Antisemitismen i Sverige

"Var fjärde svensk vill inte ha en jude som statsminister"

Publicerat 2006-03-14 01:05

Ny rapport om antisemitismen i Sverige: 41 procent har en helt eller delvis negativ syn på judar. 25 procent av svenskarna är negativa till tanken på en jude som statsminister. Lika många anser att judarna har stort inflytande över världsekonomin, 15 procent anser att judarna har för stor makt i världen i dag. Det visar en ny undersökning från Forum för levande historia och Brå, som genomförts bland närmare 3 000 svenskar och som publiceras i dag. Totalt instämmer 36 procent av svenskarna i vissa antisemitiska påståenden, men tar avstånd från andra. Fem procent, däribland sympatisörer med extremnationalistiska partier, har en systematiskt negativ inställning till judar, skriver Heléne Lööw, överintendent för Forum för levande historia, och forskaren Henrik Bachner.

Det finns en tradition av att förneka och bagatellisera antisemitism i Sverige. En vanlig uppfattning är att fördomar och fientlighet mot judar möjligen kan finnas bland mindre grupper rasistiska extremister, men att de knappast utgör ett allmänt samhällsproblem. Denna syn är till stor del ett resultat av den retuscherade nationella självbild som växte fram efter andra världskriget.

Att antisemitism efter 1945 har fortlevt i Sverige och kommit till uttryck i form av propaganda, hatbrott, folkliga attityder och stereotypa bilder i medier och offentlig debatt har vi vetat sedan länge. Detta har också belysts i flera vetenskapliga undersökningar. Däremot har vi saknat kunskap om hur utbredda antijudiska fördomar är i den svenska befolkningen. Nu vet vi bättre.

I rapporten "Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige" som publiceras i dag, redovisas resultaten från den första systematiska attitydundersökning i denna fråga som gjorts i vårt land. Undersökningen, som genomförts av forskarna Henrik Bachner och Jonas Ring på uppdrag av Forum för levande historia och Brå, bygger på data från närmare 3 000 personer i åldern 16-75 år vilka under perioden mars-maj 2005 besvarat en postenkät.

Studien är en uppföljning på "Intoleransrapporten" (en kartläggning av ungdomars intolerans som Forum för levande historia och Brå presenterade 2004) och kommer under året att kompletteras med två undersökningar av islamofobi och en om homofobi.

Syftet med studien har varit att kartlägga utbredningen av antijudiska attityder och föreställningar, men också att undersöka hur förekomst av antisemitism hänger samman med vissa sociala, politiska och andra bakgrundsförhållanden. Med utgångspunkt i svensk och internationell forskning på området har ett stort antal antisemitiska motiv undersökts. De som besvarat enkäten har tagit ställning till påståenden som ger uttryck för såväl historiska som samtida antijudiska föreställningar.

Mytologiska bilder av judisk makt över medier, politik och ekonomi utgör de kanske allra mest centrala inslagen i antijudiskt tänkande. Resultaten visar att denna typ av föreställningar omfattas av en betydande andel svenskar.

26 procent av samtliga tillfrågade menar till exempel att "judarna har stort inflytande över världsekonomin" och 15 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att "judarna har för stor makt i världen i dag".

Om högutbildade har jämförelsevis färre fördomar om judar än lågutbildade, så gäller detta samband inte för föreställningar om "judarnas" makt och inflytande. För benägenheten att omfatta denna typ av bilder tycks utbildningsnivån inte spela någon som helst roll. Av detta kan vi även dra slutsatsen - ingalunda ny, men icke desto mindre viktig - att utbildning tenderar att motverka fördomsfullt tänkande, men utgör på intet sätt ett hinder mot irrationella föreställningar om judar.

Dessa resultat är oroande. Just mytbildningar om "judarnas" makt kan bli synnerligen farliga i tider av politisk eller ekonomisk kris, då de lätt kan exploateras av populistiska och antidemokratiska politiska krafter. Det finns också anledning att tro att den förhållandevis stora utbredningen av detta slags bilder delvis skulle kunna hänga samman med deras förekomst och relativa legitimitet i medier och offentlig debatt.

Undersökningen visar vidare på en icke obetydlig förekomst av antisemitiska attityder och föreställningar relaterade till Förintelsen, dess konsekvenser och fortsatta närvaro i samtida politik och kultur.

Att 14 procent i olika grad instämmer i påståendet att "Judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften" indikerar också att de uråldriga stereotyperna om girighet och utsugande långtifrån är utslocknade.

Kritik av israelisk politik är av självklara skäl inte antisemitism. Resultaten tyder dock på att antijudiska föreställningar och förhållningssätt kopplade till Israel och den israelisk-palestinska konflikten har ett visst stöd. Så menar till exempel 26 procent att Israels politik "präglas av en i Gamla testamentet rotad hämndlystnad" och närmare en av tio sluter helt eller delvis upp bakom föreställningen att Israels existens utgör ett hinder för fred på jorden.

Om närmare hälften av alla svenskar tycks uppfatta svenska judar som "riktiga" eller "fullvärdiga" svenskar, finns också en betydande andel som vacklar i denna fråga.

Att 25 procent är negativa till tanken på en jude som statsminister tyder på att gans-ka många definierar svenskhet på ett sätt som utestänger judar.

Resultaten från en sammanslagen attitydskala, bestående av ett stort antal antisemitiska påståenden, pekar på att 5 procent av svenskarna hyser en stark och konsekvent antisemitisk inställning. Denna andel motsvarar inte samtliga som bär på fördomar mot judar, utan endast dem för vilka en negativ inställning till judar är systematisk.

En andel om 36 procent inbegriper en betydande grupp med en delvis ambivalent inställning till judar. Denna andel omfattar individer som instämmer i vissa antisemitiska påståenden men tar avstånd från andra och/eller har svårt att klart ta ställning för eller emot antisemitiska utsagor. Totalt 59 procent avvisar på ett generellt sätt antisemitiska fördomar.

Ser vi till hur förekomst av antisemitism sammanhänger med vissa bakgrundsfaktorer visar undersökningen att fördomar mot judar är jämförelsevis mer utbredda bland män, lågutbildade och arbetare. Ambivalens och negativa attityder är något mer förekommande inom de äldsta ålderskategorierna, men några större skillnader mellan generationerna finns inte.

Partipolitiska preferenser tycks ha liten inverkan, bortsett från gruppen sympatisörer med extremnationalistiska partier bland vilken andelen judefientliga är klart större. Antisemitiska attityder är också mer utbredda bland svenskar med utländsk bakgrund än bland andra. En markant skillnad framträder beträffande religiös-kulturell tillhörighet: antisemitismen är jämförelsevis betydligt mer utbredd bland dem som identifierar sig som muslimer än bland dem som betecknar sig som kristna eller icke-religiösa.

Undersökningen kan inte säga huruvida fördomar mot judar ökar eller minskar bland svenskar, men den visar med stor tydlighet att antisemitismen utgör ett allvarligt samhällsproblem i vårt land. Samma eller liknande antijudiska föreställningar som förekommer i andra europeiska länder och i vissa fall globalt är närvarande även i Sverige.

Denna kunskap måste nu det demokratiska samhället ta till sig. Den bör ligga till grund för ett intensifierat och utvidgat arbete mot antisemitism. Förnekanden och bagatellisering av problemet, liksom tystnad och passivitet inför dess yttringar, måste nu ersättas av realism, bestämdhet och tydlighet.

Heléne Lööw
Överintendent, Forum för levande historia
Henrik Bachner
Fil doktor idéhistoria

Läs mer: Öppen antisemitism trots allt ovanlig

Bloggat om artikeln(0)

(Vad är Twingly?)

Visar  (av totalt ).

Vill du ha en bra start på dagen?

Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.

Nyheter från Opinion

Pengar i luften

Svenska staten bör tacka nej till att följa med på förlustresan. SAS begär ett kapitaltillskott från sina ägare, trots att man fick nya pengar våren 2009. 9

Afghansk prövosten

Frågor kan uppfattas som opassande eller svekfulla i nuläget. Men att intressera sig för vad som händer i Afghanistan är att visa respekt. 21

”Ingen rödgrön elit”

Replik om verkliga människor, pappaledighet och kvotering. Nätverket Pappor för individuell föräldraförsäkring svarar Göran Hägglund (KD). 169

Hägglund på DN Debatt.

Hägglund på DN Debatt. ”Kvoterings- offensiv väntar efter rödgrön seger”. 134

”Ofrihet för vem Hägglund?”.

”Ofrihet för vem Hägglund?”. Eva-Britt Svensson (V) svarar om kvotering. 89

”Svårt för handläggarna tolka riksdagens nya lag”

Debatt 9 februari. Försäkringskassans generaldirektör går in i debatten om sjukförsäkringen: Tolkningen av den nya lag som riksdagen beslutade om före jul är inte självklar. 44

Bryt cirkelgången

Björklunds lågstadielärarförslag är i stort bra. Men han måste inse att lösningen inte alltid är att återgå till det gamla, utan att hitta en ny väg framåt. 24

Signerat: Hanne Kjöller.

Signerat: Hanne Kjöller. Hot: Också ett brott mot demokratin. 3

Signerat: Johannes Åman.

Signerat: Johannes Åman. Ukraina: Att lära av Ryssland – eller tvärtom.

Signerat: Henrik Berggren.

Signerat: Henrik Berggren. Stress: Själen är kroppens fängelse. 18

Signerat: Annika Ström Melin.

Signerat: Annika Ström Melin. Laval: Rödgröna undviker grundfrågan. 3

Kolumnen: Niklas Ekdal

Kolumnen: Niklas Ekdal Babels torn - om skrytbyggen. 11

Nyheter från Förstasidan

DN:S kulturpris 2010

Och vinnaren är ...

... Noomi Rapace Foto: Anette Nantell

... Noomi Rapace

Noomi Rapace tilldelas DN:s kulturpris för att hon gjort Lisbeth Salander till en gestalt som sätter ett avtryck i hjärtat. Tävlingen avgjord. 4

”230 000 omkom”

Officiella siffror efter jordskalvet i Haiti. Men den senaste siffran från den haitiska regeringen är inte definitiv.

Räddad 28 dagar efter skalvet. Utmärglad och svårt uttorkad, men vid liv.

AFGHANISTAN

Döda soldaterna på väg hem

Lyfte på morgonen. Flygplanet med kvarlevorna av de ihjälskjutna svenskarna väntas till Sverige under onsdagen. 25

Tidigare har reserven använts då man roterat förband. Foto: Staffan Löwstedt / Scanpix Tidigare har reserven använts då man roterat förband.

Fler än 500 svenskar på plats i Afghanistan efter förstärkning

Ny pluton skickas nästa vecka. Inget nytt riksdagsbeslut behövs. 153

Oklart hur eldstriden gick till. Den skadade 21-åringen får stöd på plats.

Förlängt ansvar - inte bara fem år.

Förlängt ansvar - inte bara fem år. Ny lag ska ge ökat stöd åt veteraner. 16

Järnring runt talibanfästet Marja.

Järnring runt talibanfästet Marja. Tusentals civila flyr storoffensiv.

DN Tema: Afghanistan. Krigshärjat och utfattigt land försöker resa sig.

160 befaras döda i afghanska laviner Foto: Altaf Qadri

160 befaras döda i afghanska laviner

Fast i biltunnel. Lavin gjorde vägen oframkomlig i Salangpasset. Minst 17 mindre laviner har hittills noterats i området.

”Nej till fri etablering av vårdcentraler”

De rödgröna i Stockholm presenterar alternativ vårdmodell. ”De borgerliga tar inte hänsyn till att ohälsan varierar mycket inom länet.” 21

DN Debatt. ”Här är vårt alternativ till Filippa Reinfeldts Vårdval.” 48

Är det rätt att stoppa den fria etableringen av vårdcentraler?

Se resultat

Läsplattorna har landat

Igår fanns det inga svenska läsplattor. Idag lanseras två samtidigt. Norstedts Förlag säljer sin platta på nätbokhandelsföretaget Bokus. Bonnierförlagens pryl säljs på Adlibris. Cybook och Letto. 28

Nya Ipad.

Nya Ipad. Apples läsplatta ska rädda mediebranschen. 29

Tid för e-boken?

Tid för e-boken? Hur mår den digitala bokmarknaden? 119

Recept

Fransk läckerhet

Citronpaj. En pajbotten fylld av len, syrlig citronkräm och på toppen frasig maräng. Oemotståndligt!

Dawit Isaak har suttit fängslad
 dagar,  tim,  min och  sek.

Burkens värde höjs 100 procent.

Burkens värde höjs 100 procent. Panten blir en krona jämt. 28

Skrikare.

På Stan Den fins­ka manskören Huutajat jobbar med kraft och decibel. Skrikare.

Comeback i småbils- klassen.

Comeback i småbils- klassen. Nya Audi A1 med små, snåla motorer i en sportig inramning.

Dyrare biljetter till rymden.

Dyrare biljetter till rymden. När Ryssland får monopol på transporter till ISS. 11