”Vi måste själva betala en del av välfärden”
Publicerat 2009-06-23 00:50
Ny ESO-rapport kräver fokus på morgondagens välfärd: Medborgarna måste betala mer ur egen ficka. Skattehöjningar kan inte finansiera välfärdssamhället på sikt. Om konsumtionen av vård, skola och omsorg ska öka i samma takt som ekonomin växer behövs ytterligare 150 miljarder kronor, skriver före detta statssekreteraren Per Borg (S), författare till rapporten ”Välfärdens långsiktiga finansiering”, som presenteras i dag.
DN Teman i artikeln
I Globaliseringsrådets slutrapport nämns att det krävs skattehöjningar för att öka den offentliga verksamheten i takt med demografiska förändringar. För att undvika höjningar föreslår rådet att den faktiska pensionsåldern blir högre. Rådets analys och förslag är typiska för hur frågan om välfärdens långsiktiga finansiering behandlas i politiska sammanhang. Det sker en passant, analysen är ofullständig och förslagen till lösningar är otillräckliga.
Problemet med den framtida finansieringen har sin grund i två glädjande förhållanden. Vi blir allt äldre och vi blir allt rikare. Den demografiska utvecklingen – att allt fler behöver vård och omsorg – kan klaras med oförändrad skatt, om vi godtar oförändrad standard. När vi blir allt rikare växer emellertid också kravet på höjd kvalitet inom välfärden. Det kravet skapar det största finansieringsproblemet.
Bedömningar från expert- och forskarhåll är entydiga. Finansdepartementets långtidsutredning framhåller att uteblivna politiska åtgärder för välfärdens långsiktiga finansiering kan leda till att förtroendet och legitimiteten för de offentliga välfärdssystemen urholkas. Sveriges Kommuner och Landsting har visat att orimliga skattehöjningar krävs om välfärdstjänster som vård, skola och omsorg ska utvecklas i takt med den ekonomiska utvecklingen. Förra året publicerade två forskare på DN Debatt (29/7) en studie som visade att ökade kostnader för sjukhusvård inte går att finansiera utan skattehöjningar eller drastiskt ändrad finansiering.
Det förhållandet att en i stort sett enig krets av experter och forskare pekar på nödvändiga framtida förändringar påminner om klimatfrågan. Dock finns en betydande skillnad. Medan klimatfrågan är central i svensk politik är välfärdens framtida finansiering en fråga i politikens periferi. Finansieringen måste nu sättas högt upp på den politiska dagordningen. Det handlar ytterst om välfärdsstatens överlevnad. Dessa frågor behandlar jag i en rapport som publiceras i dag – den första rapporten till nya ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).
De medicinska framstegen ger bättre vård men driver också upp kostnaderna. Härutöver förväntar vi oss bättre tillgänglighet, individuellt utformade välfärdstjänster så att exempelvis alla barn klarar den grundläggande skolutbildningen, fullgod rehabilitering, bättre psykiatrisk vård. Nyhetsflödet presenterar dagligen brister och förbättringsmöjligheter av det slaget.
Opinionsundersökningar visar att det överväldigande flertalet vill betala för bättre välfärdstjänster. I USA, som på ett helt annat sätt än i Sverige låter marknaden skapa balans mellan efterfrågan och utbud, har konsumtionen av sjukvård och utbildning ökat betydligt mer än den privata konsumtionen.
Om konsumtionen av sjukvård, social omsorg och grundläggande skolutbildning ska öka i samma takt som ekonomin växer, vilket är en blygsam ambition, ska 150 miljarder kronor tillföras områdena fram till 2030 – utöver den konsumtionsnivå som möjliggörs genom oförändrade skatter. Om en sådan konsumtionsökning ska nås genom höjda skatter krävs ökad kommunalskatt med cirka 11 procentenheter. Kommunalskatten skulle 2030 överstiga 42 procent i snitt, vilket knappast är möjligt.
Så länge skatterna höjdes kunde också medborgarnas ökande krav tillgodoses. Den möjligheten upphörde under 1980-talet. Skattesatserna ökade inte längre, vilket framtvingade förändringar. Den pensionsreform som beslutades under 1990-talet innebar exempelvis att medborgarna fick ta större eget ansvar för sin pension. Någon medveten förändring av det slaget har inte skett beträffande välfärdstjänster. Köer har uppstått och växt sedan 1980-talet. Välfärdsystemen har i ökande grad blivit ransoneringssystem.
Den grundläggande frågan inför framtiden är om medborgarnas ökande krav ska hållas tillbaka och välfärdsystemet i än högre grad ska bli ransoneringssystem. En sådan politik framstår som helt främmande. De välfärdssystem som ursprungligen infördes för att främja konsumtion av utbildning och vård skulle tilldelas rollen att begränsa just den konsumtionen.
Den politiska uppgiften inför framtiden måste vara att säkerställa att alla medborgare får tillgång till de välfärdstjänster de vill betala för – kollektivt eller enskilt. Välfärdssystemen måste anpassas till medborgarnas krav och betalningsvilja. Den omvända ordningen är i längden varken möjlig eller önskvärd.
Skatteinkomsterna kan emellertid öka utan höjda skattesatser, om vi arbetar fler timmar. En växande förmån har utan medvetna beslut beviljats pensionärsgruppen genom att pensionsåldern inte höjts när livslängden ökat. Den gruppen borde kunna bidra till fler arbetade timmar genom senare utträde från arbetslivet. Det förutsätter dock att ett långsiktigt mönster bryts genom aktiva politiska åtgärder.
Om produktionen av välfärdstjänster effektiviseras kan medborgarnas efterfrågan på bättre tjänster nås till begränsade kostnader. Trots upplevt behov av ökad effektivitet inom offentlig sektor och befintlig kunskap om hur en sådan kan åstadkommas är det svårt att påvisa någon uppnådd höjning historiskt. Ett brett, samlat program för effektivitetshöjning borde långsiktigt ge resultat. Den framtida finansieringen kan då underlättas.
Genom räkneexempel visar jag att hälften av den eftersträvade konsumtionsökningen om 150 miljarder kronor skulle kunna finansieras offentligt genom ökad sysselsättning och höjd effektivitet. Resten av finansieringen måste medborgarna själva ta ansvar för. Svårigheten är att göra detta på ett acceptabelt och rättvist sätt.
Den så kallade gräddfilsproblematiken måste tas på allvar, men den ska inte angripas genom att den privata finansieringen försvåras, vilket sker i dag, utan genom att den offentliga finansieringen säkerställs. Den offentliga äldreomsorgen och sjukvården är försäkringssystem, som ska garantera hjälp när den behövs. Vi skulle inte godta att ett försäkringsbolag tog sin egen dåliga ekonomi till intäkt för att ordna en kö, där ersättning utbetalades allteftersom bolagets ekonomi förbättras. Men när det gäller offentliga välfärdstjänster accepterar vi sådana förhållanden. Tydliga offentliga åtaganden och säkerställd finansiering till varje berörd medborgare ska vara ett värn mot okontrollerad privat finansiering.
För att lösa framtidens energiförsörjning krävs en långsiktig politik. Det handlar om tunga investeringar. Den moderna välfärdspolitiken är också en tung investering – en investering i förtroendekapital. Om medborgarna inte litar på välfärdssystemen sker en kapitalförstöring – förtroendet för välfärdsstaten urholkas. Erfarenheterna från andra områden är att förlorat förtroende snabbt underminerar en verksamhet. Det är hög tid att frågan om välfärdens långsiktiga finansiering, likt klimatfrågan, ges hög politisk prioritet.
Tillsätt omedelbart en offentlig utredning med bred politisk sammansättning som analyserar och bedömer problemets omfattning och bakgrund. Klara ut vilka åtgärder som krävs för att lösa det. Fortsatt politisk passivitet är ett hot mot välfärdsstaten.
Per Borg
fil dr, tidigare statssekreterare (S) och f d ordförande i riksbanksfullmäktige
Visar 1-10 av 40. Per sida:
Sveriges regering måste se till att skatterna användes effektivt och inte fortsätt i samma fortspår som de senaste årtionden med ett enormt slöseri.
S har redan börjat tala om skattehöjningar försöker med lura någon med ordet "höginkomsttagare" klart är att i detta ord innefattas alla även de som har låga inkomster men kan det vara någon som går på detta? Svenska folket måste klaga men hur går det till? Var inte många som klagade fast V regeringarna under 1900 talet lånade över 1,200 miljarder kronor och skänkte bort och bara lämnade återbetalningen till framtida generationer klart att med 100 miljarder/ år i återbetalning tar det bara 120 år + ränta förstås Sänk skatterna och inför platt skatt
svenne, 22:41, 25 juni 2009. Anmäl
Svensken måste snart förstå att rikedom skapas av driftighet. Det handlar inte om att omfördela, utan om att få igång hjulen igen. Att sänka skatterna är ett sätt att få mer pengar att byta händer snabbare, och därmed att öka produktiviteten. Att öka skatterna och stoppa mer pengar i den redan väldigt ineffektiva offentliga sektorn resulterar bara i sämre ekonomi för alla.
Sedan skall vi KRÄVA mer för skattepengarna! Börja med att jämföra vad vi får för skattepengarna med vad folk i andra länder för för sina skattepengar. Tyvärr får vi rätt lite tillbaka från de höga skatterna, inte på långt håll vad man kunde förvänta sig. T.ex behandlar svenska allmänläkare ynkligt få patienter per dag jämfört med läkare i andra länder. Skuvården är taskigt organiserad också med dyra läkare som gör relativt enkla sekreterarjobb (korkat, men typiskt för hur den offentliga sektorn inte klarar ens basal effektivisering).
Patrik, 11:49, 25 juni 2009. Anmäl
Vi måste höja skatterna för höginkomsttagarna, samt sänka de ohemula löner, pensionsavtal och privilegier för sådana som Per Borg och andra politiska födgenier. En proggresiv beskattning samt ett stopp slut för de dokusåpa - liknande politiska karriärister som nu intar den politiska arenan. I motsats till båda " Borgarna", Per o c h Anders! verkade Tage Erlander och Olof Palme - två av efterkrigstidens största europeiska politiker, för en lön, som i jämförelse med dagens överbetalda politiker och tjänstemän, verkar futtig i jämförelse! Politik ska byggas på en övertygelse och ett engagemang - inte på en karriärsmöjlighet!
Lasse Andersson, 03:38, 25 juni 2009. Anmäl
Ansvar finns inget.Fanns något som hette tjänstemanna ansvar men det tog tidigare S regeringar bort.Klart att de inte vill minnas det och nu vill de att i ett land med ett av världens högsta skattetryck att medborgarna även skall betala högre kostnader när de måste untyttja något de redan betalt dyr för, men att skänka bort miljarder av de inbetalda skatterna det går tydligen bra för S/V partierna förvånande att nuvarande regering inte rättar till alla misstag, får hoppas att nya friska partier kommer in i riksdagen och flera av de gamla ramlar ur
lasse, 22:39, 24 juni 2009. Anmäl
I 40 år har jag betalat en hög skatt på det jag förtjänat som anställd. Vart har alla de pengarna tagit vägen? De har inte gått till att försäkra mig om en rimlig pension som jag kan överleva på.
Det är politikerna som förskingat mina och andras skattepengar. Vi kan inte ställd dem till svar och få skadestånd.
Lagen borde ändras så att politiker och myndigheter måste avkrävas ansvar för sina beslut.
Med en författningsdomstol hade vi en chans att få rättvisa skipad.
http://www.forfattningsdomstol.se/
Lisa, 15:43, 24 juni 2009. Anmäl
”Vi måste själva betala en del av välfärden”
Det har vi ju alltid gjort. Vad det hela handlar om är att vi nu ska betala ännu mer.
David, 12:22, 24 juni 2009. Anmäl
Inget nytt under solen. Jag har sedan läge förstått att det som kommer är mer privat finansiering. Det blir t. ex. de som har något på banken som får betala för vård och omsorg när de blir äldre. Övriga, utan egna medel, slipper betala. Så ett råd, tala inte om att du har pengar.
Totte, 10:52, 24 juni 2009. Anmäl
Klart att vi måste betala mer själva.
Skatterna går ju till utlänningars välfärd och på det tycks ingen ändring vara i sikte oberoende av vilka som sitter vid makten.
Kostnaden för utlandsföddas välfärd sägs inte kunna beräknas men bilismens kostnad kan beräknas och beskattas.
Vi har den välfärd vi röstat på.
Jan, 08:21, 24 juni 2009. Anmäl
Re; arg höginkomsttagare, 08:35, 23 juni 2009
Det är din girighet som skapat detta mönster. Att andra ska betala för någons konsumtion. Dock ska du ha kred för att du står för att du ska betala skatt. Däremot har den progressiva skalan visat sig vara sig dålig på många sätt. Uppenbart att du inte förstår detta, och din arbetarkollegor som skulle älska den progressiva skala inte för den delen förstår. Men rösta är er rättighet och rösta ni in era partier. Vi andra vet vad saker kostar och flyttar gärna utomlands, precis som jag idag köper min vård UTOMLANDS för pengar beskattade i Sverige. Jag både betalar kakan för andra och köper den för egen del. 12 månaders väntetid var inte aktuellt för min operation. Jag tjänade pengar på att kunna jobba kontra att stanna hemma en dag i veckan. Ekonomi på hög nivå som DU uppenbart inte förstår.
Kalle, 04:13, 24 juni 2009. Anmäl
Typiskt S-V krav att ta av skattebetalarna det mesta möjliga de är ju bara gräsrötter i deras ögon, En som tänker på de hårt skattetyngda svenskarna har naturligtsvis sagt att svenska skattebetalare är så hårt beskattade och vi måste börja använda de resurser vi har på ett mycket effektivare sätt varför skall en stor del av våra myndigheter sysselsättas med saker som ej efterfrågas, de skattepengar som SIDA delar ut runt om i världen kan användas till vår sjukvård åldringsvård skola mm här i sverige
svenne, 21:56, 23 juni 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
