”Sveriges klimatmål bara hälften av EU:s”
Publicerat 2009-06-16 00:50
Lantbrukarna och Naturskyddsföreningen lanserar ett nytt klimatinitiativ: Sverige måste visa ledarskap i klimatförhandlingarna. När riksdagen i dag fattar beslut om den svenska energi- och klimatpolitiken står det klart att både regeringens och oppositionens klimatmål är alltför defensiva i jämförelse med EU:s. Sverige har möjlighet till omfattande och lönsamma energieffektiviseringar, men regeringen har ändå slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, skriver LRF:s Lars-Göran Pettersson, Naturskyddsföreningens Svante Axelsson samt Anders Wijkman.
Riksdagen kommer i dag den 16 juni att fatta beslut om Sveriges framtida energi- och klimatpolitik. En av de viktigaste klimatåtgärderna är att effektivisera och minska energianvändningen, men vår granskning visar att regeringens och riksdagens kommande mål bara är hälften så ambitiösa som EU:s.
Regeringen har också ett mycket blygsamt mål för andelen förnybar energi, som man vill öka från nuvarande 42 till 50 procent år 2020. Den politiska oppositionens mål är bara marginellt bättre, 53 procent. Det nya initiativet Förnybart.nu – som initierats av LRF, Naturskyddsföreningen och Anders Wijkman vid Tällberg Foundation – vill att målet ska vara 70 procent. I en rapport som presenteras i dag visar Förnybart.nu hur detta mål kan uppnås.
Sverige spelar som blivande ordförandeland i EU en viktig roll i de internationella klimatförhandlingarna och en ambitiös svensk politik skapar trovärdighet. Vi har unika naturtillgångar både i skogen och på våra åkrar. För att nå ett hållbart samhälle är det nödvändigt att öka användningen av energi från biomassa, vind, sol och vågor. Vi har också goda förutsättningar att öka vår energieffektivitet och minska energianvändningen. En kraftfull satsning möjliggör en grön tillväxt med låg klimatpåverkan, nytt entreprenörskap och nya jobb i hela landet. På så vis kombineras tillväxt med ökad miljönytta.
Vi föreslår att det införs ett planeringsmål för att öka den förnybara energitillförseln med 70 TWh till 2020, en ökning med omkring 37 procent jämfört med nivån 2008.
Detta mål kan uppnås genom att tillförseln av biobränslen ökar med 38 TWh till år 2020, vilket motsvarar nuvarande ökningstakt, att vindkraften ökar med 28 TWh i enlighet med regeringens planeringsmål och att tillförseln från övriga förnybara energikällor, främst solvärme, ökar med 4 TWh. Ingen ny vattenkraft ingår i målet.
Detta är en måttfull ambitionsnivå, som riksdagen med lätthet borde kunna enas om. Med en kraftfull satsning vore det möjligt att öka den förnybara energin ännu mer. I syfte att främja förnybar energi riktar vi följande förslag till regeringen:
• Öka den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet från 25 TWh till 30–35 TWh år 2020.
• Inför separata stöd för havsbaserad vindkraft, samt för solel och vågkraft.
• Inför ett planeringsmål om 10 TWh biogas år 2020.
• Inför ett planeringsmål om 8 TWh solenergi år 2020.
• Öka målet för förnybara drivmedel, inklusive elbilar, från 10 till 20 procent år 2020.
• Säg nej till utbyggt fossilgasnät.
• Inför riktade klimatinvesteringsbidrag.
Det är viktigt att öka tillförseln av förnybar energi, men det är minst lika viktigt att energieffektiviteten ökar och att användningen av energi minskar.
Ett av målen i EU:s energi- och klimatpaket är att energieffektiviteten ska öka med 20 procent fram till år 2020. Även regeringen anger i sin energiproposition ett 20-procentsmål för energieffektivisering. Det är därför lätt att tro att målen är jämförbara, men EU:s mål är nästan dubbelt så långtgående som regeringens. EU-målet avser nämligen bara den energieffektivisering som orsakas av nya styrmedel, medan regeringens mål också inkluderar den energieffektivisering som fortlöpande äger rum i samhället, till exempel till följd av strukturomvandlingar.
Regeringen vill alltså att den tillförda energin per BNP-enhet ska minska med 20 procent till 2020 och oppositionen vill att den ska minska med 25 procent. Båda dessa mål är alldeles för lågt satta.
Regeringens mål innebär att energianvändningen i förhållande till BNP (energiintensitet) ska minska med 1,7 procent per år vilket, vid en BNP-tillväxt på 2,25 procent per år, innebär att energitillförseln fortsätter att öka med omkring 4,5 procent (28 TWh) till 2020. Oppositionens mål kan innebära att energitillförseln slutar att öka, men inte mycket mer. EU:s mål innebär däremot att energitillförseln förväntas minska med 12 procent.
Regeringens mål om 1,7 procent är till och med lägre än Energimyndighetens långsiktsprognos som, trots att den helt baseras på befintliga styrmedel våren 2008, innebär att energianvändningen i relation till BNP minskar med 1,9 procent om året. Och regeringens mål är alltså bara hälften så ambitiöst som EU:s mål om 3,3 procent per år till 2020.
Vi föreslår som mål att Sveriges energianvändning i relation till BNP ska minska med 4,0 procent per år och att den slutliga energianvändningen ska minska med 20 procent (80 TWh) till 2020, jämfört med 2008.
Det är obegripligt att regeringen slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, inte minst med tanke på att Sverige har goda förutsättningar att genomföra omfattande och dessutom mycket lönsamma energieffektiviseringar.
Energieffektiviseringsutredningen föreslog ett program för effektivisering om 2,4 miljarder kronor per år under perioden 2010–2014. Utöver energibesparingen och minskade utsläpp av växthusgaser, skulle resultatet bli att slutanvändarnas årliga kostnader kan minska med cirka 10–12 miljarder kronor. Mot denna bakgrund är det mycket anmärkningsvärt att regeringen har reducerat den föreslagna satsningen till en åttondel, 300 miljoner kronor om året.
Vi vill att regeringen tar initiativ till ett kraftfullt effektiviseringsprogram för lokaler och bostäder, delvis riktat mot det så kallade miljonprogrammet. Samtidigt vill vi öka stödet till effektivisering inom industri och småföretag. Detta skulle inte bara leda till en minskad energianvändning utan också skapa arbetstillfällen under lågkonjunkturen.
Vi vill också att Sverige ska ha ett nationellt mål för nya bilars bränsleförbrukning och klimatpåverkan. Det är orimligt att Energimyndighetens långsiktsprognos till 2020 och regeringens bedömningar baseras på att nya bilar i Sverige ska fortsätta att höra till Europas allra mest bränsletörstiga. Våra krav på energieffektivisering kan sammanfattas enligt följande:
• Avsätt minst tre miljarder om året till effektivisering av bostäder och lokaler
• Förbered införandet av ”vita certifikat” som tvingar fram en minskad elanvändning
• Stimulera energieffektivisering också i småföretag
• Inför ett nationellt mål för bränslesnålare personbilar
De mål för förnybar energi respektive energieffektivisering som vi föreslår leder till det övergripande målet att andelen förnybar energi i Sverige år 2020 ska uppgå till 70 procent.
De pågående klimatförhandlingarna, som kulminerar i Köpenhamn senare i år, är avgörande för hur mycket vi kommer att drabbas av klimatförändringen. Enskilda länder måste visa ledarskap och gå i spetsen. Sverige har unika förutsättningar för detta ledarskap.
Förnybart.nu kommer att opinionsbilda för kraftfulla satsningar på förnybar energi och energieffektivisering. Företag, organisationer och privatpersoner kan ansluta sig till initiativet. Vi kommer att presentera en rad rapporter, bland annat i Almedalen, och vår ambition är att påverka den svenska politiken. Vårt mål är att både regeringen och oppositionen omprövar sina alltför defensiva mål för förnybar energi och energieffektivisering.
Lars-Göran Pettersson ordförande Lantbrukarnas riksförbund (LRF)
Svante Axelsson generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Anders Wijkman vice ordförande i Tällberg Foundation
Visar 1-10 av 45. Per sida:
Re: Ratzz, 22:20, 16 juni 2009.
"Släpp taget om den döende CO2 skräcken"
Just så, CO2 är den enda kolkälla vi har inom Sveriges gränser (förutom otillräcklig biomassa) o verkligen inget att vara rädd för utan rädd om!. Fångar vi in den från våra 14 största utsläppare (som Vtnfall nu är bra på) blir det 23 Mton/år som räcker till drivmedel till befintlig fordonspark, infrastruktur o mer till. Alla stirrar sig blinda på CO2 som obönhörlig slutprodukt o tänker inte på att den kan recirkuleras. Energi till detta har vi i sol, vtn, vind, våg, geo, bio, ... räcker inte det finns GenIV småningom. Med rätt avpassad fossi CO2"skatt" är det lönsamt redan m dagens 70$/fat o blir det ännu mer när detta dubblas o kanske flerdubblas vad det lider
J-G Hemming, 18:41, 21 juni 2009. Anmäl
Skillnaden mellan fossil och förnybar CO2 är att innan den förnybara CO2 släpps ut så har bränslet tagit upp lika mycket CO2 från atmosfären. Nettoutsläppet blir alltså 0. Fossil CO2 däremot kommer från lagrade kolkällor i underjorden. Förvisso består dessa av kol som en gång för många miljoner år sedan tagits upp av växter från atmosfären som den såg ut då - men sedan dess har de legat stilla där nere och vi har fått en värld med mindre CO2, vilket passar oss. Släpper vi ut denna fossila CO2 så får vi ett klimat liknande det för många miljoner år sedan.
Anders, 18:38, 21 juni 2009. Anmäl
Re: Elis, 16:15, 18 juni 2009. Hänger med hela vägen utom att NO2 (kvävedioxid) ska vara N2O (dikväveoxid, lustgas)
Sanningen om biobränslena börjar vakna. Ärligt kvar av dem kommer att vara biomasseavfall som rötas till biogas eller förgasas till metanol/DME
Sol, vind, våg, geotermi ger CO2fri el (när utrustningen väl är producerad) Sådan el kan elektrolysera vatten. Bildat syre kan användas till CO2infångning (oxifuel) och väte till hydrering av denna CO2 till drivmedel och syntetiska kolväten
Här är en lösning som äntligen är på väg
J-G Hemming, 07:14, 19 juni 2009. Anmäl
Tack och lov håller klimathysterin på att avta, och trångsynta miljöaktivister som dessa är i minoritet. Faktum är att biobränslen inte alls minskar vår påverkan på klimatet. De innehåller stora mängder kväve, som bildar NO2 vid förbränning. NO2 har en livslängd på ca. 100 år i atmosfären, och är en mycket starkare växthusgas än CO2. För övrigt så kan man undra vad det spelar för roll om den koldioxid vi släpper ut kommer från fossila bränslen eller s.k. "förnybara" bränslen, som etanol. Mängden CO2 som släpps ut vid förbränning är ju samma, med den skillnaden att det släpps ut mer CO2 vid framställning av etanol än bensin. Dessutom minskar vi jordens CO2-upptagningsförmåga när vi avverkar brasiliansk regnskog för att plantera snabbväxande sockerrör för etanolproduktion. Man varken vara insatt i debatten eller särskilt smart för att se igenom klimatfascisternas lögner.
Elis, 16:15, 18 juni 2009. Anmäl
Solen med alla sina följdverkningar är den långsiktigt outsinliga och överflödande energikällan. Där är lösningen och målet att så ekonomiskt, mjukt och smärtfritt som möjigt växla från fossil till sol, vtn, vind, våg, biomassa, geotermi, ...
(Som räddningsplanka finns kärnkraft GenIV)
Det är inte nog med energi i form av värme, el eller väte. Energi måste även kunna lagras och transporteras. Där är flytande bränslen oslagbara. De ska produceras av infångad CO2 och billigast möjliga väte. Där bör Vtnfalls miljarder satsas. CCR (R som Recycling) isf CCS
Re: Kjell Bengtsson, 11:01, 17 juni 2009, 18:17, 17 juni 2009. Anmäl
Min namne Klas påstående att bensinbilar orsakar översvämningar i Bangladesh bevisar hans okunnskap i meteorologi!! Översvämningarna där beror på att havsytan stiger när lufttrycket sjunker vid t.ex. passage av en orkan vilket kan höja havsytan hela 4 meter med vindens hjälp och detta har föga med mänsklig påverkan att göra!! Skyddsvallar är det effektiva motmedlet.
Klas den 1:e, 11:19, 17 juni 2009. Anmäl
Helt rätt initiativ! Det finns ett mycket starkt argument för att satsa på förnyelsebara energikällor och det är "DIN EGEN PRIVATEKONOMI". Det är helt enkelt ekonomiskt lönsamt att till exempel sätta in Solfångare för att göra varmvatten och värme. Med åtgärder i ordningen 1. Kartlägg/Analysera energiförbrukningen. 2. Undersök vilka åtgärder som kan genomföras och vad varje åtgärd kostar och vilket utfall det ger att genomföra åtgärden. 3. Genomför åtgärderna i den ordning som ger bäst utfall på sikt. Man bör inte ha för kort perspektiv på när det ska vara betalt. En kvalitets solvärme anläggning kostar relativt mycket i investering så det tar cirka 12-15 år innan den har betalat sig men sedan är varje kWh "GRATIS" I perspektivet att anläggningen håller mer än 40 år så blir det många år med gratis energi". Tvista inte om nyttan med att minska CO2 eller inte utan försök att spara energi på alla sätt. Det kan inte vara en nackdel att minska användningen av olika förbränningsprocesser oa
Klimatet styrs primärt av MAGNETISM (solaktiviteten) och GRAVITATION (Solens och de stora planeternas påverkan på Jorden), alltså inte av CO2. Sekundärt styrs klimatet av variationer i molnbildningen och förändring av havsströmmarna.
Människan kan på intet sätt påverka klimatet och därför bör all klimatpolitik läggas ner omedelbart. Detta även om det kommer att medföra hög arbetslöshet bland klimatalarmisterna. Det kapital som frigörs när klimatpolitiken läggs ner kommer dock att skapa mångdubbelt fler nya arbetstillfällen.
Klarsyn, 06:41, 17 juni 2009. Anmäl
Du Robert det är rätt välkännt att Wikipedia plockar bort allting som ifrågasätter AGW hypotesen så där har du inga opartiska fakta. Släpp taget om den döende CO2 skräcken den är avfärdad av alla utom dom politiskt köpta forskarna
Ratzz, 22:20, 16 juni 2009. Anmäl
Verkar som om all energieffetivisering beror på hur mycket bidrag som skattebetalarna skall skjuta till, vindkraft har ingen möjlighet att kunna konkurera om inte de får bidrag, har bioenergi någon möjlighet att konkurera utan bidrag osv allt beror på bidrag ändå är bidrag det som skapar problem skatterna skall vara så höga så inget är lönsamt om inte bidrag skall gälla sänk skatterna behövs inga bidrag, ex hur mycket skatt är det inte på ett vindkraftverk löneskatter vid tillverkning och montering, arbetarnas skatter, drivmedels och väg skatter för transporter skatt på skatten mm samt kostnaden för rundgång av alla blanketter genom mängder av myndigheter för att få återbetalning av skatterna som bidrag
lasse, 20:48, 16 juni 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
