"Vi ställer hårdare krav för plats i gymnasiet"

I Sverige går praktiskt taget alla vidare från grundskolan till gymnasiet, men långt ifrån alla klarar utbildningen. En av fyra har inte slutbetyg inom fyra år, trots att all gymnasieutbildning är avsedd att ta tre år. Så är det år efter år.

Svensk gymnasiepolitik slår världsrekord i avhoppade och underkända elever. I den meningen är gymnasieskolan den skolform som i dag befinner sig i störst kris.

När Göran Persson som skolminister i början av nittiotalet inrättade det individuella programmet uttalades att programmet skulle bli ett undantag, ett program för några få elever. I dag är det individuella programmet det största utbildningsprogrammet för pojkar i årskurs ett på gymnasiet. Trots att det programmet är gymnasiets dyraste utbildning slås 80 procent av eleverna ut.

Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan är mycket allvarlig. Lika viktigt som det är att komma in på en utbildning är det att avsluta den. Framtidens arbetsmarknad kommer att kräva mer kompetens, och för de ungdomar som över huvud taget inte går ut gymnasiet kommer arbetsmarknaden därför att vara mycket begränsad.

Även bland elever som klarar en gymnasieutbildning och går vidare till högre studier finns stora kunskapsbrister. Mer än varannan universitetslärare uppger att unga studenter i dag är sämre förberedda för högskolestudier än för 5-10 år sedan. Många studenter saknar helt de förkunskaper som krävs för att klara en högskoleutbildning.

Dagens allvarliga brister kan förklaras dels av de stora kunskapsluckor eleverna bär med sig från grundskolan, dels av den likriktning av svenskt skolväsende som socialdemokraterna har genomfört.

Steg för steg har olika examina avskaffats eller slagits samman. Det innebär att alla elever, oavsett om de vill läsa vidare på högskolan efter gymnasiet eller gå direkt ut i arbetslivet, måste läsa samma kärnämneskurser, till exempel i matematik eller engelska. Det leder till utslagning av många elever och till bristande fördjupning för andra.

I gymnasiereformen som genomfördes under 1990-talet valde Sverige en världs­unik inriktning för gymnasieskolan, att alla elever på gymnasiet ska läsa in grundläggande högskolebehörighet.

Grundproblemet ligger i den konformism som präglar socialdemokratisk jämlikhetssyn. De menar att jämlikhet i skolan uppnås genom att alla utbildningar är så lika varandra som möjligt. Därför har yrkesutbildningarna teoretiserats samtidigt som fördjupning i teoretiska ämnen har minskat på de studieförberedande utbildningarna.

För oss är jämlikhet något annat. Jämlikhet måste innebära att varje elev ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån just hennes eller hans förutsättningar och förmåga.

Det går inte att analysera gymnasieskolans problem utan att också konstatera att grundskolepolitiken har slagit fel. En rädsla för tydliga och tidigt mätbara kunskapsmål innebär att alltför många elever misslyckas i grundskolan. Kunskapsbristerna fortplantar sig sedan in i gymnasiet. Allians för Sverige kommer därför att före valet nästa år presentera en reformagenda för svensk grundskola.

Målet för gymnasieskolan ska vara att ge eleverna kunskaper som går att bygga vidare på oavsett vilken inriktning de väljer.

Alla elever ska få en ärlig chans att lyckas. Det ställer krav på en gymnasieskola som både förmår möta den teoretiskt kunskapstörstiga eleven och den elev som kanske blivit skoltrött eller som lättare lär med händerna. Oavsett vilken väg som väljs ska eleven kunna lämna gymnasieskolan med ett godkänt slutbetyg från en bra utbildning och goda förutsättningar både för yrkesliv och fortsatt lärande.

Gymnasieutbildningarnas längd måste kunna variera utifrån behoven för olika utbildningsinriktningar. Det är dock inte möjligt att genomföra någon generell avkortning av dagens utbildningsprogram.

Den som efter gymnasiet vill studera på högskolan ska kunna nå högskolebehörighet i gymnasieskolan oavsett utbildningsinriktning. Men det ska också vara enkelt för den som väljer en yrkes- eller lärlingsutbildning att senare komplettera för att nå sådan behörighet.

Det är en gymnasieskola som möter varje elevs unika förutsättningar och behov, som ser både den teoretiskt lagda och den praktiskt intresserade och begåvade, och som inte värderar den ena inlärningsstilen högre än den andra.

Det är helt uppenbart att den begränsade gymnasiereform som regeringen drivit igenom med sina stödpartier inte nämnvärt kommer att stärka gymnasieskolans kvalitet.

Allians för Sverige, de politiska partierna m, fp, c och kd, presenterar därför i dag gemensamma utgångspunkter för en reformering av gymnasieskolan. Vår ambition är att en sådan reform ska beslutas av riksdagen under nästa mandatperiod. Vissa delar kan genomföras snabbt, medan andra delar måste genomföras successivt och under en längre tid.

1. Gymnasiet ska innehålla tre utbildningsvägar: studieförberedande program som leder till en högskoleförberedande gymnasieexamen, yrkesförberedande program som leder till yrkesexamen samt lärlingsprogram som leder till lärlingsexamen eller gesällbrev.

2. De yrkesförberedande programmen ska hålla sådan kvalitet att de leder till anställ­ningsbarhet i yrket och förbereder för ytterligare yrkesutbildning. Utbildningarna ska leda till en yrkesexamen, men inte per automatik till högskolebehörighet. De elever som önskar ska vara garanterade plats på de kurser som krävs för att uppnå behörighet till högskolan.

3. Det ska finnas teoretiska kärn­ämnes­kurser som förbereder för högskolestudier och som är obligatoriska på de studieförberedande utbildningarna. På yrkesprogrammen ska yrkesförberedande kärn­ämnes­kurser med egna mål ges. Det ska självklart också finnas möjlighet för alla att välja högskoleförberedande kärnämneskurser.

4. Intagningskraven till många utbildningar på gymnasiet måste höjas. I dag krävs endast betyget godkänt i svenska, matematik och engelska för tillträde till samtliga gymnasieutbildningar. Antagningskraven till olika utbildningar bör kunna varieras beroende på programmets svårighetsgrad och karaktär. Antagningskraven bör också stegvis höjas genom krav på en minsta meritvärdespoäng. Därutöver vill vi se krav på godkänt i olika ämnen, till exempel bör elever som vill komma in på naturvetenskapligt program ha minst godkänt betyg i fysik, kemi och biologi från grundskolan.

5. Antagningskraven till högre utbildning måste höjas. Det är märkligt att en elev i Sverige kan bli högskolebehörig även om vederbörande har underkänt i ämnet svenska från gymnasiet. För att kunna avlägga gymnasieexamen i ett studieförberedande program, vilket i vårt system blir detsamma som allmän högskolebehörighet, ska det utöver dagens krav på godkänt betyg i 90 procent av kurserna även krävas godkänt i svenska, engelska och matematik, samt godkänt gymnasiearbete.

6. Behörighetskraven till högskolan ska spegla de förkunskaper som krävs för att klara utbildningen. Antagningssystemet ska inte, som i dag, göra det möjligt att välja bort viktiga ämnen och fördjupningskurser för att därigenom förbättra sina intagningsmöjligheter. Behörighetskraven ska tydligt premiera dem som läser fördjupningskurser.

7. En modern lärlingsutbildning ska införas i Sverige. Den variant som nuvarande regering tänkt sig är helt otillräcklig. Kravet att alla lärlingar också ska läsa in teoretisk högskolebehörighet kommer att innebära att många praktiskt begåvade ungdomar kommer att slås ut från lärlingsutbildningarna. De företag som åtar sig handledning av lärlingar måste få ersättning för det.

8. Det individuella programmet bör på sikt avskaffas i sin nuvarande form. Grundskolan ska vara ansvarig för att alla når grundskolans mål. Elever som har svårigheter att nå dessa mål ska få individanpassat stöd redan i grundskolan. Det behövs också särskilt anpassade lösningar för ungdomar som behöver läsa in vissa ämnen för att de invandrat till Sverige sent under sin skoltid.

9. Det behövs fler steg i betygsskalan. Det är ett starkt önskemål från såväl elever som lärare i gymnasiet att få arbeta med fler steg för att få en mer rättvisande betygssättning. Den borgerliga betygsreformen 1994 innehöll sex steg, men bantades till tre efter regeringsskiftet samma år. I dag framstår det som uppenbart att detta var ett misstag. En borgerlig regering kommer att lägga fram förslag om ett mer rättvisande betygssystem.

Jan Björklund, fp
Sten Tolgfors, m
Inger Davidson, kd
Sofia Larsen, c

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut