"Vi satsar 3,5 miljarder på högre lärarkompetens"

Läraryrket var det enda yrke som nämndes i alliansregeringens första regeringsförklaring. Att det blev så var ingen tillfällighet. En bättre skola förutsätter motiverade och välutbildade lärare. Och en bättre skola är en nödvändighet om Sverige ska klara sig bra i globaliseringens tid.

På regeringssammanträdet i går fattades beslut om en stor satsning på fortbildning av lärare. 30.000 lärare kommer därigenom att kunna få en stimulans och nystart i sin pedagogiska gärning. Den satsningen är bara ett av många inslag i ett samlat program, "Lärarlyftet". Satsningen omfattar 3,5 miljarder kronor under fyra år.

"Lärarlyftet" syftar till att göra läraryrket attraktivare och säkra tillgången till lärare med rätt behörighet och en bra, aktuell utbildning för sin uppgift.

Nästan hälften av Sveriges lärare är över femtio år, vilket gör att vi har världens förmodligen mest erfarna lärarkår. Det är bra, både för skolan och för eleverna. Mängder av forskningsrapporter har visat hur betydelsefulla lärarnas utbildning och kompetens är för elevernas resultat. Men med en åldrande lärarkår står grund- och gymnasieskolan inför stora pensionsavgångar. 36.000 lärare kommer att gå i pension under de närmaste sju åren, enligt beräkningar från Skolverket.

Sedan mitten av nittiotalet har antalet obehöriga lärare ökat kraftigt. Drygt 18 procent av grundskol- och gymnasielärarna saknar i dag pedagogisk utbildning. Det motsvarar ungefär 20.000 heltidstjänster. Allt fler obehöriga lärare fastanställs, trots att detta inte är förenligt med skollagen. I dag är ungefär hälften av de obehöriga fast anställda, en femdubbling sedan mitten av 90-talet.

Pensionsavgångarna, tillsammans med det stora antalet obehöriga lärare, gör att svensk skola står inför ett betydande rekryteringsbehov. För utbildning på grundskole- och gymnasienivå måste sammanlagt 29.500 lärare rekryteras perioden 2005-2009, förutsatt att vi år 2014 ska ha nått målet att i princip alla lärare har lärarexamen. Skolverket bedömer att det totalt behövs närmare 90.000 nya lärare till år 2019.

Sverige står alltså inför en utmaning av enorma proportioner. Tyvärr är intresset för lärarutbildningarna svalt. Antalet behöriga förstahandssökande har minskat med en fjärdedel sedan 1999. När SCB frågar gymnasieungdomar om intresset för högskolan svarar bara 3,7 procent att de är intresserade av lärarutbildningen.

Det finns många orsaker till att färre vill bli lärare. Att lärarutbildningen har låg status hör samman med dess kvalitetsproblem. Dessutom skickar kommunerna signalen att lärarutbildningen är oviktig när man anställer allt fler obehöriga lärare. De ordningsproblem som präglar många skolor avskräcker också från att söka sig till läraryrket.

"Lärarlyftet" kan sammanfattas i tio punkter.

1. Fortbildning. Under fyra år, 2007-2010, satsar regeringen drygt 2,7 miljarder kronor på lärarfortbildning, för redan behöriga lärare. Staten kommer sedan att avsätta en miljard kronor varje år. Det är den största statliga investeringen i lärarnas kompetens sedan skolan kommunaliserades.

Eftersom skolan är kommunal ligger ansvaret för lärarnas fortbildning normalt på kommunerna. Lärarutbildningens brister gör att regeringen nu ändå går in med pengar. Många lågstadielärare har aldrig fått de kunskaper som krävs för att kunna lära små barn läsa, skriva och räkna. Andra lärare har ämneskombinationer som inte existerar i någon skola. De tvingas därför undervisa i ämnen som de saknar utbildning för.

Drygt 30.000 lärare kommer fram till 2010 att ges möjlighet att fortbilda sig på högskolan. Förutom förbättrade kunskaper bedömer vi att lärarfortbildningen också kommer att ge inspiration och möjlighet till nytänkande. Med en anslagsnivå på en miljard per år från staten, beräknas antalet behöriga lärare som fortbildas i "Lärarlyftet" att bli ungefär 10.000 varje år också i framtiden.

2. Fler lektorer. Gymnasiets teoretiska utbildningar har historiskt haft starka kopplingar till den akademiska sfären. Lektorerna har personifierat den länken. Ett mål som bör prövas är att riksdagen uttalar att det om 15 år ska finnas tusen lektorer i den svenska gymnasieskolan.

3. Skärpta krav på lärarnas utbildning. En granskning från Riksrevisionen visar att skollagens behörighetsbestämmelser för lärare är otydlig och att tillämpningen varierar mellan olika skolor. Lärarutredningen har fått i uppdrag att presentera nya, tydligare regler för lärarbehörighet. I framtiden ska det krävas utbildning både i det ämne och för de årskurser som läraren undervisar i.

4. Stopp för att fastanställa obehöriga lärare. Antalet fastanställda obehöriga lärare har femdubblats sedan mitten av 1990-talet, trots att det egentligen inte ska vara tillåtet. Lärarutredningen ska därför även föreslå hur luckorna i skollagen kan täppas till.

5. Kompletterande utbildning så att obehöriga lärare kan bli behöriga. Det finns många obehöriga lärare som är mycket duktiga. De har fallenhet för yrket och en akademisk examen men saknar lärarutbildning. Regeringen satsar 240 miljoner kronor för att dessa ska få möjlighet att komplettera sin utbildning med en lärarexamen.

6. Lärarauktorisation. Det behövs nya vägar för att utveckla läraryrket. En sådan är en auktorisation av lärare. Ett statligt auktorisationssystem bidrar till läraryrkets professionalism genom att förtydliga vilka krav som ställs på lärares kompetens och behovet av utveckling inom yrket. Regeringens lärarutredare ska presentera förslag våren 2008.

7. Tydligare befogenheter. Tryggheten måste öka på våra skolor. Regeringen vill därför förtydliga och skärpa lärarnas disciplinära befogenheter. Ingen elev ska vara rädd för sin lärare, men eleverna ska ha respekt för sina lärare.

8. Reformerad lärarutbildning. Den senare tidens utvärderingar visar att forskningsanknytningen är bristfällig och att kraven på studenterna är för låga. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredare med uppdrag att föreslå hur lärarutbildningen ska reformeras och kvalitetssäkras. Lärarutbildningen har redan inordnats i det så kallade Bolognasystemet, vilket är ett viktigt steg för att underlätta internationellt utbyte.

9. Höj kompetensen hos SFI-lärarna. Många SFI-lärare har pedagogisk högskoleutbildning, men 89 procent saknar ämneskompetens. Genom att erbjuda lärarna möjlighet att fördjupa sina kunskaper höjs kvaliteten på undervisningen i svenska för invandrare, vilket förbättrar integrationen. Totalt satsar regeringen 51 miljoner kronor på att SFI-lärare ska få möjlighet att läsa högskolekurser i svenska som andraspråk.

10. Rektorsutbildning. För att förbättra det pedagogiska ledarskapet i skolan förbättrar regeringen rektorsutbildningen. Anslaget till den har fördubblas och regeringen avser att införa behörighetsregler för rektorer.

Om Sverige ska förbli en avancerad kunskapsnation måste läraryrkets status höjas. Fler ungdomar måste söka sig till yrket, och de lärare som vi redan har måste vilja stanna. Med alliansregeringens strategi för att höja lärarnas status vänder vi blad, bort från den nedvärdering av yrket som pågått under många år.

LARS LEIJONBORG
JAN BJÖRKLUND

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut