskridande forskning.
Det är oroande att man avser uppnå detta genom att kraftigt minska antalet ledamöter i VR:s styrelse. Endast fem av nio ska ha ”hög vetenskaplig kompetens”, ett reellt minskat forskarinflytande jämfört med i dag. Enligt förslaget ska styrelsen även besluta om fördelning av medel mellan ämnesråden och kommittéerna och mellan olika stödformer. Detta är frågor för vilka den decimerade styrelsen inte kan förväntas ha nödvändig kompetens. Kvaliteten i VR:s arbete äventyras! VR:s styrelse behöver fler ledamöter än det av regeringen föreslagna antalet.
Också i ämnesråden vill regeringen kraftigt minska antalet ledamöter utan att ange annat skäl än att ”effektiva styrelser” inte bör ha för många ledamöter. Men ämnesråden är inte vanliga styrelser utan gemensamma organ för forskarsamhället där kompetens, förankring och trovärdighet spelar en central roll. Förslaget innebär att endast ämnesrådet för medicin skall ha allmänrepresentanter. Vår erfarenhet är att allmänrepresentanter tillför viktig kompetens och bör därför ingå i alla ämnesråd.
Regeringens förslag skulle innebära att dagens breda ämnesmässiga kompetens och starka förankring i forskarsamhället raseras. Färre ledamöter gör verksamheteten mer sårbar. Möjligheten att genomföra olika uppdrag inom VR och i internationella forskningsråd minskar. Det lagda förslaget är en radikal förändring från nuvarande system där de anslagsfördelande organen varit mer självständiga enheter och där forskare från olika delar av ämnesområdet gemensamt utarbetat strategier för forskningen inom sitt område. Risken är stor att felaktiga beslut tas på grund av politiska nycker och hugskott. Detta försvagar ytterligare den långsiktiga grundforskningen. Ämnesråden behöver fler ledamöter än nu för att fullgöra sina uppgifter!
I dag finns för varje ämnesråd en forskare som huvudsekreterare, och som har vetenskapligt ansvar för verksamheten och är föredragande vid dess sammanträden. Huvudsekreteraren är en ytterst betydelsefull person, både som ämnesrådets främste tjänsteman och som koppling mellan forskarsamhället och myndigheten VR. Men också huvudsekreterarfunktionen vill regeringen utan sakliga skäl förändra och försvaga. Varför? Det är knappast för att öka forskarnas inflytande i VR eller för att stärka den vetenskapliga autonomin.
Högskole- och forskningsministern skriver på DN Debatt att han ”vill absolut inte medverka till en utveckling där forskarsamhället känner sig styrt från politiskt håll”. Det aktuella förslaget är ett flagrant exempel på just det Tobias Krantz vill undvika. Vi är övertygade om att förslaget leder till ökad politisk styrning, minskat forskarinflytande och urholkning av svensk grundforskning. En forskning som är av fundamental betydelse för både Sveriges vetenskapliga position i världen och för framtida innovationer och industriell utveckling i Sverige. Tänk om, Tobias Krantz!
Ämnesrådet för medicin:
Stefan Lohmander, professor, Lil Träskman Bendz, professor,
Mats Ulfendahl, professor, Marie Wahren-Herlenius, professor,
Sven Enerbäck, professor, Lena Carlsson, professor, Ulf Lerner, professor,
Sven Bergström, professor, Lena Kjellén, professor, Birgitta Heyman, professor, Anders Blomqvist, professor, Ulrika Sehlstedt, tekn dr, Charli Eriksson, professor.
Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap:
Li Bennich-Björkman, professor, Göran Collste, professor, Elisabet Engdahl, professor, Fredrik Bergström, ek dr, Ulrika Knutsson, kulturredaktör,
Lars Håkan Svensson, professor, Maria Ågren, professor, Malin Åkerström, professor, Christer Lundh, professor, Mats Ekström, professor, Åsa Gunnarsson, professor,
Erik Carlson, professor, Birgitta Winberg, präst, Ola Wikander, översättare,
Johan Widén, professor, Karin Aronsson, professor, Susanne Lundin, professor.
Kommittén för forskningens infrastrukturer:
Dick Heinegård, professor, Erik Elmroth, docent, Hans-Ake Gustafsson, professor, Henrik Oscarsson, docent, Juni Palmgren, professor, Susanne Holmgren, professor.
Ämnesrådet för natur- och teknikvetenskap:
Ann-Christin Paul, verkställande direktör, Barbara Cannon, professor,
Kerstin Johannesson, professor, Mats Eriksson, verksamhetschef,
Mats Olofsson, FoU-chef, Mats Viberg, professor, Svante Björck, professor,
Yvonne Brandt Andersson, professor.
Utbildningsvetenskapliga kommittén:
Sangeeta Bagga-Gupta, professor, Donald Broady, professor,
Tomas Englund, professor, Mats Engwall, professor, Per-Olof Erixon, professor, Staffan Larsson, professor, Erik Mellander, fil dr, Lena Tibell, docent.
Visar 1-10 av 18. Per sida:
Alla dessa professorer. Undra om någon av dom har jobbat i industrin överhudtaget? Det är lätt att vara bäst på en sak i Sverige men ska vi finansiera forskning som inte refereras av resten av världen? Svensk forskning lider av samma problem som en del start-ups företag. Det spelar ingen roll hur känd du är i Sverige om inte tjänsterna är erkända i resten av världen. Lägg ner forskning som inte refereras av internationella forskare.
Luttrad, 09:39, 28 augusti 2009. Anmäl
Kranz som är statsvetenskapligt insatt vet om besvären med försök till vetenskaplig styrning men också med styrning av annats lag. Folk är inte med på att bli rattade som objekt.
Månne vill både VR och F-ministeriet styra och ställa av gammal vana.
Nils-Erik Forsberg, 09:59, 26 augusti 2009. Anmäl
”Vi anser att det inte är VR:s uppgift att koordinera grundforskning med tillämpad forskning och innovationer”. Translationell medicinsk forskning är ett accepterat mantra för att snabbare omsätta nya grundforskningsrön till patientnytta. Varför skulle inte translationellt innovationstänkande kunna tillämpas för att börja bekämpa den svenska forskningsparadoxen ? Det viktiga är väl rimligen att styrelserna är professionella och handlingskraftiga, inte att de har en viss storlek. Riksdagsval har vi separat. Krantz har skaffat sig ett kortsiktigt kommunikationsproblem, men är i övrigt på helt rätt kurs.
JH, 23:10, 25 augusti 2009. Anmäl
Rapporten som Gilbert Andersson tar upp handlar om en utvärdering av tillämpad forskning inom medicinsk teknik som gjordes 2006. Passagen i rapporten där gruppen var shocked stämmer dock inte överens med Gilberts påstående:
"The panel was literally “shocked” by an academic system that appears to not be committed to research, even in the top universities. The panel reached this conclusion based on the fact that senior level faculty received only a minority of their salary from the university budget, the rest being from external research funds. At the most junior faculty level, there appeared to be no career track whatsoever, only “patchwork” approaches with “chance" playing as much a role in success and advancement as much as talent and hard work."
Detta stämmer och chockerar alla utomstående bedömmare men har mycket lite överensstämmelse med Gilbert Anderssons egna sammanfattning nedan.
Rappoerten finns på: http://korta.nu/f626
KI Forskare, 23:03, 25 augusti 2009. Anmäl
Den övernaturliga tron på att forskning är grundläggande för god utveckling måste ifrågasättas.
Ta t.ex. den psykologiska forskningen som tydligen inte resulterar i att komma tillrätta med mentala besvär
Nils-Erik Forsberg, 21:37, 25 augusti 2009. Anmäl
Jag kan förstå att man måste försvara dagens system. Men det har gett Sverige en medelplats - trots att vi satsar mest på FoU. Problemet kan sammanfattas i:
David Horrobin skrev 2003 artikel "Modern biomedical research: an internally self-consistent universe with little contact with medical reality?" som jämför den medicinska forskningen som ett sällskap med lite kontakt med omvärlden - analogt med H Hesses roman Glaspärlespelet.
En panel med Professor Robert Nerem fick 2006 i uppdrag att utvärdera 61 forskargrupper som finansierats av Vetenskapsrådet, Vinnova och Stiftelsen för Strategisk Forskning mellan 1997-2005. Den sammanlagda anslagen var 1,4 miljarder kronor och hälften kom från dessa tre stora tunga verk.
Resultatet från undersökningen förvånade. Även om panelen fann några guldkorn, var den sex personer starka panelen ”chockade” över att inte ens toppuniversiteten ägnar sig helhjärtad åt forskning. Man poängterar att det är extremt svårt att få pengar till innovativ forskn
Gilbert Andersson, 19:09, 25 augusti 2009. Anmäl
Jag kan förstå att man är oroad över sina forskningsanslag. Men vi litar på gamla innovationer och det är lättare att få anslag för varianter av det gamla än ny FoU.
Vårt största Lm bolag idag är MEDA !!! Professor Robert Nerem fick 2006 i uppdrag att utvärdera 61 forskargrupper som finansierats av Vetenskapsrådet, Vinnova och Stiftelsen för Strategisk Forskning mellan 1997-2005. Den sammanlagda anslagen var 1,4 miljarder kronor och hälften kom från dessa tre stora tunga verk.
Även om panelen fann några guldkorn, var den sex personer starka panelen ”chockade” över att inte ens toppuniversiteten ägnar sig helhjärtad åt forskning.
David Horrobin skrev 2003 artikel "Modern biomedical research: an internally self-consistent universe with little contact with medical reality?" som jämför den medicinska forskningen som ett sällskap med lite kontakt med omvärlden - analogt med H Hesses roman Glaspärlespelet.
DÄR är vi idag - vi måste bort från detta !!! Och vi måste bort från styrande
Gilbert Andersson, 18:47, 25 augusti 2009. Anmäl
Kanske är det så att regeringen, trots retoriken, de facto har gett upp hoppet om att högskolans forskning ska kunna vara någon riktigt förnyande kraft och att man därför satsar på det näst bästa - en organisation för kvalificerade utredningar och stöd till industri och myndigheter. Byråkratiseringen av högskolans värld är kanske inget oförstånd utan ett försök att rädda vad som räddas kan av kulorna, när systemets förmåga att generera stor kreativitet ändå verkar att ha slaggat ihop.
Kan det vara så?, 16:00, 25 augusti 2009. Anmäl
O NEJ vi kan inte ge pengar till oss själva längre!!
Mr.Sanning, 14:25, 25 augusti 2009. Anmäl
Det är helt klart att regeringen vill ha ökat inflytande över svensk forskning eftersom den anser sig begripa bättre än många andra hur medlen till forskning skall användas. Därför är det viktigt att VRs styrelse och andra enheter inom VR inte längre skall ha ett avgörande inflytande på hur forskningsmedel fördelas. Det känns otroligt inspirerande som forskare att få en regering som har den kunskap som behövs för att initiera och genomföra den forskning som är nödvändig att ta oss in framtiden. Andra länder borde stå i kö för att få att få ta del i denna process. Ett bra första tips är ju att kopiera Leijonborgs utvalda strategiska områden för där måste ju genombrotten komma!!!
Kalle, 13:31, 25 augusti 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
