"Ompröva kompromissen om slopad fastighetsskatt"

Med Berlinmuren föll Europas kommunistiska diktaturer. Marknadsekonomin är ensam kvar som ekonomiskt system i världens demokratier. I detta läge är det viktigt att ställa frågan på vilken grund marknadsekonomin ska vila. I alltför hög grad har frågor som principer, moral och värderingar fått stå tillbaka för en alltför teknokratisk och materialistisk syn på ekonomi och politik.

Det är dessa angelägna frågor om relationen mellan etik och ekonomi som en grupp inom kristdemokraterna diskuterar i en rapport som presenteras i dag.

Den dominerande neoklassiska skolan med Adam Smith som föregångsman utgår från att alla individer har perfekt information och osviklig rationalitet. Den utgår ifrån att människor i val och kalkyler alltid söker maximera sitt egenintresse.

Men även vi som delar övertygelsen om den fria marknadsekonomin ifrågasätter flera av de nämnda utgångspunkterna. Marknadsekonomi behöver ordning och regler för att kunna uppstå och fungera. Denna ordning har inte alstrats spontant utan den har det kristna och delar av det klassiska kulturarvet försett oss med genom kristen etik och dess betoning på rätt och fel, karaktär, hederlighet, duglighet och arbetsetik. Detta kulturarv har också gett oss ett rättssamhälle som är av stor betydelse för en fungerande ekonomi.

Vi kristdemokrater utgår ifrån en människosyn och en etik, som avviker från den neoklassiska ekonomins. Enligt den kristdemokratiska personalistiska männi-skosynen är människan både självständig och social. En personalistisk människosyn ger utrymme för såväl människans egenintresse som hennes sociala kapacitet att samarbeta. Där finns äganderätten, som ett uttryck för hennes integritet och rätten till frukten av hennes arbete.

Skatterna är ett av politikens stora stridsområden. Men ofta saknas den moraliska dimensionen i den debatten. I stället för att handla om varför och hur skatter ska tas ut, så handlar debatten ensidigt om hur mycket skatt som ska tas ut. Men skatteuttag och skatteregler bör även värderas ur ett etiskt och skatterättsligt perspektiv. Vi menar att skatterna måste stå i överensstämmelse med grundläggande etiska värden och hävdvunna skatterättsliga principer. Grundläggande värden är gemensamma för alla människor och därmed allmänmänskliga. Det gäller värden som liv, hälsa, sanning, frihet, kunskap, glädje, ren miljö, relationer (familj t ex) etc. Alla människor har rätt att förverkliga dessa värden och skattelagstiftningen får inte förhindra människor att kunna förverkliga dem.

Skatterättsliga principer såsom skatteförmågeprincipen, likformighetsprincipen, likviditetsprincipen och intresseprincipen måste användas i den etiska prövningen. Dessa principer är viktiga och behöver ständigt tillämpas på den för Sveriges medborgare högst påtagliga verklighet skattelagstiftningen utgör.

Den av riksdagen nyligen avskaffade statliga fastighetsskatten kan tjäna som ett exempel vid en etisk prövning av en skatt. Köp av fastighet betraktades tidigare i lagstiftningen som en kapitalinvestering och fastighetsskatten sågs därför som en kapitalinkomstskatt. Men eftersom en fastighet inte gav en löpande intäkt att beskatta, påfördes fastighetsägaren en fiktiv icke-monetär schablonintäkt som beskattades med 30 procent. Denna fiktiva intäkt motiverades av att fastighetsägaren skulle erhålla en sådan intäkt om huset hade hyrts ut på den öppna marknaden. Skatteuttaget var dessutom kopplat till marknadsvärdet. Vid en prövning visar det sig att de tidigare skattekonstruktionerna på fastighetsområdet kommer i konflikt med såväl äganderätten, skatteförmågeprincipen som likviditetsprincipen. Den statliga fastighetsskatten kunde heller inte motiveras utifrån intresseprincipen från husägarens sida, eftersom det inte fanns någon koppling mellan å ena sidan den skatt man tvingas betala och å andra sidan någon form av förmån eller nyttighet man har som fastighetsägare. Den var dessutom oförutsägbar och människor for illa.

Alliansregeringen har nu ersatt detta orättfärdiga skattesystem med en kommunal avgift för småhus på högst 6.000 kronor per år som tak eller på 0,75 procent av taxeringsvärdet om det är lägre. Detta innebär att småhus som har taxeringsvärden under 800.000 kronor betalar 0,75 procent av taxeringsvärdet i kommunal fastighetsavgift, medan högre taxerade småhus betalar 6.000 kronor per år. För bostäder i flerbostadshus blir avgiften 1.200 kronor per år, eller 0,4 procent av taxeringsvärdet om det är lägre. Att avgiften görs kommunal blir ett bra incitament för kommunerna att stärka sin ekonomi med nya attraktiva bostadsområden.

Fastighetsskattereformen har inneburit att 3,1 miljon skattskyldiga har fått lägre fastighetsavgift 2008 jämfört med den socialdemokratiska modellen. I kronor handlar det om 8 miljarder kronor i lägre skattetryck på boendet jämfört med före valet 2006, och i genomsnitt 2.600 kronor per villaägare. Men, det kanske viktigaste, vi har nu ett system där ingen behöver flytta på grund av framtida prisstegringar på fastighetsmarknaden, eftersom stigande taxeringsvärden framöver aldrig kan bli högre än taket för den kommunala avgiften.

Genom reformeringen av fastighetsskattesystemet har ett viktigt första steg tagits. De värsta avarterna av den tidigare fastighetsskatten har avskaffats och nu finns en förutsägbarhet. Men vår arbetsgrupp föreslår nu kristdemokraternas partistyrelse att inte nöja sig med detta, utan kräva att reformarbetet går vidare. För att fastighetsbeskattningen ska präglas av de etiska principer vi finner rimliga bör följande ambitioner prägla kristdemokraternas politik inför framtiden:

1. Fastigheter ska inte alls vara en del av kapitalinkomstbeskattningen. Under taket är fortfarande skatten eller avgiften kopplad till marknadsvärdet, vilket innebär att det är andra människors betalningsförmåga som styr nivån på fastighetsavgiften.

2. Nivån på fastighetsavgiften bör vara relaterad till kommunernas kostnader för fastighetsrelaterad service. Detta skulle göra avgiften legitim och innebära en lägre avgift än dagens beslutade.

3. Kommersiella och industriella fastigheter bör omfattas av reformen. Det skulle ytterligare stärka kommunernas skattebas och öka incitamenten för kommunerna att skapa arbetsplatser och locka till sig företagsetableringar.

4. Taxeringssystemet bör avskaffas. Om taxeringsvärdena inte längre ligger till grund för beskattning finns det inte längre något skatterättsligt behov av att genomföra taxeringsvärderingar.

5. Den införda räntebeläggningen på uppskov bör avskaffas, särskilt gäller det räntebeläggning på uppskov beviljade före reformens ikraftträdande.

Kristdemokraterna har drivit frågan om fastighetsskattens avskaffande i flera år. Vi gläds åt att vi nu bryter med det gamla systemet. Det nya systemet är inte i alla delar i enlighet med vårt ursprungliga förslag. Det innebär att det finns inslag som vi inte älskar.

Räntebeläggningen på gamla uppskov är ett sådant exempel. Men i en fyrpartiregering är det nödvändigt med kompromisser, där ingen blir nöjd med allt. Den fråga som vi och alla andra måste ställa sig är om det nya systemet är bättre än det gamla socialdemokratiska skenande fastighetskattsystemet. Vårt svar är ett tydligt ja. Men för oss kristdemokrater måste en alliansregering ha högre ambitioner än så.

STEFAN ATTEFALL

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut