Höstbudgeten 2007

Trots en hög tillväxt och god ekonomisk utveckling har utanförskapet från arbetsmarknaden vuxit. Allians för Sverige gick till val på att minska utanförskapet och vi har redan vidtagit flera åtgärder för att underlätta människors återinträde på arbetsmarknaden. Knappt ett år efter att alliansregeringen tillträdde är det ungefär 100.000 fler som kan stå på egna ben och inte längre är beroende av samhällets stöd.

Tyvärr är utanförskapet alltjämt stort. Närmare en och en halv miljon människor i arbetsför ålder saknar möjlighet att delta på arbetsmarknaden eller arbetar mindre än de skulle vilja. Den allra största delen består av människor som hamnat i långtidssjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning, den ersättningsform som tidigare hette förtidspension. Det leder för den drabbade till ekonomiskt och socialt utanförskap och ofta till ytterligare ohälsa.

För den anställdes trygghet är det mycket viktigt att det finns en välfungerande sjukförsäkring som ger skydd vid sjukdom. Sjukfrånvaron i Sverige är dock klart högre än i jämförbara länder. De senaste 30 åren har vi också sett hur andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning tredubblats trots att det allmänna hälsoläget har blivit bättre. Samtidigt som vi ser många andra gå tillbaka till arbete är det tyvärr lite som händer för den här gruppen. Vi vet dock att många människor som står utanför arbetsmarknaden på grund av olika ohälsoskäl kan och vill arbeta. Möjligheterna för detta skiftar, givet orsaken till tillståndet och givet åldern. Alla kan kanske inte göra samma sak som innan de lämnade arbetsmarknaden, men många kan göra något. Det är angeläget att ta tillvara den arbetsförmåga som dessa människor har kvar.

Det överordnade målet för en politik som syftar till att minska utanförskapet i dagens Sverige måste vara att åstadkomma full sysselsättning i ordets verkliga bemärkelse. Därför kommer vi i samband med höstens budgetproposition att presentera ett omfattande reformpaket. Dels för att förhindra att människor blir långtidssjukskrivna, dels för att göra det ekonomiskt möjligt för människor som redan befinner sig i utanförskap att ta ett första steg in på arbetsmarknaden.

Somliga åtgärder kommer säkert att betraktas som kärva förslag. Våra politiska motståndare kommer att hävda att förändringarna slår mot de svaga i samhället. Därför vill vi påminna om att det i dag är fler än 550.000 som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning och tvingas leva med en låg ekonomisk standard. Det handlar om människor som i sämsta fall har 64 procent av sin tidigare inkomst och har få eller inga vägar tillbaka.

De viktigaste förslagen vi nu presenterar är:

1. En rehabiliteringskedja införs. De principer som i dag styr sjukskrivningsprocessen brukar kallas "sjustegsmodellen". I sjustegsmodellen finns inga fasta gränser eller riktlinjer för hur långt varje enskilt steg ska pågå och det har visat sig att många som har arbetsförmåga inte får möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter som de klarar av.

Vi ersätter därför sjustegsmodellen med en rehabiliteringskedja där fasta tidsgränser fastslås för varje enskild länk i kedjan. Det är viktigt att behovet av åtgärder och insatser identifieras i ett tidigt skede. Senast efter tre månader ska arbetsförmågan prövas mot möjliga andra arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren. Senast efter sex månader ska arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden.

2. Förlängd sjukpenning. I dag är prövning för sjuk- och aktivitetsersättning obligatorisk efter 12 månaders sjukskrivning. I samband med övergången från sjukpenning till sjuk- och aktivitetsersättning förlorar många kontakten med sin arbetsgivare och möjligheterna till arbetslivsinriktad rehabilitering minskar. Därtill sänks ersättningen från 80 procent av inkomsten till 64 procent.

Regeringen vill nu införa möjligheten till förlängd sjukpenning under högst 18 månader. Ersättningen vid förlängd sjukpenning ska vara 75 procent av den tidigare inkomsten.

3. Nyfriskjobb införs. Arbetsgivare som anställer personer som stått utanför arbetsmarknaden mer än ett år på grund av sjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning ska kunna undanta en summa som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften. Nyfriskjobben får därmed fördubblat genomslag för denna grupp jämfört med nystartsjobben.

4. Företagshälsovården utvecklas. Regeringen vill att företagshälsovården ska ta en mer aktiv del i arbetet med att identifiera fall där tidiga insatser behövs samt bistå arbetsgivare och anställda med insatser som behövs för att underlätta återgång i arbete.

En förstärkt företagshälsovård ska även kunna bistå Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmåga och underlätta partssamverkan kring ohälsoarbete, rehabilitering och förebyggande arbete. Finansieringen ska utredas ytterligare under hösten, men redan nu avsätts resurser för att täcka statens finansieringsandel.

5. En rehabiliteringsgaranti införs. Regeringen kommer nästa år att komplettera vårdgarantin inom hälso- och sjukvården med en rehabiliteringsgaranti. Garantin ska omfatta medicinsk rehabilitering som har vetenskapligt bevisad effekt för återgång till arbete. De närmare formerna för garantin ska beredas under hösten och en överenskommelse ska träffas med Sveriges kommuner och landsting.

Totalt avsätts under de kommande tre åren 3,4 miljarder kronor för att finansiera rehabiliteringsgarantin samt förstärka företagshälsovården.

6. Tydligare riktlinjer för bedömning av arbetsförmåga. De bedömningskriterier som används inom socialförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken måste bli mer enhetliga. Regeringen vill därför att individens funktionsförmåga ska tillmätas större betydelse vid bedömningen av arbetsförmåga. Metoder för att bedöma funktionsförmåga på ett mer enhetligt sätt har utvecklats i andra länder. Under våren 2008 kommer en första översyn av begreppet funktionsförmåga att presenteras.

7. Finansiell samverkan möjliggörs. 1993 startade en försöksverksamhet där Försäkringskassan fick använda sina resurser för vård i landstingen för att snabbare få sjukskrivna tillbaka i arbete. Medel som annars skulle använts till sjukpenningutbetalningar gick då till att korta vårdköerna och göra vården mer effektiv. Den finansiella samordningen upplevdes fungera väl. En sådan samordning, som gick under namnet Finsam, ska nu åter möjliggöras.

8. Beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Reglerna för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst ses över. Reglerna medger i dag godtyckliga bedömningar av den sjukpenninggrundande inkomsten och förutsägbarheten är bristande. Reglerna måste ändras så att systemet blir rättssäkert och främjar arbetslinjen.

Utgångspunkten är att den sjukpenninggrundande inkomsten ska grunda sig på historiska inkomster. Frågan måste dock utredas vidare. Redan från och med den 1 januari 2008 kommer beräkningen av förmåner som relateras till den sjukpenninggrundande inkomsten att multipliceras med faktorn 0,97, vilket bättre motsvarar den genomsnittliga historiska inkomsten under året.

9. Försöksverksamhet med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Många långtidssjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning bedöms fortfarande ha en viss arbetsförmåga. Regeringen vill pröva nya åtgärder i syfte att ge fler människor förutsättningar att återfå arbetsförmåga och återgå i arbete. En sådan åtgärd kan vara att låta privata företag medverka till att hjälpa denna grupp att återfå arbetsförmåga och få ett arbete. Det kan till exempel handla om stödjande terapiinsatser eller renodlad jobbförmedling. Företagen bör få en resultatbaserad ersättning.

Sedan regeringsskiftet har ett intensivt arbete pågått med att ta fram förslag som syftar till att uppnå de mål för utanförskapet som regeringen har satt upp. De förslag vi nu presenterar innebär det förmodligen största reformpaketet inom sjukförsäkringsområdet sedan rehabiliteringsreformen 1992.

Vi vill samtidigt vara raka och säga att det inte finns några enkla lösningar för de människor som hamnat i långtidssjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning. Fler reformer kommer att krävas och fler reformer kommer att presenteras. Vi nöjer oss inte med annat än att göra vårt yttersta för att de som i dag befinner sig i utanförskap får möjlighet att komma tillbaka.

FREDRIK REINFELDT
CRISTINA HUSMARK PEHRSSON

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut