"Svenska folket vill ha jobb före skattesänkningar"
Publicerat 2009-07-03 00:50
De rödgröna partiledarna om sin linje inför nästa års val: Slopa skattesänkningar och satsa pengarna på att rädda jobben. Två av tre svenskar är emot Reinfeldts sänkning av skatten för den femtedel som tjänar mest. Det visar en ny opinionsundersökning från Novus Opinion. Svenska folket vill hellre undvika nedskärningar i välfärden och uppsägningar framför att få skatten sänkt. Vår politik att investera i jobb i stället för skattesänkningar får ett växande stöd av väljarna, skriver Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin, Vänsterns partiledare Lars Ohly samt Maria Wetterstrand och Peter Eriksson, språkrör för Miljöpartiet.
När svenska folket går till val nästa år är huvudkonflikten tydlig mellan de två regeringsalternativen: Ska vi investera i fler jobb och full sysselsättning, och därmed ta ansvar för ekonomin, eller fortsätta stå passiva inför den växande arbetslösheten?
Investeringar måste göras nu som värnar kvaliteten och undviker uppsägningar inom vård och skola. Sverige måste rustas klimatmässigt. Klimatinvesteringar i förnybar energi, järnvägar, kollektivtrafik och energieffektivisering ger samtidigt positiva sysselsättningseffekter. Det finns potential för tiotusentals nya gröna jobb inom miljöteknik. Större investeringar i utbildning gör att Sverige står bättre rustat med kunskap när krisen väl vänder. Vi vill att Sverige fortsätter att konkurrera med spetskunnande och industriell kompetens.
Den senaste tiden har vi presenterat flera sådana gemensamma förslag. Mot detta står regeringens passiva syn på politikens möjligheter att kunna vända den negativa utvecklingen i Sverige. Vårt land har därför snabbare ökningstakt i arbetslöshet än jämförbara EU-länder.
Men det går att vända vårt lands negativa spiral till hopp och framtidstro. Men då måste också det politiska ledarskapet prioritera rätt saker.
Att detta är den stora skiljelinjen i svensk politik står helt klart under årets politiska vecka i Almedalen. När moderatledaren Fredrik Reinfeldt i morgon avslutar veckan kommer han troligen att tala om Europa, mindre om svensk inrikespolitik.
Men i stället för att fly de svenska inrikespolitiska problemen – med växande arbetslöshet, allt fler i socialbidragsberoende och utanförskap – borde statsministern knyta ihop en tydligare agenda för EU-ordförandeskapet med politiken här hemma.
Vi tre partier har gemensamt föreslagit en mer offensiv svensk dagordning för ordförandeskapet. Samma behov som här hemma finns i hela EU, med snart 27 miljoner arbetslösa, växande sociala klyftor och gemensamma klimathot. En sådan dagordning för ordförandeskapet har alla förutsättningar att bli framgångsrik.
Regeringens passivitet inför arbetslösheten är inte bara felaktig i sak, utan också politiskt obegriplig: de borgerliga vann valet 2006 på löftet att fler skulle få arbete och färre skulle vara i utanförskap. Fredrik Reinfeldt sa själv 2006 att regeringen i 2010 års val skulle mätas utifrån hur väl den hade lyckats med dessa vallöften. Arbetslösheten närmar sig nu en halv miljon. Allt fler förlorar sitt jobb och sin försörjning. Ungdomsarbetslösheten är nu hela 30 procent. Sverige står inför massarbetslöshet. Riksdagens utredningstjänst (RUT) beräknar i en analys att utanförskapet enligt moderaternas egen definition ökar mellan år 2006 och 2010 med 268 000 personer.
En mycket effektiv åtgärd staten kan göra genast är att hindra 10 000–15 000 pågående uppsägningar av lärare, förskollärare och vårdpersonal genom att investera fem miljarder kronor extra i år i kommunsektorn. Men den borgerliga riksdagsmajoriteten har röstat ner vårt gemensamma förslag med motiveringen att regeringen inte har råd och att investeringen skulle leda till växande underskott i statens finanser. Men Fredrik Reinfeldt har i år använt en exakt lika stor summa till att i stället sänka den statliga skatten för de 20 procent av befolkningen som tjänar över den så kallade brytpunkten.
En sådan politik visar sig nu sakna svenska folkets stöd. Novus Opinion har på vårt uppdrag frågat ett representativt urval av 1 000 svenskar om de anser att det är rätt att dessa fem miljarder används till att sänka skatten för den femtedel som tjänar mest, i stället för att investeras som extraresurser till kommuner och landsting. Hela 66 procent svarar nej.
Endast 20 procent stöder regeringens prioritering. Undersökningen visar att svenska folket hellre vill undvika nedskärningar i välfärden, uppsägningar av personal och av regeringen framtvingade kommunala skattehöjningar. Politiskt ledarskap handlar om att prioritera det man tycker är viktigast, och vi känner ett växande stöd för vår politik.
Vid regeringsskiftet 2006 lämnade vi i de rödgröna partierna efter oss ett stort överskott i de offentliga finanserna om 70 miljarder kronor, något som det efter 90-talskrisen tog åratal av mödosamma ansträngningar i femton gemensamma budgetar att bygga upp. Inför valet 2010 är läget annorlunda. Konjunkturinstitutet (KI) bedömer att den offentliga sektorns underskott då uppgår till omkring 150 miljarder kronor.
När arbetslösheten nu tillåts växa är det just detta som leder till att underskotten skenar. För klarar vi inte jobben så klarar vi inte heller ekonomin.
Men minskade skatteintäkter och ökade utgifter på grund av arbetslöshet har i Sveriges fall också kombinerats med stora ofinansierade skattesänkningar. Regeringen Reinfeldt använde överskottet från de goda åren till att sänka skatterna, och när konjunkturen nu vänt så kommer denna ansvarslösa politik att märkas i kraftigt försämrade offentliga finanser.
Riksdagens utredningstjänst har i en ny analys visat att det svenska budgetunderskottet skulle ha varit hela 80 miljarder kronor lägre utan dessa regeringens skattesänkningar. Pengar som nu under krisåren i stället hade behövts till investeringar i jobb, utbildning och välfärdens kvalitet.
Undersökningen från Novus Opinion visar också att svenska folket tycker att det är fel att skatterna sänks samtidigt som staten lånar upp pengar för att täcka underskotten. Av 1 000 intervjuade anser hela 65 procent att den förda politiken är fel, och bara 19 procent att den är riktig. Sällan har väl statsministers retorik om ansvarslöshet fått en sådan kraftig bumerangeffekt. De varningar han utfärdat om stora underskott visar sig vara varningar för resultatet av regeringens egen politik.
De senaste veckorna har klargjort skiljelinjen i svensk politik. Valet 2010 handlar som alltid om det väljarna har rätt att utkräva: En utvärdering av de vallöften som givits och hur resultaten under mandatperioden verkligen har blivit. Har det blivit bättre eller sämre de gångna fyra åren?
Men valet handlar också om vad partierna vill göra med Sverige inför framtiden. Vi ser att Sverige behöver en ny färdriktning. De borgerliga partierna vill bara ha mer av samma politik.
Men vi kan konstatera att ökade klyftor inte ledde till fler jobb. Sverige förtjänar bättre. De resurser den nuvarande regeringen lagt ned på att öka skillnaderna – mellan redan rika och alla med låga eller normala inkomster, mellan stad och land, mellan kvinnor och män, mellan löntagare och pensionärer – de resurserna vill vi i stället investera i att hålla samman Sverige och bygga vårt land starkare.
Regeringen har prioriterat att öka klyftorna. Vi vill prioritera jobb, en grön omställning och rättvisa.
Mona Sahlin
partiledare (S)
Maria Wetterstrand
språkrör (MP)
Peter Eriksson
språkrör (MP)
Lars Ohly
partiledare (V)
Visar 1-10 av 104. Per sida:
Är det någon som kommer ihåg hur arbetslösheten sjönk i samband med konjunkturuppgången efter valet? Samma "oberoende" liberala ledarskribenter som då gav regeringen hela äran är nu knäpptysta om arbetslösheten, konstigt...
Tapir, 22:46, 7 juli 2009. Anmäl
Nej det är, inte ens i ekonomiska termer, uteslutet att man kan få ett bättre liv trots lägre nominella löner. Det beror ju helt på prisutvecklingen. Köpkraften bestäms ju av reallönen.
Reporäntan ligger nu på 0,25%. Sänker man den ytterligare har vi 0%. Det är självklart. Lika självklart är då att vi i det läget inte har kontroll över inflationen. Då har vi inte längre ett bra liv trots denna lägre nominella skatt.
Hur Riksbanken resonerar om det här vet jag inte. Jag vet däremot att den finanskris vi ser början på nu, riskerar att bli värre än 30-talets depression. Inflationsspöket har vaknat igen och då hjälper inga skattesänkningar i världen.
Mänskligt, socialt och ekonomisk måsta det vara bättre att ansställa människor i den gemensamma sektor tills hjulen börjat snurra ingen, än att man låter dem tyna bort i utanförskap.
Ulrika von Sibergebirge, 11:06, 7 juli 2009. Anmäl
Man måste läsa undersökningen rätt för det första är det riktiga jobb man räknar, i riktiga jobb ingår löneförhandlingar annars blev det fel.Bara en sån sak som miljö man måste ha ett JOBB om man skall tycka det är viktigt i längden.Skattesänkningar pågår till höger o vänster men åter igen det är dom som har riktiga JOBB som kan hålla på med det inte bara för att det skall passa budgeten.Om man tror att folk nöjer sig med bidragsjobb är man fel ute.Eller skall vi köra som vi säkert får Ohly med 150,000 spadar som gräver diken på fm sen kommer em skiftet och fyller i dom 300.000 jobb som i en ask.
Zamora, 10:18, 7 juli 2009. Anmäl
Vilka flumister.. Giriga, arroganta, gnälliga. Hur dumt frågan var formulerad säger allt. Bidrags fyrans linje är att det inte ska löna sej o jobba.. Efter förutsättningarna sköter alliansen AB Sverige utmärkt.....
det vänder snart, 12:45, 6 juli 2009. Anmäl
l8 bilj. dollar har industriländerna däribland Sverige hittills stött kollapsande banker och kreditinstitut med.Konjunkturinstitutet bedömer att den offentlige sektorns underskott 2010 kommer att uppgå till 150 milj, kronor.En summa som skattebetalarna i slutändan naturligtvis får betala.Vem annars?Ja, den som är satt i skuld är inte fri.Moderaterna har hittills lånat till sina skattesänkningar och verkar vilja fortsätta med det.Förmodligen trodde de att den politiken skulle leda till fler jobb men fick som bekant fel.
miljöpartist, 08:51, 6 juli 2009. Anmäl
@marie_lind @miljöpartist. Vet inte var ni får Er information men ni är ute och cyklar. Titta på det här så kan ni läsa hur fel ni har det. Sverige har minskat sin statsskuld med 150milj sedan 2006.
http://ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig_ekonomi/ Statsbudget/Statsskulden/
Leon, 01:58, 6 juli 2009. Anmäl
Vid det senaste valet var vad jag kan minnas sveriges upplåning ca 1,200:- miljarder kronor att då som vissa kalla detta för överskott? den tidigare regeringen hade under en följd av goda år skuldsatt sverige med en enorm skuld var det inte S politikern Göran Persson som sade "den som är satt i skuld ej är fri" stämmer bra det svenskarna var och är ännu ej fria finns forfarande en stor skuld är inte bara ränta på statskulden över 30 miljarder tänk vad bra det hade varit för alla i sverige om inte sverige skuldsatts under tidigare högkonjuktur men som tur är har nu skulden betalats av en del, 1,200 miljarder om den betalas ev med 100 miljarder, året tar det bara 120 år + ränta förstås
rätt eller fel, 22:14, 5 juli 2009. Anmäl
Svar till Leon;Eftersom du är företagare vet du säkert att lån och skulder ska betalas tillbaka.Om du läser artikel ordentligt kan du se att det tog 15 budgetar att bygga upp ett överskott efter underskottet den förra finanskrisen skapade.De rödgröna lämnade efter sig ett plus på 70milj. men nu står vi återigen på minus. Underskottet uppgår för närvarande till omkring l50milj.Frågan är om det ska räcka med det eller om mer pengar ska till för att rädda skaparna av den finansiella kris vi nu befinner oss i?
marie lind, 22:02, 5 juli 2009. Anmäl
Leon!Industriländerna har redan satsats 18 bilj. dollar för att rädda banker och finansinstitut,pengar som måste betalas av någon och det blir naturligtvis skattebetalarna.Efter förra krisen i början av 90-talet var Sverige också svårt skuldsatt men hamnade så småningom på plus igen.Göran Persson har tom fått beröm för sin kloka penningpolitik av Reinfeldt men nu är vi minst lika illa ute igen. Så här före valet vill regeringen förstås inte höja skatten men det kommer,jag lovar.Beklagar men så ser sanningen ut.
miljöpartist, 21:29, 5 juli 2009. Anmäl
Finns de som klagar på jobbskatteavdraget är det rättvist eller ej ? Beror kanske lite på hur man ser det,de flesta av dagens pensionärer hade
lägre skatt mot den tidens pensionärerna med samma bruttoinkomst då var resor till och från arbetet avdragsbara vid deklarationen men naturligtsvis tog S regeringen bort detta, Enklare vid deklarationen med jobbskatteavdraget. Avdraget för arbetsresor fodrade många gånger en massiv korrenspodens med nitiska skattemyndigheter om resan till arbetet var 3,9 mil eller 3,8. Att skatterna måste sänkas måste vi alla vara överens om utom de rödgröna förstås men det hör väl till Efter senaste valet har nuvarande regering lyckats betala av en del på den enorma skulden 1,200:- miljarder kronor som S regeringen lämpade över till Reinfeldts regering med adress skattebetalarna upplånade pengar som svenska skattebetalarna inte fick se röken av. Vad gjorde S regeringen av alla skattepengar som de håvade in med världens högsta skatter och dessutom lånade 1,200
rättvis, 17:49, 5 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
