"Regeringen bluffar om nyföretagandet"

Efter valet 2006 har antalet nystartade företag ökat kraftigt, åtminstone enligt den officiella statistiken. Ökningen, som år 2007 sägs ha uppgått till 22 procent, har av regeringen framhållits som ett belägg för att dess satsningar på att förbättra näringsklimatet har burit frukt. Samtidigt har företagandet mätt på andra sätt utvecklats svagt. Sett till företagarnas andel av såväl befolkningen som de sysselsatta har företagandet rent av minskat. I en ny rapport från Svenskt Näringsliv granskas den redovisade ökningen av antalet nystartade företag och vilka slutsatser som kan dras angående den näringspolitik som har förts.

Den bild som träder fram tyder på att näringspolitiken till stora delar har utformats utan vägledning av vare sig statistik över företagandets utveckling eller teoretiska insikter i vad som bestämmer denna utveckling. I den mån regeringen har använt sig av statistik har det varit för att försvara sin politik, och då har det gjorts på ett missvisande sätt.

Att det sekretariat inom Näringsdepartementet som tidigare bland annat hade i uppgift att följa företagandets utveckling har avvecklats stärker bilden av att regeringen anser sig kunna utforma näringspolitiken utan vetenskaplig grund. Att regeringen har dragit sig ur ett internationellt samarbete under ledning av OECD och Eurostat för att få fram bättre och mer jämförbar statistik inom området är ytterligare ett belägg för detta.

När regeringen tillträdde förkunnade den att Sverige hade betydande brister i näringsklimatet och att det behövdes fler företagare och fler snabbväxande företag. Regeringen deklarerade också att sättet att nå dit var att göra det mer lönsamt och mindre riskfyllt att driva företag. Detta väckte stora förhoppningar bland många företagare. När förhoppningarna inte infriades och antalet företagare för första gången inte ökade efter att en borgerlig regering tillträtt försvarade regeringen sig med att antalet nystartade företag hade ökat kraftigt. Vad regeringen då inte visste var att statistiken gav en kraftigt överdriven bild av ökningen av nyföretagandet, vilket i sin tur berodde på att metoden för att ta fram statistiken hade ändrats mellan 2006 och 2007.

På grund av det sätt som statistikomläggningen har hanterats är det inte möjligt att avgöra hur stor ökningen av nyföretagandet egentligen var. Jämförelser med annan statistik tyder emellertid på att ökningen knappast kan ha varit mycket större än den varit många andra år. Förutom att antalet företagare inte ökade alls visar ny statistik att antalet aktiva företag inte ökade mer under år 2007 än genomsnittet för perioden 1994-2006, och dessutom betydligt mindre än under 2006.

Att det skulle ha startats ett mycket stort antal nya företag under 2007 men mot slutet av året ändå bara funnits marginellt fler aktiva företag än året innan framstår inte bara som motsägelsefullt. Om det vore sant finns det all anledning att ifrågasätta att antalet nystartade företag skulle vara ett lämpligt mått på företagandets utveckling. Eftersom det tenderar att startas fler nya företag under år med hög tillväxt kan den officiellt redovisade ökningen av nyföretagandet också ifrågasättas mot bakgrund av att BNP utvecklades sämre år 2007 än år 2006, då antalet nystartade företag ökade med bara 1 procent.

Avsaknaden av en rättvisande bild av företagandets utveckling innebär att näringspolitiken har behövt stakas ut utan karta. Det råder också brist på personer som är kapabla att avläsa en sådan karta inom både regeringskansliet och berörda myndigheter. Detta har lett till flera problem. Med bättre statistik och större kunskaper om vad som avgör företagandets utveckling skulle regeringen ha kunnat upptäcka den svaga utvecklingen vid ett tidigare skede och dessutom kunnat identifiera vad det var som låg bakom.

Ett annat problem är att det blir svårare för Sverige att dra lärdom av nya forskningsrön om hur politiken kan bidra till att öka såväl företagandet i sig som dess positiva effekter på tillväxt och sysselsättning. Eftersom Sverige inte längre deltar i det internationella samarbetet kring företagandets utveckling får vi också svårare att dra lärdom av andra länders erfarenheter. Att detta sker nu när internationell forskning visar på ett allt tydligare samband mellan entreprenörskap å ena sidan och tillväxt och sysselsättning å den andra sidan är naturligtvis inte bra. Det är också dessa forskningsframsteg som har lett till att allt fler länder har anslutit sig till det internationella statistiksamarbetet medan Sverige alltså har valt att gå motsatt väg.

Ett tredje problem med avsaknaden av en rättvisande bild av företagandets utveckling är att regeringen inte har kunnat använda de positiva resultat den trots allt har uppnått för att vinna stöd för sin politik. När det gäller nyföretagandet är det viktigaste resultatet att sysselsättningen i de nystartade företagen ökade kraftigt mellan 2006 och 2007. Enligt den officiella statistiken, som är mer trovärdig i detta fall än när det gäller antalet nystartade företag, uppgick ökningen till hela 34 procent. Regeringen har därmed lyckats bryta trenden mot ett företagande utan anställda som etablerades under socialdemokraternas maktinnehav. Den har också lyckats stärka kopplingen mellan entreprenörskap och sysselsättning, som tidigare har varit svag i Sverige.

De framsteg som ändå har gjorts inom näringspolitiken kan förklaras med att regeringen har varit utrustad med en någorlunda väl fungerande kompass. Men avsaknaden av en rättvisande karta har gjort att den antingen inte vågat beträda vissa områden eller inte insett vilken riktning den måste gå i för att uppnå sina mål. I stället har den ändrat målen. Men det är inte för sent för regeringen att skaffa sig en bättre grund att stå på när den utformar näringspolitiken. Tack vare initiativ av den tidigare regeringen finns det möjlighet att på kort tid skaffa sig en rättvisande och detaljerad karta som också kan användas i det internationella samarbetet. Bristerna i den förra regeringens näringspolitik kan nämligen inte förklaras med att den hade en dålig karta - det var kompassen som var gravt missvisande.

Att den nuvarande regeringen har fört en politik som lett till att företagandet har utvecklats svagt förtar givetvis mycket av vinsterna med att den har lyckats stärka kopplingen mellan entreprenörskap och sysselsättning, men det är ändå ett resultat som är värt att uppmärksamma och försvara. Om inte det sker minskar sannolikheten att de förbättringar som har åstadkommits tillåts bestå eftersom risken finns att nästa regering kommer att ha en betydligt sämre fungerande kompass.

Men för att kunna utforma en politik som gör att företagandet kan ta ordentlig fart är det nödvändigt att regeringen bygger upp en kompetens inom området och slutar använda sig av missvisande statistik för att försvara en halvhjärtad politik. Svenskt Näringsliv kommer att dra sitt strå till stacken genom att se till att OECD och Eurostat får den statistik som är nödvändig för att Sverige återigen ska kunna komma med i det internationella samarbetet om företagandets utveckling.

ANDERS BORNEFALK
ANITA RIETZ

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut