Rikspolischefen
"Rikspolischefen saknar all insikt om polisarbete"
Publicerat 2007-12-06 00:50
Polischefer i bred attack: Misstroendet mot Stefan Strömberg är stort och bristen på kompetens i Rikspolisstyrelsen uppenbar. Det finns ett mycket utbrett missnöje med rikspolischefen Stefan Strömbergs agerande mot polismyndigheterna på länsnivå. Han följer inte själv de budskap som förmedlas i polischefsutbildningen. Rikspolisstyrelsen har inte tillräcklig kunskap om den grundläggande polisverksamheten och personalens behov. Stefan Strömbergs torra och stela budskap saknar varje drag av uppmuntran och insikt om hur vi arbetar. Han skapar snarare olust och ovilja i poliskåren. Vi vill därför att justitieminister Beatrice Ask vidtar åtgärder så att polischefer och personal åter ska få acceptabla arbetsvillkor. Det skriver Anders Westlund, Björn Engblom och Charlie Magné, ordförande för chefsföreningarna inom Polisförbundet i Stockholms, Västra Götalands respektive Skåne län, som representerar cirka 700 polischefer och kommissarier.
DN Teman i artikeln
Relaterade artiklar
Vi, styrelserna för de tre polisiära fackliga chefsföreningarna i Sverige med omkring 700 polischefer/kommissarier som medlemmar, vill med detta brev uppmärksamma dig på ett mycket utbrett missnöje med rikspolischefens agerande mot polismyndigheterna i våra län. Det gör att vi polischefer känner stor oro för verksamheten i framtiden.
Rikspolisstyrelsen har inte tillräcklig kunskap om den grundläggande polisverksamheten och behoven hos oss chefer och övriga anställda som ska utföra arbetet. Monolog går före dialog och samförstånd. Bristen på insiktsfull polisiär kompetens är uppenbar i den nationella ledningen av polisen.
Rikspolisstyrelsens direktiv tar inte hänsyn till lokala förhållanden. Bristen på förankring gör att chefer och personal som ska utföra arbetet förlorar i motivation. Bland senare exempel på felgrepp kan vi nämna uniformsfrågan och de uttagna länspolismästarkandidaterna, många från myndigheter utanför polisen.
I ledaren i Svensk Polis nr 9 skriver rikspolischefen om "Ett bra ledarskap" och sammanfattar att tillskottet av polisaspiranter och övrigt polisarbete ska se till att polisen kan redovisa ett väsentligt bättre verksamhetsresultat. Brottsligheten ska minska och fler som begår brott ska lagföras.
Rikspolischefens återkommande uppmaning om att vi ska leverera saknar varje drag av uppmuntran och insikt om hur vi arbetar. Det torra och stela budskapet bidrar snarare till olust och ovilja.
I ledaren i nr 8 av tidningen Svensk Polis klagar rikspolischefen på att polisorganisationen presterar för lite. Men analysen om vad detta beror på saknas. Är personalen lat och har oengagerade chefer? Tar vi för långa fikaraster? Eller är kanske polisens verktyg i form av datasystem och administrativa system föråldrade, användarovänliga och ineffektiva? En smula självkritik över försummad utvecklingsverksamhet vore klädsam.
Nyligen har Arbetsmiljöverket gjort en riktad undersökning mot polisen. Vi bedömer att undersökningen kommer att bekräfta den förtroendeklyfta som uppstått mellan rikspolischefen och den lokala polisorganisationen.
I en undersökning som nyligen publicerades framkom att bland dem som utsatts för brott har förtroendet för polisen rasat och ligger nu rekordlågt.
Att som rikspolischef aldrig kunna se något bra resultat av den verksamhet som han varit chef över i snart tre år är märkligt. Är inte detta också ett underbetyg åt honom själv?
Rikspolischefens budskap att ett av måtten på effektivitet är hur många utandningsprov vi utför är svårt att överföra till hur vi tar hand om våra brottsoffer och svarar på allmänhetens oroliga samtal. Är det ineffektivt att ta egna initiativ om ett nytt problem dyker upp? Är det ineffektivt att ha externa kontakter och samverkan med socialtjänst, skola och boende? Det måste finnas en balans mellan kvantitativa och kvalitativa mått. Vi tror allmänheten vill se en ökad inriktning för trygghetsskapande åtgärder.
Till det som ändå har blivit positivt under senare tid hör de nationella chefsutbildningarna för olika nivåer. I den högre strategiska nivåns utbildning påpekas betydelsen av förståelsebaserad kunskap i en lärande organisation. Cheferna ska se till att personalen känner motivation och möjlighet att påverka arbetet.
Rikspolischefen agerar i praktiken på helt motsatt sätt. Rikspolischefen följer inte själv det budskap som förmedlas i polischefsutbildningen. Vad ska vi som chefer tro på?
Vi bedömer att polisverksamheten i Sverige har förbättrats avsevärt under de senaste 15 åren. Tyvärr riskerar den positiva utvecklingen att avstanna då det i dag finns ett stort misstroende mot rikspolischefen.
Låt oss slå fast att vi har full förståelse för att statsmakten måste ha tillgång till ett system för att se hur vi fungerar. Vi vill även klargöra vår strävan att bli bättre och effektivare i brottsbekämpning och trygghetsskapande åtgärder.
Tvivla inte på vår insikt om att rikspolitiker styr oss samtidigt som vi måste lyssna på allmänheten som vi är beroende av.
Vi vill se Rikspolisstyrelsen som en nationell uppföljare med polisiär kompetens och med uppdrag att stimulera och verka utvecklande i samverkan med polismyndigheterna i landet.
Vi tre ordförande för chefsföreningen/sektionerna inom Polisförbundet med direkt stöd av våra eniga styrelser hemställer därför om att justitiedepartementet vidtar åtgärder så att inriktningen förändras så att polischefer och personal i en acceptabel arbetsmiljö åter ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt.
ANDERS WESTLUND
BJÖRN ENGBLOM
CHARLIE MAGNÉ
Läs mer: Bodström KU-anmäler Ask
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.















