"Skattelättnader för företagen ger fler jobb"

Många har velat delta i omprövningen av den socialdemokratiska jobbpolitiken. Närmare 5.000 partimedlemmar, privatpersoner, partiorganisationer och småföretagare har medverkat i jobbrådslagets första etapp. En diger flora av förslag har inkommit. Idéerna är många och inspirerande.

Men här finns också en hel del kritik som kräver självrannsakan.

Exempelvis framhåller flertalet av de svarande att socialdemokratin inte förstått och tagit till sig de villkor som främst småföretagare verkar under. Vår jobb- och arbetsmarknadspolitik har varit otydlig, arbetsmarknadsinsatserna höll inte tillräckligt hög kvalitet och utbildningsinsatserna var för få.

Bland partimedlemmarna finns ett starkt engagemang för företagarnas villkor. Huvudparten poängterar att även företagare måste omfattas av ett fullgott försäkringsskydd: "De har samma behov som anställda - de blir sjuka, får barn och drabbas av arbetslöshet." Ansvaret för sjuklön och rehabilitering väger tungt för små företag och regelverket behöver därför ses över, liksom momsreglerna: "Det är inte rimligt att stora företag väntar så länge med att betala fakturor att småföretagare måste betala in momsen innan de själva har fått betalt."

Förslagen om hur vi kan stödja det lokala näringslivet är många. Idéer lanseras om att varje kommun ska ha en företagarlots som stöttar dem som vill starta och utveckla sin affärsverksamhet. Det ska finnas självklara mötesplatser i varje kommun.

Det kan finnas fördelar med att förlänga prövotiden för att testa företagande och nya företag som expanderar bör få skattelättnader under utvecklingsfasen. Vi bör undersöka om Starta-eget-bidragen kan omfatta fler än dem som är arbetslösa. Den utbildning som erbjuds blivande företagare ska innehålla kunskap om hur den svenska modellen fungerar.

Hur vi kan hitta modeller för utbildning i arbetslivet är en fråga som engagerar. "Tidigare kunde vi arbeta med liknande arbetsuppgifter på samma arbetsplats, hela livet. I dag behöver många uppdatera sina kunskaper eller till och med byta yrke mitt i livet. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens - inte låga löner. Det kräver mer än utbildning för ungdomar och unga vuxna - det kräver utbildning hela livet, både på jobbet och mellan jobb."

Den borgerliga regeringens nedskärningar av vuxenutbildningen upprör. Här ställs konkreta krav på mer resurser till vuxenutbildning "för att ge människor möjligheter till nystart i arbetslivet". Vuxenutbildningen måste innehålla fler praktiska och yrkesinriktade inslag för att snabbare leda till jobb. "Samhällets uppgift är att bidra till att det skapas fler lärlings- och praktikplatser som ger möjlighet att bygga den kompetens som efterfrågas, inte att skattesubventionera fram lågproduktiva jobb på det sätt som regeringen gör."

Rådslagsopinionen ger ett tydligt stöd för att arbetslinjen ska vila på en balans mellan rätt och plikt. Alla har rätt till ett bra skyddsnät men reglerna för vad som krävs för att få del av detta ska vara tydliga. A-kassan är en omställningsförsäkring på vägen från ofrivillig arbetslöshet till arbete.

Arbetslinjen innebär att samhället ställer krav på den enskilde att vara aktiv och söka jobb, utbilda sig och ta rimliga erbjudanden. Den enskilde har ett eget ansvar att söka lämpliga arbeten - även inom områden och yrken där man inte tidigare har jobbat. Men vi kan inte ensidigt fokusera på kraven på den som är arbetslös.

Arbetsmarknadspolitiken har inte erbjudit tillräckligt många meningsfulla utbildningar. Det behövs ytterligare satsningar på de utbildningar som leder till jobb - där man lär sig ett yrke och där det råder brist på arbetskraft. Arbetsförmedlingens brister i service och bemötande måste snarast åtgärdas. Den första kontakten mellan arbetssökande och handläggare ska ske tidigare, arbetsförmedlingen måste snabbare fånga upp dem som riskerar att hamna utanför arbetslivet. Individuella handlingsplaner är viktiga och ska följas upp kontinuerligt.

Det är nödvändigt att utveckla arbetsplatser för dem som har funktionshinder. Samhall måste utvecklas. Det är viktigt att erbjuda särskilda insatser och subventioner för dem som annars har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Riktade insatser till människor som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är centralt. Det kan vara tillfälliga skattelättnader eller permanenta subventioner - beroende på de behov som föreligger.

Undervisningen i svenska för invandrare (SFI) måste alltid hålla en hög kvalitet. Detta har inte alltid varit fallet. Fler måste bli anställningsbara genom SFI. Dessutom bör SFI-undervisningen utvecklas med praktikmöjligheter. Sådan praktik gör att man kommer in i samhället på ett bättre sätt och lär sig språket snabbare.

Validering av utbildningar från utlandet är viktigt. Ett nationellt system för validering bör inrättas. Möjligheterna till kompletteringsutbildningar för dem som har en utbildning från annat land måste förbättras. Men arbetsgivare kan gå före och anställa fler personer med utländsk härkomst. Den offentliga sektorn borde vara en föregångare i detta.

Framtidens arbetsmarknad rymmer många möjligheter men också svåra utmaningar. Den internationella konjunkturen är fortfarande stark men vi ser redan nu hur jobbtillväxten stannar av. Sverige behöver en framtidsinriktad, offensiv och ansvarstagande politik.

Politiken för fler jobb, full sysselsättning och lägre arbetslöshet står alltid högst på vår dagordning. Den måste alltid diskuteras och vidareutvecklas. Genom vårt rådslag har vi nu möjligheter att genomföra de förändringar som behövs. Nu är det en angelägen uppgift för oss i rådslagsgruppen att sortera, prioritera och utveckla de förslag som inkommit.

Luciano Astudillo
Sven-Erik Österberg

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut