"Stopp för äldrevårdare som saknar utbildning"

Antalet anställda inom äldreomsorgen är enligt den senaste statistiken är 256 300 personer (enligt Sveriges Kommuner och landsting, SKL). Det är en av Sveriges största och viktigaste yrkesgrupper. Nio av tio undersköterskor och vårdbiträden har gymnasieutbildning, men bara 68 procent har en formell omvårdnadsutbildning. Och bland de nyrekryterade till äldreomsorgen sjunker värdet, endast 58 procent har en omvårdnadsutbildning. Detta kan jämföras med förskolan där ungefär 95 procent har utbildning.

Regeringen har därför beslutat att utreda en kompetensreform inom äldreomsorgen. En reform som är bra för såväl de äldre som för personalens möjligheter till utveckling i arbetet. Det övergripande målet är att höja kvaliteten inom äldreomsorgen.

Vi tillsätter en utredning med följande uppdrag:

För det första: All personal inom äldreomsorgen ska ha grundläggande yrkeskompetens för sina uppgifter. Befogenheter och ansvarsområden samt kompetenskrav inom vården och omsorgen om äldre behöver förtydligas, preciseras och regleras.

För det andra: Kompetensbehoven inom äldreomsorgen måste långsiktigt kunna tillgodoses. Även om mycket av utbildningsbehoven kan täckas med arbetsplatsförlagd utbildning finns ett behov av utbildningsvägar utanför arbetsplatsen. Det behöver finnas många vägar in i omsorgsyrket.

För det tredje: Äldreomsorgen behöver ges bättre möjligheter att kunna rekrytera och behålla personal med god kompetens. Vidareutbildningar och karriärvägar behöver utvecklas och förbättras. Det ingår i utredningens uppdrag att analysera och beskriva behovet av nationella påbyggnadsutbildningar som ger specialiserad yrkeskompetens.

Enligt ett tiotal ansvariga myndigheter är tillgången till yrkeskompetent omvårdnadspersonal den största utmaningen för den framtida kompetensförsörjningen. Pensionärsorganisationerna har påtalat vikten av att regeringen vidtar åtgärder för att fastställa utbildningskrav som ska gälla för arbete inom äldreomsorgen. Också personalens egna organisationer har efterlyst liknande åtgärder.

Reformens kärna är att på ett för kommunerna rimligt och stegvis sätt införa grundläggande kompetenskrav för arbete inom äldreomsorgen. Kommunerna har redan i dag att leva upp till ett åtagande som gäller enligt lag. Enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen skall kommunerna tillhandahålla insatser av god kvalitet och det skall finnas personal med lämplig utbildning.

Utmaningarna för äldreomsorgen när det gäller kompetensförsörjningen är flera: i takt med att fler blir allt äldre och får vård i hemmet så har arbetet inom äldreomsorgen blivit mer kvalificerat. Det kräver att personalen har både djup och bredd i sin kompetens. Efterfrågan på utbildad personal kommer att öka kraftigt de kommande åren. Samtidigt söker sig allt färre till omsorgen via de reguljära utbildningsvägarna såsom gymnasiernas omvårdnadsprogram.

Allt fler utlandsfödda anställs i äldreomsorgen, särskilt i storstadsområdena. Flerspråkighet och kulturkompetens är viktiga tillgångar i omsorgen om äldre med utländsk bakgrund eller annat modersmål än svenska. Denna utveckling är mycket glädjande, men det ställer samtidigt stora krav på språkutbildning och kompetensutveckling. Äldreomsorg är en verksamhet som i mycket hög grad bygger på kommunikation mellan personal i arbetslaget och mellan personal och vårdtagare och deras anhöriga.

En stor majoritet av de anställda inom äldreomsorgen är kvinnor. Att skapa karriärvägar och möjligheter till utveckling inom omsorgsyrket är en angelägen jämställdhetsfråga. Bara drygt tio procent av dem som arbetar inom kommunernas vård och omsorg är män. En framtida utmaning är att bredda rekryteringsbasen och därmed öka denna andel.

Situationen är bekymmersam men långtifrån hopplös. Många kommuner gör ett ambitiöst arbete som förtjänar en vidare spridning över hela landet. Och personalen saknar alls inte färdigheter. Enligt studier som gjorts kan validering av personalens kunskaper sannolikt visa att många som saknar formell grundutbildning ändå har godtagbar kompetens. Men situationen måste samtidigt mötas med åtgärder som tar sikte på att underlätta rekrytering och utveckling inom yrket, så att personal med god kompetens kan behållas. Alla utbildningsvägar som ger kompetens för arbete inom äldreomsorgen måste utnyttjas. Flexibla och individuella lösningar behöver utvecklas.

Den förra regeringen införde den så kallade Kompetensstegen i syfte att öka möjligheterna för kommunerna att utbilda sin personal. Under åren 2005-2007 har drygt en miljard kronor avsatts. Kompetensstegen kommer inom kort att lämna ett slutbetänkande. Flera projekt som initierats kommer att fortgå under nästa år. Mycket positivt har uträttats inom Kompetensstegen, men mer behöver göras för de långsiktiga behoven av kompetensutveckling inom äldreomsorgen.

Det är ett kommunalt ansvar att erbjuda vård och omsorg till äldre. Det är också kommunerna som vet bäst vilka behov som finns hos de äldre, deras anhöriga och personalen. Statens uppgift är inte att detaljreglera men väl att ta ett ansvar för likvärdighet, övergripande kvalitetsfrågor, ramar och lagar för verksamheten. I detta sammanhang är det dock viktigt att visa lyhördhet och respekt för det kommunala uppdraget, som många gånger är allt annat än enkelt. Men regeringen bedömer, mot bakgrund av de brister som finns, att det är viktigt att bistå med en nationell kompetensreform för att kommunerna i förlängningen ska kunna ge en god vård och omsorg.

På så sätt kan ett viktigt steg tas för att förbättra kvaliteten på äldreomsorgens insatser och därmed ge de äldre trygghet och värdighet. Samtidigt ges personalen större möjligheter till kompetensutveckling och karriärvägar. Ett respektfullt bemötande och personal med god kompetens är avgörande för om personer med äldreomsorg upplever sin tillvaro som värdig och trygg. Sambandet mellan personalens kompetens och engagemang och äldreomsorgens kvalitet behöver knappast understrykas. Det är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten och tryggheten inom äldreomsorgen.

Regeringen har påbörjat en omställning av äldrepolitiken. Huvudinriktningen är att äldre personer och deras anhöriga ska kunna lita på att de, när de har behov av det, får en värdig omsorg och en omvårdnad av hög kvalitet. Särskilt fokus ligger på de sköraste individerna, de som kan ha svårigheter att göra sin röst hörd.

En rad åtgärder ska under de kommande åren stärka kvalitetsutvecklingen inom vården och omsorgen om äldre. Dessa åtgärder innehåller bland annat stora statliga stimulansbidrag till kommuner och landsting, stöd till byggande av särskilt boende, utvecklandet av kvalitetsindikatorer för att kunna göra kvalitetsjämförelser och ökade satsningar på äldreforskning. Utredningar har tillsatts som ska komma med förslag som rör förbättringar i bostadsförsörjningen för äldre, utvecklandet av fritt val av utförare av insatser samt tillförsäkrandet av en värdig äldreomsorg. Och nu fortsätter vi alltså kvalitetsförbättringarna med en satsning på personalens kompetens.
maria larsson

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut