"Skaffa fram EU-pengarna som kan ge oss snabbtåg"
Publicerat 2008-05-17 00:50
Västsvenska toppolitiker från alla riksdagspartier i gemensam aktion: Regeringen håller på att missa mångmiljardstöd till moderna vägar och järnvägar. Miljövänliga järnvägar byggs i snabbt tempo runt om i Europa. EU hjälper till att betala. Nu måste svenska regeringen agera aktivt i EU för att få del av de bidrag som betalas ut till modern infrastruktur och som regionalstöd. I dag, lördag, samlas samarbetsorganisationen West Sweden med ledande politiker från samtliga partier till årsstämma i Falkenberg. Regeringen kritiseras för att den inte tar chansen att få del av EU:s infrastrukturbidrag. Det handlar om minst 50 miljarder under sju år som Sverige riskerar att missa, skriver nitton västsvenska toppolitiker i en bred manifestation från m, fp, c, kd, mp, s och v.
Styrelsen för West Sweden (Väst-sveriges EU-organisation) besökte nyligen Bryssel. Under denna vistelse fick vi klart för oss vilken inverkan EU har på kommunala, regionala och företags beslut. Inte mindre än 70 procent av dessa beslut har EU inflytande över. Därför är det viktigt för oss politiker och tjänstemän, men även för företagare och allmänheten, att aktivt delta i och påverka beslutsprocessen för att tillgodose svenska intressen och ta del av alla de möjligheter till utveckling som EU erbjuder samt att utveckla Europa åt det håll som vi tycker är bra.
EU gör just nu en översyn av EU:s framtida budget. Det är viktigt att Sverige agerar aktivt i denna process.
En förändrad och reducerad jordbrukspolitik innebär exempelvis omfördelning av resurser till andra områden. Vi anser att ett av de bästa instrumenten för regional utveckling är satsning på infrastruktur, det vill säga i vägar, järnvägar och sjöfart.
Hittills har de svenska insatserna inom dessa områden med stöd av EU varit minst sagt marginella.
De länder som tycks ha haft den bästa regionala utvecklingen inom EU är Irland och Spanien tack vare massiv utbyggd av infrastruktur. Sverige har inte utnyttjat möjliga EU-medel för att satsa på en utbyggd infrastruktur.
Titta på framgångslandet framför alla andra i fråga om ekonomisk utveckling, Irland. Detta lilla land, stort som Småland, har under åren 2000-2006 satsat cirka sexton miljarder kronor på projekt, där EU bidragit med över nio miljarder kronor av strukturfondsmedel för att bygga ut vägar och järnvägar. Spanien har under samma tid totalt satsat cirka 150 miljarder kronor! Vad har Sverige satsat? Noll kronor!
Europa håller på att genomgå en revolutionerande utveckling när det gäller snabba järnvägstransporter, en utveckling som tycks passera ganska obemärkt i Sverige.
Redan innan Sverige blev medlem i EU stöttade EU idéer om snabb och miljövänlig järnvägsutbyggnad. Detta har accelererat under senare år och just nu står järnvägsutbyggnaden i fokus för EU:s framtida transportpolitik.
Vi ser resultaten i dag. Exempelvis tar det två timmar och 38 minuter att åka höghastighetståg de 63 milen från Madrid till Barcelona, det tar en timme och 20 minuter att åka sträckan Bryssel -Paris. Det är lika långt som sträckan Oslo-Göteborg, som i dag tar cirka fyra timmar. Att åka mellan Bryssel och London tar i dag en timma och 51 minuter, Frankfurt -Köln, (23 mil) tar 59 minuter.
Spanien planerar att fram till år 2020 ha byggt ut 1.000 mil höghastighetsjärnvägar. Spanjorerna tycker att deras land ligger i utkanten av Europa (!) och har därför som mål att knyta landet närmare till Europa samt att 90 procent av befolkningen skall ha maximalt fem mil till närmaste höghastighetsjärnväg. Ett 50-tal liknande järnvägsprojekt pågår just nu runt om i Europa.
Vad händer då i Sverige? Utredningar pågår kring ett par intressanta projekt med höghastighetståg. Framför allt Götalandsbanan (Göteborg, Borås, Jönköping) och Europakorridoren (Stockholm, Jönköping, Helsingborg). Dessa projekt har nu blivit allt hetare sedan bältbron mellan Rödby och Puttgarten beslutats. Bron ska stå klar 2018. Tågresan Stockholm-Göteborg-Hamburg skulle ta drygt tre timmar.
Sverige betalar cirka 30 miljarder kronor till EU. Knappt hälften kommer tillbaka som EU-stöd. Omkring åtta miljarder går till jordbruksstöd i dag, som kan halveras efter 2013. Plötsligt finns det årligen ytterligare cirka fyra miljarder i EU-stöd att lägga till nuvarande tre miljarder för regionalpolitik även i Sverige. Under avtalstidens sju år ger det cirka 50 miljarder som kan användas till järnvägar och vägar. Som jämförelse kan nämnas att Europabanan/Götalandsbanan kostar totalt 70 miljarder. EU-stödet skulle ge skjuts åt projektet att knyta Sverige närmare Europa.
Göran Johansson (s), kommunstyrelsens ordförande, Göteborg, ordförande i West Sweden Jan-Erik Wallin (m), kommunstyrelsens ordförande Vara, viceordförande i West Sweden Gert-Inge Andersson (s), kommunstyrelsens ordförande Trollhättan Kjell Andersson (s) kommunalråd Ulricehamn Roland Andersson (s), ordförande Västra Götalandsregionen Bo Bergsten (kd), kommunstyrelsens ordförande Götene Pia Hallström (m), kommunpolitiker Forshaga Kjell Hedvall (s), kommunstyrelsens ordförande Lidköping Eva Théen Johansson (mp), kommunstyrelseledamot Borås Göran Karlsson (c), ordförande Region Halland Margareta Lövgren (m), kommunalråd Mark Jonny Magnusson (m), regionråd Västra Götalandsregionen Elisabeth Matsson, (fp), kommunalråd Kungälv Lars Nordström (fp), regionråd Västra Götalandsregionen Thomas Riste (s), ordförande Region Värmland Robert Svensson (c), kommunstyrelsens ordförande Mellerud Annette Ternstedt (v), kommunalråd Bengtsfors Marie-Louise Wernersson (c), kommunalråd Falkenberg Kjell Peterson, vd, West Sweden
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
