”Sverige behöver akut 1 500 nya allmänläkare”
Publicerat 2009-09-02 00:50
Läkarförbundet: Politikerna har misslyckats med att skapa hållbara arbetsvillkor på vårdcentralerna. Under många år har politikerna avstått från att satsa på primärvården. Det har lett till att det blivit svårt att rekrytera unga läkare. De väljer i stället andra specialiteter med bättre arbetsförhållanden och där kolleger inte går på knäna. Förutom bättre arbetsvillkor och fler läkare – det krävs i dag 1 500 nya heltidsarbetande allmänläkare – behövs en omorganisation och effektivisering av vården och högre kvalitet i läkarutbildningen. Det skriver Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
34 000 läkare i dag
Antalet yrkesverksamma läkare i Sverige har nästan femfaldigats på 50 år. År 1960 fanns 7 000 läkare, vilket gjorde 1 060 invånare per läkare. Antalet läkare har successivt ökat till 34 000 år 2009, vilket ger 277 invånare per läkare.
Läkarutbildningen är en reglerad utbildning. Regeringen beslutar om antalet platser. Socialstyrelsen och Högskoleverket bedömer tillgången på läkare. Jämfört med andra länder har Sverige en förhållandevis hög läkartäthet.
Källa: Läkarförbundet
Läkarbristen debatteras livligt. För i dag krävs tveklöst fler utbildningsplatser på läkarprogrammet. I dag saknas inte mindre än 1 500 heltidsarbetande allmänläkare. Dagens brist på exempelvis allmänläkare, psykiatriker och geriatriker drabbar ofta särskilt utsatta patienter. Hög säkerhet för patienten är det viktigaste för oss läkare. Vi vill kunna ge så god vård som möjligt.
Situationen inom sjukvården är i dag ansträngd, inte minst inom primärvården. För patienterna räcker det inte med fler läkare, det krävs också att de har rätt kompetens. Redan i dag är studenterna missnöjda över att inte få utföra många av de uppgifter de förväntas kunna som läkare. En enkät, som Medicine studerandes förbund regelbundet genomför, visar att de praktiska momenten har uppenbara brister. Patienternas hälsa riskeras när läkare under sin utbildning aldrig utfört grundläggande moment som att gipsa, hålla fri luftväg eller suturera. Nästan var fjärde student på kirurgikursen uppger att de inte tillgodogjort sig den praktiska kunskap som förväntas av dem. Det krävs mer resurser till fler utbildningsplatser för att inte kvaliteten på utbildningen ska urholkas än mer. Utan hög kvalitet på utbildningen hotas patientsäkerheten.
För att alls kunna ge invånarna vård har vissa vårdcentraler varit tvungna att ta in tillfälligt inhoppade stafettläkare. Oftast har de gjort ett bra jobb i en tuff miljö. Här uppstår dock ett uppenbart problem med den så viktiga, fasta och kontinuerliga läkarkontakten, inte minst för många äldre patienter. Därför finns det fog för upprörda känslor bland patienter och deras anhöriga. Märkligt nog stämmer många ansvariga sjukvårdspolitiker in i kritiken; ett problem de själva åstadkommit genom sin oförmåga att skapa hållbara anställningsvillkor.
Läkarförbundets distriktsläkarförening har frågat sina medlemmar varför de valt att bli stafettläkare. De skäl som anses viktigast är möjlighet att styra över sin arbetstid, dålig arbetsmiljö på den arbetsplats de lämnade, men givetvis också en bättre lön. Att läkare skulle vara en speciell sorts giriga människor stämmer uppenbarligen inte.
Bristen på 1 500 allmänläkare kräver fler utbildade doktorer. Men det räcker inte. Om inte arbetsvillkoren blir bättre spelar det inte någon roll hur många läkare som utbildas. Att jobba ensam som fast anställd med många tillfälliga kolleger ger en tung arbetsbörda. En ond spiral skapas med ännu fler vakanser och fler hyrläkare.
Under många år har politiker avstått från satsningar på primärvården. Detta trots att vi vet att det är ett kostnadseffektivt sätt att ge god vård till medborgarna. Därför har det blivit svårt att rekrytera unga läkare till arbetsplatser där kollegerna går på knäna. I stället har de valt andra specialiteter med bättre arbetsvillkor.
Det behövs också en omorganisation och effektivisering av vården. En förändring som innebär att läkare får stöd av administrativ personal så att tid frigörs till mer direkt patientarbete. Landstinget i Östergötland har räknat ut att 1,5 miljoner arbetstimmar kan omvandlas från administration till patientvård om personalen får arbeta med det de är utbildade för. Omräknat motsvarar det arbetsinsatsen hos cirka 18 000 sjuksköterskor och läkare under ett år.
I slutet av 90-talet analyserade Socialstyrelsen omfattningen av det administrativa arbetet i hälso- och sjukvården. Resultatet visade att flera moment i vården inte är ändamålsenliga eller kostnadseffektiva. Den ekonomiska krisen under 90-talet innebar att en stor del av vårdbiträden, undersköterskor och läkarsekreterare bortrationaliserades från sjukvården. Deras arbetsuppgifter överfördes till sjuksköterskor och läkare. Konsekvensen är i dag en orimligt stor administrativ börda för den kvarvarande vårdpersonalen och dåligt utnyttjande av den medicinska kompetensen. Alltså en både kortsiktig och ineffektiv besparing med läkarbrist som följd.
I kvällens ”Uppdrag granskning” i SVT blir Läkarförbundet anklagat för att vilja hålla nere antagningsvolymen till läkarutbildningen för att pressa upp lönerna. Det är inte första gången beskyllningen kommer, förhoppningsvis är det den sista.
När jag själv började läsa medicin i mitten av 80-talet såg arbetsmarknaden för läkare annorlunda ut. Då var många med mig oroliga för om vi skulle få jobb efter studierna. Universiteten informerade oss om att vi möjligen skulle kunna bli allmänläkare – alternativet var arbetslöshet. Det fanns en äkta och stark oro i läkarkåren att Sverige utbildade för många läkare. Läkarförbundets utbildningspolitik grundade sig på de faktiska förhållanden som då rådde. I dag är situationen en annan och förbundets politik likaså. År 2007 ändrade vi inriktning när vi såg att de effektiviseringar som vi under lång tid efterfrågade inte räckte.
Sedan 70-talet har förbundet gjort undersökningar som visar en tydlig ökning av tillgången på läkare. Dessvärre har efterfrågan allt som oftast underskattats. En förklaring är att landstingen anställde fler läkare än vad de egentligen hade råd med – vilket gjorde att den av Läkarförbundet befarade arbetslösheten aldrig infann sig.
En annan förklaring är att arbetsuppgifter inom vården förändras över tid och förskjuts mellan olika yrkesgrupper.
För att klara framtidens läkarförsörjning behövs fler utbildningsplatser. Det behövs även ett effektivt utnyttjande av läkararbetskraften med minskad administrativ börda samt en effektivt organiserad sjukvård där alla gör det de är bäst på. Det krävs dessutom en omfördelning av resurser till den nära vården. Sist, men inte minst, behöver vårdgivarna bli attraktiva arbetsgivare.
Eva Nilsson Bågenholm
ordförande i Sveriges läkarförbund
Visar 1-10 av 109. Per sida:
Svar till: Bartlomiej Wagner, 15:54, 7 september
Ser absolut din poäng i det hela. Jag tycker själv att hatat och uppmärksammheten riktas åt fel håll: läkarkåren. Debattartikeln tar upp källan till hela problemet: för få platser på läkarutbildningen. Stockholm, Linköping, Uppsala och Lund är nu de lärosäten som har tagit sig "ensamrätten" om läkarutbildningen, medans det står flera andra kompetenta, stora och välkända lärosäten som ropar högt och tydligt om att det finns potential här, men talar inför döva öron. Läkarförbunden tillsammans med lärosätena med läkarutbildning bedriver en sorts maffia verksamhet och lägger ett hästhuvud hos alla som ens tänker tanken att samarbeta med de lärosäten som vill öppna läkarutbildningen hos sig. Örebro universitet är ett praktexempel på en sån situatiion. Problemet för läkarförbundet och läkar-lärosätena är det att dom börjar tappa argument, snart blottas den här frågan som den principsak som den faktiskt är. Alla inblandade i frågan vill ha fl
Illuminati, 19:16, 8 september 2009. Anmäl
Det är inte bara allmänläkare som saknas utan även andra specialiteter såsom urologer osv och vad gör socialstyrelsen? Ju, man ändrar specialist utbildningen så att den blir ännu längre. Tex för urologi måste man bli allmänkir först och sedan vidare till urologi. För kardiologi som man kunde blir direkt tidigare måste man bli allmänmed först och sedan kard, detta samtidigt som resten av europa bl a tyskland gör tvärtom för att göra utbildningen kortare. För handkir krävs det att man är blir ortoped först och handkir sedan, helt sjukt. Socialstyrelsen, TÄNK OM!!!
MP, 08:50, 8 september 2009. Anmäl
Helt ärligt, jag e trött på detta jävla tjat om brist på läkare alla dessa år. Visst det ökar med ett dussintals-platser varje år osv..
Problemet ligger i uttagningen! Byt betygskriterierna en gång för alla, jag kom inte in i sverige pga musik, foto, och idrott. Har de någon SOM HELST anknytning till att utbilda sig till läkare???????
Nu pluggar man utomlands och det så har man inte ens samma förutsättningar som de svenska studenterna, dvs, jag kommer ha ett lån på över en halv miljon och sen förväntas jag komma tillbaks som en hund till sverige och jobba?
Ska bli skönt att åka till något annat land och jobba och inte betala ett skit till csn, det är min tack till det svenska skolsystemet.
läkarstuderande utomlands, 19:08, 7 september 2009. Anmäl
En del har kommenterat att läkare i andra länder tar emot många fler patienter per dag. De upplyses härmed att det naturligtvis är genomförbart i Sverige med, men... om man har 30-40 patienter/dag så är det "svängdörrskonsultationer" som gäller. Dvs patienten beskriver ytterst kort vad det är för besvär, den allsmäktige dr undersöker raskt och beslutar sedan (utan någon samverkan med patienten) angående behandling, tack och hej glöm ej mössan, nästa!
lillajag, 16:50, 7 september 2009. Anmäl
Kom då inte och kräv att dr ska ha tid lyssna och förstå, undersöka och resonera, gå med på alla "önskemål" patienten har angående provtagningar & mediciner etc, du ser om man gör det tar det minst 30min/pat. Inte 3min... Så det fungerar i länder där dr är en auktoritet som ej ifrågasätts, men det är knappas så här eller hur? Alltså 30min/patient, punkt!
lillajag, 16:49, 7 september 2009. Anmäl
... Herre Gud !
Jag som kom till Sverige för 7 år sedan för att slippa all tjafs om girriga, lata, högavlönade, omoraliska och korrumperade läkare i Polen.
Deja Vu ?
Precis samma hat mot läkarkåren som i hemlandet. Precis samma myther !!!
Jag jobbar som offentlig anställd i Landstinget Blekinge. Varje år har jag utveckling/lönesamtal får jag veta att jag kommer inte att få högre lön än landstinget hade bestämd. Det kallas förhandlingar. Jag har inte ens chans att diskutera med beslutfattarna. Take it or leave it låter svåret från verksamchetcheffen - och Ni undrar att så många väljer att bli hyrläkare ?!
Bartlomiej Wagner, 15:54, 7 september 2009. Anmäl
Re: Läkare är bra människor!, 15:58, 4 september 2009: Menar du på fullt allvar att inte läkare i andra länder också måste planera behandlingar, handlägga remisser, gå igenom journaler etc? Jag menar att de gör det och ändå hinner med fler patientbesök. Hur du än försöker slingra dig är ineffektiviteten ett faktum, du bevisar det ju själv med att beskriva att ni städar, hämtar patienter etc. Varför ska en person med 60+ kkr/mån göra det, när en städare eller sköterska kan göra det jobbet billigare? Det spelar ingen roll hur hårt du säger att du jobbar och hur välvillig du är, när det handlar om att göra rätt saker och det gör du uppenbarligen inte.
Mad Max, 19:56, 6 september 2009. Anmäl
Svar till mordenisera vården tack 01:57 5 sept.
En av anledningarna är att det är svårt för patienten att själv ställa rätt diagnos. Många patienter vill hela tiden träffa specialister men de får lika bra vård hos husläkarna primärt. När sen en diagnos är ställd som kräver specialistvård är det rimligt med en remiss. Många pateinter blir besvikna då en utredning inte startas vid första besöket till vårdcentralen, men många tillstånd går över av sig själva och att "vänta och se" kan ofta vara rätt behandling. Onödiga utredningar bidrar till läkarbristen, kostar samhället pengar och kan vara förenliga med komplikationer för patienten. Vg se artikel skriven av läkare 4 sept 11:25.
samhällsekonomiskt intresserad, 12:51, 5 september 2009. Anmäl
Varför ska patienter slussas vidare via allmänläkare? Vore det inte bättre att få träffa en specialist direkt? En patient med uppenbart diskbråck bör ju träffa en ortoped, men först ska fem allmänläkare avverkas, alla olika vikarier för husläkaren. För att få adekvat vård uppsöks dessutom akutvården. Hade primärvården erbjudit specialist direkt hade det både sparat lidande, pengar och tid.
Modernisera vården tack, 01:57, 5 september 2009. Anmäl
Tack för en bra artikel. Känner igen situationen med hot om arbetslöshet från min egen utbildning. I början av 90-talet innan jag själv tog läkarexamen trodde vi alla att vi skulle utexamineras till arbetslöshet. Nu blev det inte så tack och lov. Men, man kan inte skylla läkarförbundet och kollegiet på dagens situation. Självklart vill även läkare ha en mänsklig arbetssituation samtidigt som vi vill patienternas bästa. Jag har själv nyligen lämnat en arbetsplats med mycket hård belastning både mentalt och fysiskt vilken var helt omöjlig att kombinera med ett familjeliv, detta efter 15 års yrkeserfarenhet. Det fanns inget slut på nattarbete i sikte. Nu har jag mottagningstjänst (inom landstingets specialistvård, ej primärvården) utan några jourer och stortrivs med livet. Att arbeta som hyrläkare är för mig uteslutet då arbetssituationen med att hoppa runt på olika arbetsplatser är alldeles för påfrestande - inte känna någon av personalen, inte veta vad olika personer går för osv. Visst,
DrLisa, 19:15, 4 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
