"Två av tre svenskar ovetande om Europaval"
Publicerat 2009-01-19 00:50
Ny gallupundersökning avslöjar alarmerande politisk okunnighet: Mindre än var tredje röstberättigad svensk vet att det är val till Europaparlamentet i år. Den 7 juni ska de svenska väljarna utse landets representanter i Europaparlamentet. Men det är ett val som mer än två av tre svenskar inte känner till. Det visar siffror från en ny Eurobarometerundersökning som gjorts av TNS Gallup och som presenteras i dag. Bara 31 procent av de 1 000 tillfrågade svenskarna kunde svara rätt på frågan vilket år nästa val till Europaparlamentet hålls. Mer än varannan förklarade sig också vara ointresserad av valet. Detta duger inte, särskilt inte i år. "EU-året" 2009 är det år då Sverige blir ordförandeland och ska leda EU-samarbetet, då en ny EU-kommission ska utses och då EU ska vara med och forma framtidens globala klimatavtal i Köpenhamn. Det skriver Hanna Hallin, ordförande i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer, och Björn Kjellström, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige.
I år ska vi utse Sveriges representanter i Europaparlamentet. Men det är ett val som inte ens var tredje svensk känner till. Detta visar siffror från en ny Eurobarometerundersökning som gjorts av TNS Gallup och som presenteras i dag. "EU-året" 2009 är det år då Sverige blir ordförandeland och ska leda EU-samarbetet, året då en ny EU-kommission ska utses och året då EU ska vara med och forma framtidens globala klimatavtal i Köpenhamn.
Men i november visste inte två av tre svenskar att de om ett halvår har rätt att välja vem som ska representera dem i Europaparlamentet. Det visar att det nu är hög tid att tillsammans agera för att fler ska rösta i Europavalet den 7 juni 2009.
I förra valet till Europaparlamentet, 2004, röstade 38 procent av de svenska väljarna. Det är lägre än genomsnittet i Europa på 46 procent och det betydligt lägre än valdeltagandet i de svenska riksdagsvalen som de senaste åren legat på drygt 80 procent. Bland yngre väljare, mellan 18-25, röstade bara drygt var fjärde person i förra valet till Europaparlamentet.
Det duger inte. Politiska partier, medier, myndigheter, skolor, föreningsliv och inte minst vi själva har uppenbarligen inte lyckats förmedla vad Europavalet handlar om. Vi är många som uppenbarligen har misslyckats med att göra EU relevant för hela befolkningen och förklara att EU spelar roll, inte minst i unga människors vardag och framtid. För många unga kom den första insikten om att EU påverkar deras vardag när Ipred-debatten blossade upp i höstas.
Resultatet från Eurobarometerundersökningen, som genomförs i samtliga EU-länder två gånger per år, visar bland annat att svenskarna generellt har en positiv inställning till Europaparlamentet och att de allra flera tycker att parlamentet har en viktig roll i EU. Men när det kommer till kunskapen, om och intresset för, valet ser resultatet mycket dystert ut.
Bara 31 procent av de 1.000 personer som svarat i undersökningen svarade "2009" på frågan om vilket år nästa val till Europaparlamentet hålls. Nästan hälften, 48 procent, visste inte och 20 procent svarade fel år. Och detta med mindre än ett halvår kvar till valet där vi tillsammans bestämmer vilken politik som ska föras i Europas största folkvalda församling.
Samtidigt saknas också intresset för valet den 7 juni, enligt undersökningen. En majoritet av dem som svarat i Eurobarometerundersökningen säger sig vara ganska ointresserade (39 procent) eller mycket ointresserade (14 procent) av valet. Vi är övertygade om att dessa siffror speglar en brist på kunskap om Europaparlamentets inflytande över vår vardag och omvärld.
Den 7 juni 2009 har över en miljon unga mellan 18 och 28 år möjlighet att för första gången rösta i ett europeiskt val - detta vals förstagångsväljare och förra valets potentiella förstagångsväljare som inte röstade 2004. Och detta vals allra yngsta väljare, födda 1990-1991, är den största grupp 18-åringar i Sverige som haft möjlighet att rösta i ett val sedan 40-talisterna blev myndiga. Politik som kan engagera fler unga väljare vitaliserar inte bara demokratin för en lång tid framöver, den är också en stor kraft som kan skapa förändring på lång sikt.
I dag startar en kampanj i alla EU:s medlemsländer för att engagera de 36 miljoner unga människor som för första gången har möjlighet att rösta i ett europeiskt val. Samtidigt kommer en lång rad ungdomsorganisationer i Sverige att påbörja arbetet med att skapa engagemang bland sina medlemmar. Genom kampanjen "Rösta 7 Juni" vill vi att unga föreningsaktiva tillsammans, över hela Sverige, ska engagera sig på det sätt som passar dem bäst - genom att arrangera debatter, genomföra aktioner, knacka dörr eller anordna studiecirklar. Bland annat kommer LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer att utbilda 200 unga valambassadörer och genom dem försöka nå unga människor i hela landet. LSU:s medlemsorganisationer samlar över en halv miljon unga medlemmar och vi tror att unga människor är de som inspirerar andra unga människor bäst. Vi kan göra skillnad. Vårt mål är att dubbla ungas valdeltagande och göra fler delaktiga i besluten.
Svaren från Eurobarometern ger också en fingervisning om vilka frågor som engagerar de europeiska väljarna, vilket skiljer sig markant från land till land. Det är tydligt att klimatfrågorna är prioriterade av väljarna i Sverige. Av de personer från EU:s 27 länder som svarat i Eurobarometern finns det inga som prioriterar frågan om klimatförändringar så högt som svenskarna. Det är också den fråga, följd av arbetslöshet och ekonomisk tillväxt, som flest vill att valrörelsen inför Europavalet ska handla om.
Valet till Europaparlamentet 2009 är starten på en lång rad centrala händelser i svensk och europeisk politik. I den här valrörelsen lägger vi grunden för många människors kunskap och engagemang i EU-frågor. Europaparlamentets verkliga maktbefogenheter vad gäller EU:s lagstiftning finns på områden som exempelvis miljö, konsumentskydd och allt som har med den inre marknaden att göra.
Där ingår frågor som tjänstedirektivet, vår nya kemikalielagstiftning REACH, avgaskrav för bilar och klimatpaketet, för att nämna några exempel. Den senaste mandatperioden har parlamentet tagit avgörande beslut när det gäller till exempel förbud mot barnaga, tydligare riktlinjer för mobillån och nya regler för vapenexport. Under 2009 kommer nya frågor upp som rör begränsning av ämnen som bryter ner ozonskiktet, tillgång till sjukvård över hela EU och begränsningar av hur mycket ett sms får kosta, bland mycket annat. Och det faktum att en majoritet av besluten i svenska kommuner kommer från beslut i EU kommer att bestå.
Att människor röstar i valet till Europaparlamentet handlar om att ta beslut om framtiden. Vi behöver ett fräschare EU där fler väljare och fler grupper av väljare är delaktiga i de beslut som tas. Oavsett vilket parti och vilka frågor som engagerar oss måste vi kunna enas om att det är viktigt att känna till vad Europavalet handlar om.
Vi har en gemensam utmaning 2009. Det duger inte att bara var tredje person vet om att det är val den 7 juni 2009 och det duger inte att en majoritet inte känner till vilket inflytande EU:s folkvalda församling - och världens enda internationella parlament - har på vår vardag och omvärld. Vi måste gemensamt försöka förändra den bilden. Vi börjar nu.
HANNA HALLIN
BJÖRN KJELLSTRÖM
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
