"Vårdgarantin sämre än vi har befarat"

Regeringen gör en rad insatser för att stödja utvecklingen inom vården. Vi ser till att underlätta för patienterna att jämföra hur vården fungerar hos olika vårdgivare. Vi underlättar för en ökning av mångfalden av vårdgivare. Vi förbereder åtgärder för att öka valfriheten och tillgängligheten för patienten och öka patientsäkerheten.

Dessutom har regeringen gett landstingen pengar för att korta köerna, vilket uppenbarligen ännu inte gett åsyftad effekt. Uppgiften att ge patienterna god vård i rätt tid är ett ansvar som vilar på landstingspolitikernas axlar. Eftersom pengar och praktiskt stöd åtminstone inte ännu haft önskad effekt, förbereder regeringen nu lagstiftning för att komma till rätta med problemet.

Svensk hälso- och sjukvård fungerar på det hela taget väl. Detta bekräftas ofta av internationella undersökningar. Som nation har vi anledning att vara stolta över den svenska vårdens goda kvalitet och de framsteg som görs.

Trots den i grunden positiva bilden finns det mycket som kan bli bättre. Tyvärr finns även problem som är direkt oacceptabla. Ett sådant område är köerna.

Ända sedan valet 2006 har tillgänglighet varit ett högt prioriterat område. I budgeten för 2007 anslog exempelvis regeringen 250 miljoner kronor extra till landstingen just för att påskynda deras arbete med att minska köerna.

I dag publicerar Socialstyrelsen en rapport om vårdgarantin och väntetider i vården. Vårdgarantin har funnits sedan 2005 som en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

Rapporten visar att den garanti vi nu har endast haft begränsad effekt på väntetiderna. Periodvis får upp emot 45 procent av patienterna vänta längre på behandling än vad vårdgarantin stadgar.

Det finns även stora regionala skillnader. Exempelvis varierar möjligheten att få kontakt med primärvården via telefon samma dag som man blir sjuk från 97 procent ned till 60 procent. I Kronobergs läns landsting kommer i princip alla fram per telefon till vårdcentralen samma dag. I Jämtlands läns landsting kommer bara lite mer än hälften av patienterna fram per telefon samma dag. Det är inte acceptabelt att fyra av tio som blir sjuka i Jämtland inte ens får kontakt med sin vårdcentral när de behöver.

Rapporten visar även att det finns stora säsongsvariationer. Den som blir sjuk på sommaren riskerar att drabbas av mycket längre väntetider än den som blir sjuk på våren.

Många landsting lyckas bara delvis att korta köerna. När kön till behandling kortas så ökar köerna till besök, och vice versa.

Givetvis finns det landsting som går i rätt riktning. De landsting som lyckas är de som arbetet systematiskt med förbättringsarbete och som har kommit långt i datoriseringen av primärvården.

Men bilden är ändå tydlig - vårdgarantin uppfylls inte. Väntetiderna är för långa och landstingen ger inte tillräcklig information till väntande patienter om möjligheten till vård i andra landsting.

Socialstyrelsen identifierar flera förklaringar till den dåliga tillgängligheten. Det är inte tillräckligt prioriterat, landstingen har effektivitetsbrister, de har dåliga arbetssätt och bristfälliga IT-system. Problemet är enligt Socialstyrelsen inte primärt en fråga om resurser, tvärtom är det tydligt att de resursförstärkningar som gjorts inte givit mätbara resultat.

Mitt intryck är att landstingen i dag tar frågan på allvar, men problemen vi ser är resultatet av många års försummelse. Vad som nu krävs är ett brett arbete för att minska köerna.

Jag är även övertygad om att det arbete med öppna jämförelser, som publicerades för första gången 2006, behöver fortsätta och fördjupas. Regeringen har även avsatt resurser för att förbättra köstatistiken. Det finns brister i den i dag.

Det är tyvärr inte omöjligt att förbättrad statistik kan visa att kösituationen till och med är värre än vad vi vet i dag. Regeringen har även initierat ett arbete med att utveckla ersättningssystem inom vården för att premiera ökad kvalitet och tillgänglighet.

Vidare stärker regeringen patientens rättigheter. Det grundläggande perspektivet måste vara patientperspektivet, inte politikerperspektivet. En del i stärkta patienträttigheter som nu övervägs är att lagstifta om vårdgarantin. Patienter är i dag många gånger osäkra om vad garantin egentligen innebär, vilket talar för lagstiftning. Dessutom skapar en lagstiftning tryck på vårdgivare, både privata och offentliga.

En fortsatt utveckling av IT i vården och ledningssystem som premierar kvalitet och tillgänglighet är också viktigt. Regeringens satsningar på dessa områden fortsätter.

Även det fria vårdvalet måste förtydligas, förenklas och underlättas. Den patient som får vänta för länge i det egna landstinget ska kunna gå till en annan vårdgivare, i det egna landstinget, till ett annat landsting eller till och med till ett annat EU-land. En del landsting och vårdgivare bör bli bättre på att informera patienterna om vilka rättigheter som gäller.

Befolkningen i Sverige har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Det är viktigt att detta förtroende inte äventyras genom alltför långa vårdköer.

Man kan väl säga att det är tur i oturen att vi har problem just med köerna och inte med kvaliteten - det är ofta lättare att förbättra tillgängligheten till vården än innehållet i den. Därför hyser vi förtroende för att vi tillsammans kan göra svensk hälso- och sjukvård bäst i världen.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut