"Utsläppen av växthusgaser ska minska med 30 procent"
Publicerat 2006-12-18 01:05
Fredrik Reinfeldt och Andreas Carlgren ger besked om miljöpolitiken: Vi kommer att stödja Tysklands tuffa mål för utsläppsnivån år 2020. Utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, ska minska med 30 procent inom EU fram till år 2020. Det är regeringens miljöpolitiska mål som vi ger besked om i Bryssel i dag. Alliansregeringen ställer sig därmed bakom Tysklands tuffa krav i frågan. Vi kan samtidigt säga att vi har för avsikt att med god marginal uppfylla den förra svenska regeringens ambition att minska utsläppen i Sverige med 25 procent under samma tidsperiod. Dessutom jobbar vi med att utöka handeln med utsläppsrätter till att även omfatta transportsektorn. Dessa besked ger statsminister Fredrik Reinfeldt och miljöminister Andreas Carlgren i engemensam artikel.
DN Teman i artikeln
Klimatförändringarna berör och ställer krav på oss alla. Utmaningen är global. Den snabba ökningen av halten växthusgaser behöver dämpas och stabiliseras på den nivå som inte ger skadliga effekter på människor och natur. Viktiga uppgifter väntar inom politik, näringsliv och vetenskap.
För detta krävs ett politiskt ledarskap, både här hemma och internationellt. En bred samverkan mellan länderna globalt och med hela det svenska samhället är avgörande. Effekterna av dagens politiska beslut kommer att visa sig först om flera decennier. Det behövs därför inte kortsiktiga utspel när klimatfrågan står i fokus, utan en långsiktigt kraftfull och ansvarsfull politik för verkliga resultat.
Passivitet ger allvarliga konsekvenser och det är angeläget även av ekonomiska skäl att agera. Den brittiske rådgivaren till Storbritanniens finansminister, professor Nicholas Stern, konstaterar i sin "Stern-rapport" att klimatförändringarna riskerar att medföra en ekonomisk kris motsvarande 20-talets depression till följd av att jordens förutsättningar för mat, vatten och boende förändras.
De resultat som det politiska arbetet på internationell nivå hittills har nått är långt ifrån tillräckliga. Ländernas överenskommelser om utsläppsminskningar inom Kyotoprotokollet anger i grunden enbart en femprocentig minskning mellan 1990 och 2012.
Endast ett fyrtiotal av totalt knappt 200 länder har ställt sig bakom åtagandena. Dessa länder står för 30 procent av utsläppen. Stora utsläppsländer som USA, Australien och Kina, som står för drygt 40 procent av utsläppen, har inte åtagit sig att göra några reduceringar över huvud taget inom ramen för Kyotoprotokollet. Flera av världens snabbast växande ekonomier kommer inom bara några få år att överträffa USA:s utsläppsnivåer. Det innebär att Kyotoprotokollet i sin nuvarande utformning i bästa fall ger en stabilisering av utsläppen mellan 1990-2010.
Alliansregeringen avser att flytta fram positionerna och höja ambitionen inom miljöpolitiken, inte minst i klimatarbetet. Vi vill att Sverige ska ta ledningen både vad det gäller vad vi gör här hemma och internationellt. Vad Sverige åstadkommer i utsläppsminskningar påverkar samtidigt enbart någon promille av världens utsläpp. En av de viktigaste frågorna under mandatperioden är därför att aktivt arbeta för en verkligt bred och verkningsfull överenskommelse om utsläppsminskningar efter Kyotoprotokollets utgång 2012.
Inom EU pågår nu diskussionen om Europas roll i det framtida globala klimatarbetet på högsta politiska nivå. Det tillträdande ordförandelandet Tyskland har tagit initiativ till att mobilisera EU för ytterligare klimatpolitisk ambitionshöjning.
Alliansregeringen välkomnar initiativet. Det är avgörande både för arbetet i EU och för den kommande globala klimatstrategin att vi kommer överens om en tillräckligt hög ambitionsnivå för att klara klimatutmaningen.
EU är beredd på ett än mer ansvarsfullt fortsatt klimatarbete efter 2012. Det är en tydlig signal till utvecklingsländerna och till de industrialiserade länder som står utanför det internationella arbetet, till exempel USA. Tillväxt och expansiv näringspolitik går att kombinera med effektivt arbete för klimatet. EU:s ambitiösa åtaganden och ledarskap i de globala förhandlingarna är en förutsättning för bred samling och ambitiösa mål på en global nivå.
Tyskland har föreslagit att EU antar ett ambitionshöjande mål för att minska utsläppen inom EU med 30 procent mellan 1990 och 2020. Sverige kommer, när miljöministrarna i dag möts i Bryssel, att ge ett klart besked om att stödja Tysklands målsättning.
EU:s mål är viktigt för fortsatt ledarskap och för att ingjuta politisk dynamik i de internationella förhandlingarna om en ny klimatregim. Sverige kommer under de kommande tre åren att få en betydande roll i det arbetet. En ny klimatöverenskommelse bör träffas under 2009 för att det inte ska bli ett glapp mellan åtagandeperioderna. Beslutet på klimatkonferensen i Nairobi ligger i linje med detta.
Alliansregeringen kommer att ta sitt ansvar. År 2009 är Sverige ordförandeland för EU. Som ett led i Sveriges arbete för framtida globala klimatåtaganden och för att lösa upp de förhandlingknutar som finns har vi bjudit in miljöministrar från hela världen till ett informellt möte i sommar.
EU:s åtaganden i en framtida klimatöverenskommelse kommer att brytas ned till nationella krav på utsläppsminskningar. En bördefördelning mellan medlemsländerna kommer att bli nödvändig för att ta hänsyn till de skilda förutsättningar som olika länder har för att minska sina utsläpp.
Alliansregeringen kommer att driva på för att EU utökar det europeiska systemet med handel med utsläppsrätter till att omfatta transportsektorn och till att gälla fler länder.
Sverige har gjort en kraftfull omställning från olja till bland annat biobränslen och minskat sina utsläpp av växthusgaser med över 40 procent sedan 1970-talet. Detta samtidigt som tillväxten har ökat med 36 procent. Mellan 1990 och 2005 har utsläppen minskat med drygt sju procent. Från 1999 till 2005 har samtliga utsläpp legat under 1990 års nivå.
Den förra regeringen och riksdagen bedömde så sent som i våras att utsläppen från Sverige för år 2020 bör vara 25 procent lägre än utsläppen 1990. Därtill fastställdes en tidsplan för att pröva målet 2008.
Alliansregeringen kommer i det sammanhanget att förankra målet i både nationell och internationell forskning samt göra analyser av de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder. Regeringen har ambitionen att med god marginal hålla den fastställda tidtabellen, där dagens besked i Bryssel är ett stort steg på vägen.
Att genomföra fortsatt stora utsläppsminskningar är nödvändigt, men utifrån den omställning som redan har gjorts, blir uppgiften allt svårare. Utsläppsminskningar måste kombineras med offensiv utveckling som mobiliserar näringslivet i forskning, teknikutveckling, snabb teknikintroduktion och exportsatsningar. Miljöutmaningarna skall användas som en ekonomisk hävstång.
Miljöproblemen leder till innovationer hos både småföretagare och den globala industrin. Den tekniska utvecklingen öppnar för nya marknader. Miljöarbetet ska länkas samman med forskning, näringspolitik och industripolitik. En särskild satsning på klimatrelaterad forskning och utveckling ska genomföras, för vilken pengar har anvisats i budgeten. Den klimatmiljard som allianspartierna utlovat ska förverkligas.
Grön teknik kommer att efterfrågas när fler länder ställer om energi- och transportsystemen. När svenska företag installerar brännare för biobränsle i utländska kolkraftverk leder det till minskade koldioxidutsläpp som motsvarar utsläppen från tiotusentals oljepannor i svenska hushåll. Tekniköverföring till utvecklingsländer är därför en viktig miljöåtgärd. Svensk teknikexport är en väsentlig del i att sänka de globala utsläppen.
Alliansregeringen vänder sig till hela det svenska samhället för att göra den förändring som nu förestår. Steg för steg och till olika aktörer kommer inbjudan i konkret form. Vi antar utmaningen att utveckla Sverige till förebild för ett modernt samhälle som är i samklang med jordens klimatvillkor.
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
